Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Judendom - Wikipedia, den fria encyklopedin

Judendom

Wikipedia

Religion
Abrahamitiska religioner
judendom - kristendom
islam - bahai - sikhism
Denna artikel är
del av serien om

judendomen
Skrifter
Torah - Tanach
Mishna - Mekhilta - Midrash
Talmud - Jerushalmi - Bavli
Tosefta - Emunot vedeot
Mishné Tora - Moré nebuchim
Shulchan aruch - Mappa
Sefer jetzira - Bahir - Zohar
Haggada - Siddur
Helger
det judiska året
pesach - omer - shavuot
tisha beav - selichot
rosh hashana
jom kippur
sukkot - sheminí atzeret
simchat Torah - chanukka
tu bishvat - purim
Händelser i Livet
berit mila
pidjon habbén
zebed habbát
bar mitzva - bat mitzva
Gudstjänst och bön
Templet i Jerusalem
synagoga - minjan
Modé ani - Shema Jisrael
toraläsning - kaddish
amida - aronitiska välsignelsen
kiddush - birkat hammazon
havdala
Rituella yrken
rabbin - chazzan - daján
gabbaj - sofer - shochet
Dagligt liv
halacha - bet din
mat - kosher - shechita
mikvé - tevila - shabbat
tallit - tefillin
Lokala riktningar
sefardisk - ashkenazisk
italienisk (bené Roma)
romaniotisk
mizrachisk - jemenitisk
Beta Esrael (etiopisk)
Bene Israel (indisk)
Teologiska riktningar
samaritansk - karaitisk
chasidism - kabbala
ortodox
konservativ - reform
rekonstruktionistisk
renewal - human-etisk

Judendom, judarnas religion, räknas som en världsreligion och den äldsta kända monoteistiska religionen. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam. Den hebreiska Bibeln, Tanach, är också helig skrift för de kristna och en del av denna, Toran, kallas av dem Gamla Testamentet. Judendom är en abrahamitisk religion.

Idag finns ungefär 14 miljoner judar spridda över världen. Antalet judar i Sverige beräknas till ca 17 000.

Den viktigaste delen av de heliga skrifterna är Torah, lagen. Torah är samma sak som Moseböckerna i kristendomens gamla testamente. Bland andra viktiga skrifter, som dock inte hålls för heliga, märks kommentarerna i Talmud och Mishna, samt bönerna i Siddur.

Det finns idag tre huvudinriktningar i judendomen; ortodox, konservativ samt reformistisk judendom.

Innehåll

[redigera] Grundprinciper i Judendomen

  • En enda gud (monoteism)
  • Bara dyrka en gud, och inte avbilda hans gestalt eller uttala hans namn
  • Gud är omnipotent, allvetande och evig.
  • Gud är icke-fysisk, ständig och allestädes närvarande
  • Gud kan gripa in i historien och gör sin vilja känd genom den
  • Judarna är ett av Gud utvalt folk med uppgift att följa Guds lära
  • Själen är ren vid födseln och människan har fri vilja och en tendens att göra gott (yetzer hatov) och en tendens att göra ont (yetzer hara).
  • Människor kan reparera sina synder genom böner, ånger och välgörenhet

[redigera] Historia

Mose räknas i regel som judendomens religionsstiftare. Enligt Torah föddes han under en period då judarna var slavar i Egypten. Mose ledde judarna ut ur Egypten ut i Sinaiöknen där Israels folk slöt ett förbund med Gud och fick De tio budorden (Decalogen) vid berget Sinai (se vidare Uttåget ur Egypten).

Inom judendomen räknar man dock med en tradition som sträcker sig än längre bort i tiden, till patriarken Abraham, som skall ha ingått ett förbund med Gud. Abraham skulle bli "fader till många", förfadern till det folkslag som skulle följa Guds lära, i gengäld skulle Abraham och hans barn få landet Kanaan (ungefär motsvarande Israel idag).

Trots inflytanden från olika håll genom årtusenden finns det några punkter i läran som varit konstanta:

  • Monoteismen (i allra äldsta tiden monolatri), att det inte finns några gudar utom Gud (första budordet). Enligt andra och tredje budordet får dessutom Gud inte avbildas och hans namn inte uttalas.
  • Israeliterna är Guds utvalda folk.
  • Gud ingriper i judarnas historia och manifesterar därmed sin vilja.

Judarna firar shabbat från solnedgång på fredag kväll fram till mörkrets inbrott på lördag kväll. På shabbat hålls bön i synagogan och särskilda föreskrifter för shabbat gäller.

[redigera] Viktiga perioder och händelser inom judendomen

  • ungefär 1700 f.Kr. - Vistelsen i Egypten 1700-1250?
  • 1200 - Utvandringen från Egypten (Exodus) och ökenvandringen 1250-1210
  • 1100 - Domartid
  • 1000 - Kungatid
  • 900 - Riket delas- två kungariken; Israel och Juda
  • 700 - NordriketIsrael erövras av Assyrierna under Salmanassar V 722, Befolkningen i Nordriket drivs i exil av Sargon II. Jesaja 725
  • 600 - Första templets förstörelse. Profeten Jeremia
  • 500 - Sydrikets fall 587, Persisk tid. Templet ödeläggs. Befolkningen i Juda förs till Babylon. Profeten Hesekiel ca 590. Den andra Jesaja ca 550. Det andra templet uppförs 520-515.
  • 300 - Grekisk tid
  • 200 - Septuaginta
  • 100 - Romersk tid, Mackabéertid. Templet återinvigs 164.
  • 0 - Andra templets förstörelse år 70. Akademin i Javne grundas ca 70-80.
  • 200 e.Kr. - Mishna ca 200
  • 300 - Palestinska Talmud ca 360-430
  • 500 - Babyloniska Talmud ca 550
  • 700 - Gaonernas tid, akademiker i Babylon ca 550-1050
  • 800 - Khazarerna konverterar till judendomen
  • 900 - "Gyllene tidsåldern" i Spanien, ca 950-1148
  • 1000 - Rashi 1040-1105
  • 1100 - Maimonedes 1135-1204
  • 1200 - Förföljelser under Almohaderna
  • 1400 - Förföljelser och fördrivningar i Europa, fördrivning från Spanien 1492
  • 1500 - Centrum för mystiker i Safed
  • 1700 - Chasidism, Haskala (upplysning), Sionism
  • 1800 - Moderna judiska riktningar
  • 1900 - Förintelsen av 6 miljoner judar 1939-1945, Staten Israel bildas 1948

[redigera] Större högtider

[redigera] De tre pilgrimshögtiderna

[redigera] De stora högtiderna

[redigera] Andra centrala högtider och minnesdagar

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../j/u/d/Judendom.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu