Georgien

Wikipedia

საქართველო
Sakartvelo

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: ძალა ერთობაშია ("Styrkan ligger i enigheten")
Nationalsång: 'Tavisupleba'
Huvudstad	Tbilisi 41° 43' N, 44° 48' E
Största stad	Tbilisi
Officiellt språk	georgiska
Statsskick President Premiärminister	republik Michail Saakasjvili Zurab Nogaideli
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Sovjetunionen 9 april 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	69 700 km² (128:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	4 661 473 (114:e) 67,1 inv/km² (103:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$3 937 milj (126:e)
Valuta	lari (GEL)
Tidszon	UTC+3 (DST+4)
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Sjchara 5 068 m ö.h. km² km
Nationaldag	26 maj
Landskod	GE, GEO
Landsnummer	+995

Georgien är en stat i södra Kaukasus i sydvästra Asien och till en liten del i sydöstra Europa. Landet gränsar till Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet. Huvudstad är Tbilisi.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Ekonomi 4 Demografi 4.1 Religion 5 Kultur 5.1 Georgisk musik

[redigera] Historia

Huvudartikel: Georgiens historia

Georgien var ett mycket gammalt kristet kungadöme. Georgien kom under Tsarrysslands kontroll den 12 september 1801. Efter den ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. Landet var självständigt för en kort tid fram till 1921 då det invaderades av Röda armén. År 1936 blev det en sovjetrepublik i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sin konjak. Från detta land kom även diktatorn Stalin, som i sin ungdom hade gått på ett georgiskt prästseminarium.

Landet blev självständigt 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet från Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer grundade på misstankar om valfusk.

[redigera] Geografi

Georgien är beläget mellan Stora och Lilla Kaukasus i Kaukasien. Landet har en kust mot Svarta havet.

• Högsta punkt: Sjchara (5 064 meter)
• Lägsta punkt: Svarta havet
• Naturtillgångar: järn, koppar

Se även: Georgiens administrativa indelning

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Georgiens ekonomi

Georgiens ekonomi har av tradition bestått av turism (i Svarta havsområdet), odling av citrusfrukter och druvor; gruvdrift (med mangan och koppar som huvudprodukter); och en viss lågskalig industriproduktion, som främst tillverkar vin, metaller, maskiner, kemikalier och textiler. Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främst naturgas och olja. Georgiens enda interna elproduktion av värde är vattenkraft. Landet har, med hjälp av IMF och Världsbanken, överkommit sina interna stridigheter och har uppnått stark tillväxt sedan 1995, som lett till en ökning av landets BNP och minskad inflation. Den georgiska staten har ett stort budgetunderskott på grund av problem med skatteindrivning och man lider också av viss energibrist. Elnätverket privatiserades 1998 och sedan dess har systemet blivit allt pålitligare. Landet ser med hopp mot en ny internationell transportled genom Svarta havs-hamnarna i Poti och Batumi. En stor del av georgiens befolkning arbetar i Ryssland pga arbetsplatsbristen i egna landet. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.(källa detta stycke: landguiden)

[redigera] Demografi

Georgien har 4 677 401 invånare, varav georgier utgör en majoritet på ungefär 83,8 %. 6,5 % av befolkningen är azerer, 5,7 % armenier och 1,5 % ryssar (de flesta ryssar som under Sovjettiden levde i landet emigrerade då Georgien blev självständigt).

Sedan Sovjetunionens fall har Georgien genomlidit en stor befolkningsminskning, på grund av rebellerna i Abchazien och stridigheterna i Adzjarien och Sydossetien, en instabil ekonomi, och dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland. Problemet förstoras av mycket låga födelsetal. Befolkningen idag antas vara en miljon färre än vad den var 1990, och vissa tror att siffran är ännu lägre. Ett liknande problem återfinns i angränsande Armenien.

[redigera] Religion

Den historiska georgiska hedendomen var starkt kopplad till månen, och den största guden i den georgiska mytologin var Armazi, en soldatklädd mångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes då kristendom blev landets statsreligion år 337.

Merparten av Georgiens invånare tillhör den autonoma georgiska ortodoxa kyrkan, vars ledare är en katholikos i Tbilisi. Kyrkan har kommit att spela en viktig identitetsroll vid den nationella frigörelsen.

De betydande religiösa minoriteterna är: muslimer (7,1%), armeniska kristna (5,2%), judar (0,8%) katoliker (0,6%) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion.

[redigera] Kultur

[redigera] Georgisk musik

se huvudartikel Georgisk musik

Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras av flerstämmighet som ackompanjeras av en bordunton.

I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna är Ensemble Tbilisi, Ensemble Georgika, Ensemble Anchiskhati och Ensemble Rustavi.

Georgien kommer att delta för första gången i eurovision song contest 2007 i helsingfors.