Liechtenstein

Wikipedia

Fürstentum Liechtenstein

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Oben am jungen Rhein'
Huvudstad	Vaduz
Största stad	Schaan
Officiellt språk	tyska
Statsskick furste regeringschef	furstendöme Hans Adam II Otmar Hasler
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	12 juli 1806
Yta  • Totalt  • Vatten	160 km² (189:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	33 717 (187:e) 210,7 inv/km² (37:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	(uppgift saknas)
Valuta	schweizisk franc (CHF)
Tidszon	UTC+1
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Grauspitz 2 599 m ö.h. km² km
Nationaldag	15 augusti
Landskod	LI, LIE
Landsnummer	+423

Liechtenstein är ett självständigt furstendöme i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike.

Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av viss betydelse. Känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare med hemort i furstendömet, däribland syskonen Wenzel. Liechtenstein är en av Europas mikrostater.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Administrativ indelning 3 Politik 3.1 Utrikespolitik 4 Ekonomi 4.1 Näringsliv 5 Demografi 5.1 Sociala förhållanden 5.2 Religion 5.3 Utbildning 6 Sport 7 Massmedia 8 Rättsväsende 9 Liechtensteins furstar 9.1 Nuvarande arvprinsar är 10 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Liechtensteins historia

Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Liechtensteins geografi

Trots sin storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden; Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen. För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25°C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15°C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogsklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora.

1989 blev 60 km² bergsområde (ca 37,5% av Lichtensteins yta) naturskyddat. Det finns även nio mindre naturreservat.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Liechtensteins administrativa indelning

Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består av en stad eller samhälle.

• Vaduz
• Schaan
• Balzers
• Triesen
• Eschen
• Mauren
• Triesenberg
• Ruggell
• Gamprin
• Schellenberg
• Planken

[redigera] Politik

Huvudartikel: Liechtensteins politik

Liechtenstein är en konstitutionell monarki, styrd av prinsen eller fursten. Den nuvarnade fursten är Hans Adam II av Liechtenstein som efterträdde sin far som dog år 1989. Liechtensteins parlament, Landtag, består av 25 representanter valda av befolkningen. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.

Landet saknar försvarsmakt.

[redigera] Utrikespolitik

Liechtenstein blev medlem i FN år 1990, och är tillsammans med Schweiz, Norge och Island en av de fyra medlemmarna i EFTA. Landet ingår också i EES.

Det finns en konflikt mellan Liechtenstein på den ena sidan och Tjeckien och Slovakien på den andra sidan. Konflikten vidrör konfiskeringen av jord- och skogsegendomar på runt 1 600 km², slottsegendomar, konstsamlingar och andra värdefulla föremål tillhörande furstefamiljen och runt 30 andra liechtensteinare av dåvarande Tjeckoslovakien efter det andra världskriget. Till följd av att Liechtenstein var neutralt under andra världskriget har landet alltid haft denna konfiskering som rättssak.

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Liechtensteins ekonomi

Fursten av Liechtenstein är en av världens rikaste statsöverhuvuden, och befolkningen i landet har en av de högsta levnadsstandardena i världen.

Liechtenstein har en viktig finanssektor, de fem största liechtensteinska bankerna har omkring 1 400 anställda, och många internationella banker har också etablerat sig i Liechtenstein. LGT Bank ägs av furstefamiljen. Precis som i Schweiz lovar bankerna att inte lämna ut information om sina kunder.

Landets industri präglas av en stor produktion av dyra specialprodukter. Valutan i Liechtenstein är schweizisk franc, men landet har även egna mynt som används vid speciella tillfällen.

[redigera] Näringsliv

På några få år har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz. Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapskötsel med inriktning på mejeriprodukter. Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera i Liechtenstein. Idag är turismen begränsad; det handlar oftast om kortare besök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.

[redigera] Demografi

Den egentligen befolkningen härstammar ifrån alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket även ger siffran att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld till detta bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och Vaduz (5 200 invånare).

[redigera] Sociala förhållanden

Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklat, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delena av sjukvården tillhandahåller staten tillsammans med ett nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. I landet är spädbarnsdödligheten låg men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).

[redigera] Religion

Sedan 1921 har den romersk-katolska kyrkan varit Liechtensteins statsreligion (Landeskirche) men det råder full religionsfrihet i landet. Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).

[redigera] Utbildning

I Liecthenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldern sju till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.

[redigera] Sport

Liechtensteins fotbollslag spelar i de schweiziska fotbollsligorna. Liechtenstein Cup är en cup som spelas i landet för att avgöra vilket lag som ska spela i UEFA-cupen. FC Vaduz, ett lag som spelar i den schweiziska ligan, är det mest kända och lyckade laget i cupen.

[redigera] Massmedia

I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt ("Liechtensteins folkblad", grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar 1998) och Liechtensteiner Vaterland ("Lichtensteins faderland", grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. I Liecthenstein finns det ingen självständig och egen TV-verksamhet, men främst tyska, schweiziska och österrikiska tv-kanaler finns att få till sin TV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.

[redigera] Rättsväsende

I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellet huvudsakligen på österrikiskt sätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785.

[redigera] Liechtensteins furstar

#	furste	född- död	regeringstid	ålder vid trontillträde	regeringsår
1.	Karl I.	1569-1627	1608-1627	39	19
2.	Karl Eusebius	1611-1684	1627-1684	16	57
3.	Johann Adam Andreas	1657-1712	1699-1712	42	13
4.	Josef Wenzel	1696-1772	1712-1718 (1732-1745, 1748-1772)	16	43
5.	Anton Florian	1656-1721	1718-1721	62	3
6.	Josef Johann Adam	1690-1732	1721-1732	31	11
	( Josef Wenzel )	1696-1772	1732-1745 (1712-1718, 1748-1772)	16	43
7.	Johann Nepomuk Karl	1724-1748	1732-17481	8	16
	( Josef Wenzel )	1696-1772	1748-1772 (1712-1718, 1732-1745)	16	43
8.	Franz Josef I.	1726-1781	1772-1781	46	9
9.	Alois I.	1759-1805	1781-1805	22	24
10.	Johann I.	1760-1836	1805-1836	45	31
11.	Alois II.	1796-1858	1836-1858	40	22
12.	Johann II.	1840-1929	1858-1929	18	71
13.	Franz I.	1853-1938	1929-1938	76	9
14.	Franz Josef II.	1906-1989	1938-1989	32	51
15.	Hans Adam II.	* 1945	sedan 1989	44	-
16.	Alois von Liechtenstein	* 1968	(sedan 2004)2	36	-

¹ Johann Nepomuk Wenzel: 1732-1745 under sin farbrors Josef Wenzels förmynderskap, då han blev furste som åttaåring.
² Der derzeitige Erbprinz Alois von Liechtenstein wurde von seinem Vater als Stellvertreter eingesetzt, hat aber die Thronfolge noch nicht angetreten.

[redigera] Nuvarande arvprinsar är

• Arvprins Alois von Liechtenstein (son till furst Hans Adam II., *1968), fungerande statsöverhuvud
• Arvprins Joseph Wenzel (son till arvprins Alois, *1995)

[redigera] Externa länkar

• Liechtenstein.li (engelska, tyska och franska)
• Liechtensteins historia (engelska)
• Wikitravel - Liechtenstein (engelska)
• Liechtenstein bank

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)