Nederländerna

Nederländerna är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön, Belgien och Tyskland. Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet. Det språk som talas i Nederländerna är nederländska som hör till den västgermanska stammen (tillsammans med engelskan och tyskan).

Huvudstad är Amsterdam, men regering och parlament har säte i Haag, där också monarken har sitt residens.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Nederländernas historia

Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter att ha fått formellt oberoende av Karl V:s son Filip II av Spanien år 1648 växte Nederländerna, under namnet De sju förenade Nederländerna, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med nuvarande Belgien och Luxemburg 1815. Belgien bröts sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i Första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.

När EU skapades 1992 var Nederländerna ett av medlemsländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Nederländernas politik

Nederländerna har varit en konstitutionell monarki sedan 1815, sedan det varit en republik från 1581 till 1806 (Nederländerna var ockuperat av Frankrike 1806-1815).

Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (någon som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; ca. 60.000 röster brukar räcka för en parlamentsplats.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

[redigera] Se även

Nederländernas premiärminister
Lista över Nederländernas premiärministrar

[redigera] Administrativ uppdelning

Karta över Nederländernas provinser.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

Groningen - i nordöst
Fryslân/Friesland - norr
Drenthe - nordöst, söder om Groningen
Overijssel - öst, söder om Drenthe
Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
Utrecht - mitten
Noord-Holland - nordväst
Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
Zeeland - sydväst
Noord-Brabant - söder
Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.

Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även Nederländska städer.

Ett antal öar i Karibiska havet är dependencies till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.

[redigera] Geografi

Karta över Nederländerna.

Huvudartikel: Nederländernas geografi

Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas polders. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Nederländernas ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt innan sina grannländer.

Som en av initiativtagarna till Euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

[redigera] Försvar

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

[redigera] Armén

Armén har 23 000 heltidsanställda soldater.

[redigera] Stående förband

3 pansarbataljoner
6 mekaniserade skyttebataljoner
3 helikopterburna skyttebataljoner
1 spaningsbataljon
6 artilleribataljoner
1 luftvärnsbataljon
1 bataljon specialförband

[redigera] Marinen

Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget.

[redigera] Flottan

[redigera] Marinkåren

3 marininfanteribataljoner

[redigera] Marinflyget

2 ubåtsjaktdivisioner med 13 Lockheed P-3 Orion.
2 helikopterdivisioner med 21 Westland Lynx helikoptrar.

[redigera] Flygvapnet

Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar.

[redigera] Stående förband

6 jaktattackdivisioner med 160 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon.
1 transportdivision
1 utbildningsdivision
3 stridshelikopterdivisioner
2 transporthelikopterdivisioner
4 luftvärnsbataljoner
3 luftvärnsrobotbataljoner

[redigera] Koninklijke Marechaussee

Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en paramilitär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten. Se: Polisen i Nederländerna

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Nederländernas demografi

**Nederländernas befolkningspyramid**
(i % av total befolkningsmängd)
%	Ålder	%
0,36	85+	1,05
0,60	80-84	1,18
1,14	75-79	1,74
1,55	70-74	1,95
1,93	65-69	2,13
2,30	60-64	2,33
2,77	55-59	2,69
3,73	50-54	3,60
3,65	45-49	3,54
3,93	40-44	3,81
4,27	35-39	4,08
4,25	30-34	4,05
3,63	25-29	3,54
3,04	20-24	2,93
2,96	15-19	2,83
3,11	10-14	2,97
3,20	05-09	3,06
3,11	00-04	2,98

Källa: International Data Base (2000)

Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av Lågsaxiska i mycket av de norra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. Vid landets gräns i söder skiftar det nederlänska språket till andra varianter av lågfrankiska och tyska dialekter, vilka med viss tvekan kan klassificeras som nederländska, mest nämnvärt västflamländska och tyska.

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15%). Omkring 63% av holländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2002 beräknades 5,5% av befolkningen vara muslimer.

Holländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala holländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där 'allt är tillåtet'.

Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.

[redigera] Kultur

Huvudartikel: Nederländernas kultur

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.

Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-tals författare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under Nazisternas ockupation av Nederländerna.

[redigera] Helgdagar

Datum	Svenskt namn	Lokalt namn	Anmärkningar
1 januari	Nyårsdagen	Nieuwjaar
mars/april	Påsk	Pasen	Påsken har två helgdagar.
30 april	Drottningens dag	Koninginnedag	Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då.
4 maj		Dodenherdenking	En minnesdag för de som dog under Andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet.
5 maj	Frihetsdagen	Bevrijdingsdag	Firas till minne av tyskarna kapitulation under Andra världskriget.
40 dagar efter påsk	Himmelsfärdsdagen	Hemelvaartsdag
7 veckor efter påsk	Pingst	Pinksteren	Pingsthelgen har två helgdagar.
5 december	Sankt Nikolaus afton	Sinterklaas	En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
25 december, 26 december	Jul	Kerstmis	Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).