Turkmenistan

Wikipedia

Turkmenostan Respublikasy
Türkmenistan Jumhuriyäti

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Turkmenistans nationalsång
Huvudstad	Asjchabad
Största stad	Asjchabad
Officiellt språk	turkmeniska
Statsskick President (tf.) Regeringschef (tf.)	republik Kurbanguly Berdymuchamedov Kurbanguly Berdymuchamedov
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Sovjetunionen 27 oktober 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	488 100 km² (51:a) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	5 042 920 (112:e) 12 inv/km² (173:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$40 685 miljoner (86:e) $8 098
Valuta	manat (TMM)
Tidszon	UTC+5
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Ajribaba 3 139 m ö.h. Sarykamysj km² Amu-Darja km
Nationaldag	27 oktober
Landskod	TM
Landsnummer	+993

Turkmenistan är en stat i sydvästra Centralasien som gränsar mot Afghanistan, Iran, Kazakstan och Uzbekistan, samt har kust mot Kaspiska havet i väst.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Ekonomi 4 Politik 5 Demografi 6 Administrativ indelning 7 Externa länkar

[redigera] Historia

Området har varit befolkat sedan antiken. Alexander den store erövrade området under det 4:e århundradet f.Kr. på väg till Indien. 150 år senare etablerade partherna sitt kungadöme i Nisa, ett område som nu ligger i förorterna till den nuvarande huvudstaden Asjchabad. Under 600-talet erövrade araberna regionen, och förde med sig den islamska religionen och införde turkmenerna i Mellanösternkulturen. Det var runt denna tid som Sidenvägen återigen framkom som en betydande handelsväg mellan Asien och Europa. Regionen blev snart känd som centrum i det stora Khorasan då kalifen al-Ma'mun flyttat sin huvudstad till Merv.

I mitten av 1000-talet koncentrerade seldjukturkarna sina krafter i området till Turkmenistan i ett försök att expandera in i Afghanistan. Seldjukriket föll samman under andra halvan av 1100-talet och turkmenerna miste sin oavhängighet då Djingis khan tog kontroll över området öster om Kaspiska havet på sin väg västerut. I nästan sju århundraden var området underkastat olika riken och turkmenerna utkämpade konstant inbördes klankrig.

Området erövrades av Ryssland mellan 1865 och 1894 efter att det separerats från Persien. Det annekterades mellan 1865 och 1885. Under inbördeskriget efter ryska revolutionen 1917 behärskades landet av den transkaspiska provisoriska regeringen, som föll för Röda armén år 1920. Den 7 augusti 1921 bildades Turkmenska oblastet som del i Turkestanska ASSR. Den 23 maj 1925 omvandlades detta till en sovjetisk delrepublik, Turkmenska SSR; vid denna tid fastställdes Turkmenistans nuvarande gränser.

Den 27 oktober 1991 förklarade landet sig självständigt, vilket erkändes den 8 december. Saparmurat Nijazov, som valts till president redan året före självständighetsförklaringen och tillträtt den 21 juni 1991, satt kvar som president fram till sin död år 2006 och var föremål för personkult. Det tidigare kommunistpartiet har kvar mycket av sin makt och inflytande, även om vissa liberaliseringar av ekonomin skett. Tidigare politiska oppositionspartier har förklarats olagliga. Det finns några små oppositionsrörelser, som verkar underjordiskt eller från utlandet.

Nijazov dog den 21 december 2006, varpå vice premiärminister Kurbanguly Berdymuchamedov tillträdde som interimspresident.

[redigera] Geografi

Turkmenistan är beläget i sydvästra Centralasien och gränsar mot Afghanistan i sydöst, Iran i söder, Kazakstan i nordväst och Uzbekistan i norr, samt har kust mot Kaspiska havet i väst. Landet har en yta på omkring 488 100 km². Mellan 80 och 90 procent av denna yta upptas av öknen Karakum (Garagum). De centrala delarna domineras av Turandepressionen. I söder bildar bergskedjan Kopet-Dag, vars högsta topp är på 2 912 meter över havsnivå, gräns mot Iran. Balkanbergen i väst och Kugitangbergen längst i öst, med landets högsta topp, Ajribaba, på 3 139 meter, vid gränsen mot Uzbekistan, är de enda övriga bergsområdena. Den lägsta punkten i landet är depressionen Aktjanaj på 81 meter under havets nivå. Landets största sjö, Sarykamysj, har dock en vattenyta som ibland understiger Aktjanaj (lägsta noteringen är 110 meter under havsnivån). Floden Amu-Darja löper genom landets norra del, och Hari Rud genom dess södra, innan den senare upphör i Karakum.

Turkmenistan har ett subtropiskt ökenklimat, med lite regn. Vintrarna är milda och torra med mest nederbörd mellan januari och maj. Mest nederbörd faller i Kopet-Dag.

Större städer är Asjchabad, Türkmenabat (tidigare Tjardzjou), Tasjauz, Nebitdag, Mary och Türkmenbaşy (tidigare Krasnovodsk).

Några av de största miljöproblemen i landet är att jorden och grundvattnet är förorenat av insektsbekämpningsmedel, att Kaspiska havet även det är förorenat samt att öknen breder ut sig.

