1941

Wikipedia

1941 - MCMXLI
År: 1938 - 1939 - 1940 1941 1942 - 1943 - 1944
Decennium: 1920-talet - 1930-talet 1940-talet 1950-talet - 1960-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1941
Epok: 2:a världskriget 1939-1945	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1941
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941 Fortsättningskriget 1941-1944	Regent: Risto Ryti president 1940-1944
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: Risto Ryti 1939-1941 J. W. Rangell 1941-1943

[redigera] Händelser

1 januari - 5 % omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all svensk försäljning.
19 januari - Brittiska trupper anfaller italienska trupper i Eritrea.
21 januari - Brittiska och australiska trupper anfaller Tobruk, som nästa dag erövras från de tyska trupperna.
11 februari - Generallöjtnant Erwin Rommel kommer till Tripoli.
22 februari - Behandling av psykiskt sjuka med elektrochock vid Beckomberga sjukhus presenteras i Svensk läkartidning.
7 mars - Den svenska regeringen rekonstrueras. Kooperatören Axel Gjöres blir folkhushållningsminister.
11 mars - USA:s president Franklin D Roosevelt undertecknar Lend-Lease-lagen, som innebär att krigsförnödenheter, som tillverkats i USA, kan skeppas till de allierade som lån.
30 mars - Tyska afrikakåren inleder sin offensiv i Nordafrika.
Våren - Sverige sluter handelsavtal med Sovjet om järnprodukter i utbyte mot spannmål. Avtalet får dock ingen betydelse, på grund av det tyska anfallet mot Sovjet senare under året.
1 april - Priskontroll införs i Sverige.
6 april - Tyska trupper invaderar Jugoslavien och Grekland.
8 april - Radio licens nr 1 500 000 löses. Sverige anses vara radiotätast i världen.
23 eller 24 april - Författarinnan Karin Boye begår självmord i skogen utanför Alingsås.
9 maj - Den tyska u-båten U-110 tas av brittiska flottan och ombord finns den senaste versionen av Enigma, den tyska krypteringsmaskinen, som sedan används för att avkoda tyska meddelanden.
10 maj - Rudolf Hess landar med fallskärm i Skottland och hävdar att han har rest dit för att mäkla fred med Storbritannien. Han blir internerad för resten av kriget.
15 maj - Sveriges ÖB beordrar att kommunister skall avskiljas från sina förband och överföras till arbetskompanier. Även vissa syndikalister och radikala socialdemokrater drabbas.
20 maj - Kreta invaderas av tyska fallskärmstrupper vid Operation Merkur.
21 maj - Den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år, samma som myndighetsåldern.
24 maj - Det tyska slagskeppet Bismarck sänker det brittiska Hood varvid samtliga ombord utom tre omkommer.
26 maj - Bismarck träffas av torpeder och blir svårt att manövrera.
27 maj - Bismarck sänks och 2 300 man följer med i djupet.
28 maj - Stockholms stift inrättas.
14 juni
- En massdeportation av cirka 40 000 litauer till Sibirien påbörjas.
- USAs regering fryser alla tyska tillgångar i banker med mera.
22 juni
- Tyskland anfaller Sovjetunionen i Operation Barbarossa. Finland ser en chans att återta förlorade områden från Sovjet och går med på Tysklands sida i det så kallade Fortsättningskriget. Tyskland begär då att få skicka Engelbrechtdivisionen (14 712 fullt utrustade soldater) genom Sverige.
- I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet föreslår den svenska Högern och utrikesministern ett förbud mot Sveriges Kommunistiska Parti (SKP).
- Den svenska riksdagen börjar diskutera de tyska kraven, vilket tar fyra dagar och är känt som Midsommarkrisen. Utrikesminister Christian Günther vill bevilja begäran och enligt statsminister Per Albin Hansson hotar kungen Gustaf V med abdikation om så inte sker (vilket dock ej har kunnat bevisas).
25 juni
- Sedan statsministern har använt abdikationshotet i debatten tillåter regeringen transiteringen från Norge till Finland genom Sverige.
- Engelbrechtdivisionen påbörjar resan genom Sverige.
