JHVH
Wikipedia
| Religion |
| Abrahamitiska religioner |
| judendom - kristendom |
| islam - bahai - sikhism |
 |
| Denna artikel är del av serien om judendomen |
| Skrifter |
| Torah - Tanach |
| Mishna - Mekhilta - Midrash |
| Talmud - Jerushalmi - Bavli |
| Tosefta - Emunot vedeot |
| Mishné Tora - Moré nebuchim |
| Shulchan aruch - Mappa |
| Sefer jetzira - Bahir - Zohar |
| Haggada - Siddur |
| Helger |
| det judiska året |
| pesach - omer - shavuot |
| tisha beav - selichot |
| rosh hashana |
| jom kippur |
| sukkot - sheminí atzeret |
| simchat Torah - chanukka |
| tu bishvat - purim |
| Händelser i Livet |
| berit mila |
| pidjon habbén |
| zebed habbát |
| bar mitzva - bat mitzva |
| Gudstjänst och bön |
| Templet i Jerusalem |
| synagoga - minjan |
| Modé ani - Shema Jisrael |
| toraläsning - kaddish |
| amida - aronitiska välsignelsen |
| kiddush - birkat hammazon |
| havdala |
| Rituella yrken |
| rabbin - chazzan - daján |
| gabbaj - sofer - shochet |
| Dagligt liv |
| halacha - bet din |
| mat - kosher - shechita |
| mikvé - tevila - shabbat |
| tallit - tefillin |
| Lokala riktningar |
| sefardisk - ashkenazisk |
| italienisk (bené Roma) |
| romaniotisk |
| mizrachisk - jemenitisk |
| Beta Esrael (etiopisk) |
| Bene Israel (indisk) |
| Teologiska riktningar |
| samaritansk - karaitisk |
| chasidism - kabbala |
| ortodox |
| konservativ - reform |
| rekonstruktionistisk |
| renewal - human-etisk |
JHVH (Tetragrammaton) är de bokstäver i den hebreiska konsonantskriften som betecknar namnet på Israels gud (den gudom som tillbeds inom judendomen, kristendomen och islam).
Äldre hebreiska använde inte vokaltecken, utan i stället vissa konsonanttecken, i synnerhet vav (ו) och jod (י), som hänvisning till uttal av vissa långa vokaler — vilket gick bra så länge språket talades. Men när man efterhand gick över till att tala arameiska blev man tvungen att infoga tecken i de heliga skrifterna för att markera vilken vokal som skulle användas.
Eftersom judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, använder man ordet Adonaj, Herren, varje gång det står JHVH i texten. När texten vokaliserades förde man därför in vokalerna från ordet Adonaj mellan bokstäverna JHVH. Med hänsyn till de hebreiska uttalsreglerna blev det av de kristna renässanshumanisterna tolkat som Jehova — en tolkning som inför de flesta judiska och religionsvetskapliga miljö anses som historiskt osannolik. Ett alternativ är Jahve, vilket är vad som stöds av en riktning inom modernare forskning, men också denna tolkning har betydliga problem — såsom namnets former Jeho- och -jahu i sammansatta namn; former som föga låter sig förena med en tolkning av vav som konsonantisk. Enligt en hypotes är Jaho den korrekta tolkningen.