[redigera] Ekonomi

Turkmenistan är till största delen öken, där det finns ett intensivt jordbruk i konstbevattnade oaser. Hälften av det som odlas är bomull, vilket gör landet till tionde största bomullsproducenten i världen. Landet har också den femte största tillgången på naturgas i världen, och därtill stora fyndigheter av olja. Utöver naturgas och olja finns i landet även kol, svavel och salt. Elektriciteten produceras nästan uteslutande av fossila bränslen.

Rysslands nekande till att exportera turkmensk gas till marknader som kunde betala i hårdvaluta, samt ökande skuld till sina största kunder i det tidigare Sovjet, ledde 1994 till ett tvärt fall i industriproduktionen, vilket medförde att budgeten gick från överskott till ett litet underskott.

Turkmenistan har genomfört försiktiga ekonomiska reformer, och hoppas att försäljning av bomull och gas ska utveckla ekonomin. Problem som hindrar denna utveckling är bland annat en utbredd fattigdom (35% av befolkningen är fattig), en stor utlandsskuld och regeringens ovilja att införa mer marknadsanpassade reformer. Osäkerheten om Turkmenistans ekonomi är stor, eftersom ekonomisk statistik är statshemligheter. Privatiseringen förblir begränsad.

Mellan 1998 och 2002 har Turkmenistans ekonomi präglats av fortsatt avsaknad av adekvata exportrutter för naturgas och av förpliktelser att betala utlandsskulder satta på kort tid. Samtidigt har värdet av den totala exporten stigit kraftigt på grund av högre internationella olje- och gaspriser. Framtidsutsikten på kort sikt är oroande med tanke på den utbredda inre fattigdomen, bördan från utlandsskulderna och regeringens ovilja att anta marknadsorienterade reformer.

President Nijazov har förskingrat mycket av landets intäkter på självglorifiering, omfattande renoveringar av städer, särskilt Asjchabad, samtidigt som människor utanför huvudstaden lever i fattigdom. Presidenten har lovat fritt vatten, elektricitet och gas, men det saknas ofta.

Turkmenistan är genomfartsland för narkotika från Afghanistan till Ryssland, samt för råvaror för herointillverkning till Afghanistan.

[redigera] Politik

Turkmenistans statsskick är presidentiell republik, där presidenten är både statschef och regeringschef. Turkmenistan har ett enpartisystem där endast medlemmar av den nu avlidne auktoritäre president Nijazovs parti, Turkmenistans demokratiska parti, är tillåtna att ställa upp i val till de två nominellt lagstiftande parlamentssamlingarna, folkrådet (eller folkförsamlingen; Halk Maslahaty) och församlingen (Mejlis). Regeringen utses av presidenten.

Officiellt språk är turkmenska, men ryska används enligt grundlagen från 1992 som "interetniskt kommunikationsspråk".

President Saparmurat Nijazov, tidigare byråkrat i kommunistpartiet i Sovjet, behöll absolut kontroll över landet fram till sin död 2006. All opposition är förbjuden och Nijazov har genomfört en välutvecklad personkult runt sig. Enligt grundlagen väljs presidenten genom allmänna val för en femårsperiod, men det senaste (och hittills andra) valet hölls dock den 21 juni 1992, i vilket Nijazov ensam deltog och i vilket han sades ha fått 99,5 procent av rösterna. Nijazovs mandatperiod förlängdes på obestämd tid av folkrådet den 28 december 1999. I november 2005 röstade folkrådet ner Nijazovs förslag om att hålla presidentval år 2009.

Nijazovs död den 21 december 2006 skapade ett maktvakuum i landet, då ingen bestämd efterträdare utsetts. Enligt konstitutionen är det parlamentets talman, Ovezgeldy Atajev, som ska överta presidentposten; dock har den vice premiärministern Kurbanguly Berdymuchamedov utnämnts till interimspresident (och därtill till chef för den kommission som ska organisera statsbegravningen). Folkförsamlingen skall den 26 december besluta om efterträdare.

[redigera] Demografi

Etniska grupper är turkmener (77%), uzbeker (9%), ryssar (6%), kazaker (2%), övriga (6%). Språk som talas är turkmeniska (72%), ryska (12%), uzbekiska (9%), med flera övriga (7%). De religiösa tillhörigheterna är muslimer (89%), rysk-ortodoxa (9%), med flera övriga (2%). Medelåldern är 21,1 år. Medellivslängden är 61,2 år.

Utbildningen är allmän och obligatorisk för en period som nyligen sänktes från 11 till 9 år.

[redigera] Administrativ indelning

Turkmenistan är indelat i följande fem provinser (welayatlar), med provinshuvudstad inom parentes:

1. Ahal (Asjchabad)
2. Balkan (Nebitdag)
3. Tasjauz (Tasjauz)
4. Lebap (Türkmenabat)
5. Mary (Mary).

[redigera] Externa länkar

• Presidentens webbsida (engelska)
• Oppositionell nyhetssida (ryska, engelska)
• Turkmenistanprojektet (OSI) (engelska, ryska)