11 juli - Den svenska regeringen beslutar om civil hjälp till Finland. Liksom vid förra finska krigsutbrottet (1939) sker frivilliga insamlingar.
12 juli
- Engelbrechtdivisionen avslutar resan genom Sverige, vilket har skett utan incidenter.
- Storbritannien och Sovjetunionen undertecknar ett biståndsavtal.
16 juli - Smörgåsbordet förbjuds på restaurangerna i Stockholm.
19 juli - Ett tåg med last av tysk ammunition exploderar på stationen i Krylbo. Misstankar om sabotage bekräftas senare.
26 juli - Alla japanska tillgångar i USA tas i beslag.
10 augusti - Gunder Hägg sätter på 1 500 m det första av sina femton världsrekord.
14 augusti - USAs president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill undertecknar Atlantdeklarationen.
8 september - Den tyska belägringen av Leningrad börjar.
17 september
- Vid Hårsfjärden inträffar en av de svåraste katastrofer som i fredstid drabbat svenska försvaret. De tre jagarna Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg exploderar varvid 33 man omkommer och 17 skadas. Orsaken har ej gått att fastställa.
- Stig Bergendorffs och Gösta Bernhards första crazyrevy på Casinoteatern i Stockholm har premiär.
29 september - Tyska Einsatzkommandon avrättar vid Babi Jar cirka 35 000 judar från Kiev.
September - Årets svenska skörderesultat är det sämsta på 50 år.
Hösten - Sverige börjar tillämpa en generösare flyktingpolitik mot judar, vilket dock är försent, eftersom förintelsen har börjat och tyska judar ej tillåts lämna Tyskland.
2 oktober - Vilhelm Mobergs historiska roman med aktuell antinazistisk tendens, Rid i natt!, utkommer och får lysande recensioner.
6 oktober - Den amerikanska storfilmen Borta med vinden har svensk premiär.
6 november - Första delen, Grupp Krilon, i en romansvit där Eyvind Johnson bland annat driver med neutralitetspolitiken, utkommer.
14 november - Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska ubåten U-81.
17 november
- Den svenska värnplikten förlängs från 175 till 450 dagar. Marinen och flygvapnet förstärks och pansar- och luftvärn blir egna truppslag inom armén.
- USA:s ambassadör i Japan sänder ett telegram till Washington D.C. om att Japan planerar att anfalla Pearl Harbor, Hawaii. Telegrammet ignoreras dock.
21 november
- Kampanjen "En svensk tiger" mot spioneri lanseras, genom ett radiotal av Per Albin Hansson.
- Första delen av Frans G. Bengtssons Röde Orm utkommer.
7 december - Stora delar av USA:s flotta i Pearl Harbor, Hawaii utsätts för ett överraskande anfall av japanska hangarfartygsbaserade flygstridskrafter. Därmed inträder USA i andra världskriget på de allierades sida.
19 december - Adolf Hitler avskedar generalfältmarskalk Walther von Brauchitsch och tar själv befälet över tyska armén.
Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Xylocain för lokalbedövning.
Sveriges ÖB förordar en svensk uppslutning i kriget mot Sovjet.
Trådbussar införs i Stockholm.
LO antar nya centralisitiska stadgar som ger landssekretarietet ökad makt.
1941 års svenska försvarsutredning tillsätts.
LO och SAF sluter arbetarskyddsavtal.
Vattenföroreningsregler för industri- och kloakvatten införs i Sverige.
En svensk grundlagsändring medger censur och utgivningsförbud samt provisorisk kvarstad, det vill säga beslagtagning utan föregående rättegång.
Den svenska Pressnämnden bildas för att reglera vad pressen skriver om kriget.
Statens flyktingnämnd bildas och fungerar som central svensk myndighet för hjälp åt nödställda flyktingar som skrivits ut från flyktingläger.
Lejdtrafiken med neutrala länder genom Skagerackspärren startar med Tysklands och Storbritanniens godkännande.
Debatten om det svenska dansbaneeländet blossar upp.
Idrottsanläggningen Ryavallen i Borås invigs.

