Mangan
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | mangan, Mn, 25 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 7, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 7470 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 6,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | Silvrig metall |
||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 54,938049 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 140 (161) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 139 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | ingen uppgift | ||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Ar]3d54s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
e- per energinivå | 2, 8, 13, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 7, 6, 4, 3, 2 (stark syra) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | |||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 1517 K (1244 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 2235 K (1962 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 7,35·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 226 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 12,05 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 121 Pa vid 1517 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 5150 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 1,55 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 480 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 0,695 106 S/m (Ω-1·m-1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 7,82 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 717,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 1509 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 3248 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 4940 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 6990 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 9220 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | 11500 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Mangan är ett grå-vitt metalliskt grundämne som liknar järn och det används ofta i legeringar med järn i till exempel rostfritt stål. Ibland används manganföreningar i glasyrer.
Innehåll |
[redigera] Biologisk roll
Mangan är ett livsviktigt spårämne i djur och växtliv.
RDI för vuxna är 3 mg/dag
[redigera] Förekomst
Mangan är det tolfte vanligaste grundämnet i jordskorpan och det finns i medeltal 1 kg mangan per ton sten.Mangan förekommer i naturen mest i oxider, karbonater och silikater. Den största förekomsten av manganföreningar är bland annat i Sydafrika,Australien och Ryssland. Havsvatten innehåller också lite mangan men bara i koncenrationer av 0,1 mg/ton.
[redigera] Framställning
Mangan framställs genom reduktion av krossad manganmalm med kol,aluminium eller kisel i elektriska ungnar vid 1000°C.När man vill framställa manganmetall med hög renhet gör man elektrolys av en vattenlösning med mangan(II)sulfat.
[redigera] Föreningar
Kaliumpermanganat(KMnO4) är ett oxiderande ämne som används i labratorier och för att döda bakterier i vatten.
Mangandioxid(MnO2) används i zink-grafit batterier och förr framställde man syre och klor ur mangandioxid.
Mangankarbonat(MnCO3) kan användas i glasyrer och som gödsel i manganfattiga jordar.
Manganclorid(MnCl2) och mangansulfat(MnSO4) är två ljusrosa mangansalt av saltsyra och svavelsyra.