[redigera] Födda

3 januari - Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
5 januari - Hayao Miyasaki, japansk animatör.
6 januari - Tamara Lund, finländsk operasångare (sopran} och skådespelare.
8 januari
- Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
- Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.
9 januari - Joan Baez, amerikansk folkmusiker, gitarrist och kompositör.
10 januari - Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.
11 januari - Gérson, brasiliansk fotbollsspelare.
14 januari - Faye Dunaway, amerikansk skådespelare och regissör.
15 januari - Captain Beefheart, sångare.
21 januari - Plácido Domingo, spansk-mexikansk operasångare, tenor.
24 januari - Neil Diamond, eg. Noah Kaminsky, amerikansk sångare och låtskrivare.
25 januari
- Olle Kåks, svensk konstnär.
- Ulf Tistam, svensk skådespelare.
28 januari - King Tubby, jamaicansk musiker.
30 januari - Richard Cheney, USAs vicepresident.
3 februari - Monica Nordquist, svensk skådespelare.
4 februari - John Steel, brittisk musiker, medlem av The Animals.
5 februari - Stephen J. Cannell, amerikansk manusförfattare och författare.
8 februari
- Sven Algotsson, svensk skådespelare, regi- och produktionsassistent.
- Nick Nolte, amerikansk skådespelare.
13 februari - Percy Barnevik, svensk industriman.
14 februari
- John Butterfill, brittisk konservativ parlamentsledamot.
- Lars Passgård, svensk skådespelare.
15 februari - Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994-1996 och ordförande för Metall.
17 februari - Gene Pitney, amerikansk sångare och låtskrivare.
20 februari - Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.
22 februari - Hipólito Mejía, Dominikanska republikens president 2000-2004.
10 mars - Dean Torrence, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
11 mars - Christina Stenius, svensk skådespelare.
16 mars - Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör
18 mars - Stefan Jarl, svensk dokumentärfilmare och regissör.
23 mars - Carola Standertskjöld, finländsk sångare.
26 mars
- Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker.
- Lella Lombardi, italiensk racerförare.
27 mars
- Ivan Gašparovic, slovakisk politiker, president från 2004.
30 mars - Wasim Sajjad, president i Pakistan 1997-1998.
- Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska.
3 april - Jan Berry, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
7 april - Gorden Kaye, brittisk skådespelare.
10 april - Paul Theroux, amerikansk författare.
11 april
- Shirley Stelfox, brittisk skådespelare.
- Frederick Hauck, amerikansk astronaut.
12 april - Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
14 april - Pete Rose, amerikansk basebollspelare.
18 april - Jochen Rindt, österrikisk racerförare.
20 april - Ryan O'Neal, amerikansk skådespelare.
23 april - Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995-2003.
28 april - Ann-Margret, svensk-amerikansk skådespelare och sångerska.
5 maj - Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.
8 maj - James Traficant, amerikansk kongressman.
11 maj
- Malou Hallström, svensk skådespelerska och TV-profil.
- Eric Burdon, brittisk sångare, medlem i The Animals.
13 maj - Urban Sahlin, svensk skådespelare.
22 maj - Menzies Campbell, skotsk advokat och ledamot av det brittiska underhuset (liberaldemokrat).
24 maj - Bob Dylan, eg. Robert Zimmerman, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
26 maj - Jim Dobbin, brittisk parlamentsledamot för Labour och Co-operative Party 1997-.
29 maj - Per Ragnar, svensk författare och skådespelare.
2 juni - Charlie Watts, trumslagare, medlem i The Rolling Stones.
3 juni - Åke Green, omskriven pingstpastor på Öland.
12 juni - Chick Corea, amerikansk jazzpianist och -kompositör.
15 juni - Essy Persson, svensk skådespelare.
19 juni
- Magnus Härenstam, skådespelare och TV-man.
- Václav Klaus, Tjeckiens president från 2003.
24 juni
- Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist, och lingvist.
- Sylvia Lindenstrand, svensk operasångerska och skådespelare.
- Charles Whitman, amerikansk massmördare.
25 juni - Roy Marsden, brittisk skådespelare.
27 juni
- Michael Kallaanvaara, svensk skådespelare.
- Krzysztof Kieslowski, polsk regissör och manusförfattare.
3 juli
- Barbro Oborg, svensk skådespelare.
- Liamine Zéroual, före detta president i Algeriet.
6 juli - Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare.
7 juli
- Michael Howard, brittisk politiker, partiledare för Conservative Party från 2003.
- Liston Söderberg, svensk fotbollsspelare och tränare.
16 juli - George Young, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
18 juli - Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare.
19 juli - Natalia Bessmertnova, rysk ballerina.
20 juli - Vladimir Lyakhov, kosmonaut från Ukraina.
30 juli - Paul Anka, amerikansk sångare.
31 juli - Amarsinh Chaudhary, indisk politiker.
5 augusti - Leonid Kizim, kosmonaut från Ukraina.
14 augusti
- David Crosby, amerikansk sångare och gitarrist.
- Lars Humble, svensk skådespelare.
17 augusti
- Ibrahim Babangida, president i Nigeria 1985-1993.
- Lars Haldenberg, svensk skådespelare.
20 augusti - Slobodan Milošević, jugoslavisk ex-president.
27 augusti - Yuri Malyshev, rysk kosmonaut.
4 september - Sushil Kumar Shinde, indisk politiker.
8 september - Krister Broberg, svensk musiker och skådespelare.
4 september - Sushil Kumar Shinde, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 2003-2004.
9 september - Otis Redding, amerikansk soulsångare.
10 september - Gunpei Yokoi, japansk spelskapare.
15 september
- Flórián Albert, ungersk fotbollsspelare (anfallare).
- Signe Anderson, amerikansk musiker, sångerska i Jefferson Airplane 1965-1966.
- Miroslaw Hermaszewski, polsk kosmonaut
21 september - Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist).
24 september - Linda McCartney, amerikansk fotograf, hustru till Paul McCartney.
25 september - Hayati Kafé, svensk jazzsångare.
29 september - Thomas Hellberg, svensk skådespelare.
30 september
- Paul Bremer, amerikansk diplomat, ledare för den civila administrationen i Irak från 2003.
- Reine Wisell, svensk racerförare.
3 oktober - Chubby Checker, amerikansk rock-and-rollsångare.
4 oktober
- Ulf Adelsohn, moderatledare 1981-1986, sedermera landshövding i Stockholms län.
- Anne Rice, amerikansk författare.
7 oktober - Lennart Malmer, svensk regissör, manusförfattare, filmare, producent, kompositör och fotograf.
8 oktober - Jesse Jackson, amerikansk människorättsaktivist.
11 oktober - Tony Worthington, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987.
12 oktober - Kyu Sakamoto, popsångare från Japan.
13 oktober - Paul Simon, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
14 oktober - Inger Öjebro, svensk skådespelare.
17 oktober - Anita Lindohf, svensk skådespelare.
23 oktober - Igor Smirnov, president i Transnistrien.
26 oktober - Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.
1 november - Raymond Nederström, svensk skådespelare.
5 november - Art Garfunkel, amerikansk sångare och filmskådespelare.
6 november - Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
7 november - Angelo Scola, patriark av Venedig.
17 november - Gene Clark, amerikansk musiker, medlem av The Byrds
18 november - Angela Watkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
23 november - Franco Nero, italiensk skådespelare.
24 november - Pete Best, brittisk musiker, medlem i The Beatles innan gruppen fick skivkontrakt.
25 november - Percy Sledge, amerikansk sångare.
30 november - Phil Wills, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
6 december - Kersti Adams-Ray, svensk journalist och programledare i radio.
8 december - Geoff Hurst, engelsk fotbollsspelare.
9 december - Beau Bridges, amerikansk skådespelare.
10 december
- Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare.
- Eva Sjöström, svensk skådespelare.
11 december - Max Baucus, amerikansk demokratisk politiker, senator.
15 december - Mike Love, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
16 december - Lesley Stahl, amerikansk journalist och författare.
20 december
- Roland Johansson, svensk skådespelare.
- Rolf Johansson, svensk skådespelare.
21 december - Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, f.d. Dramatenchef och landshövding i Dalarnas län.
Gunilla von Bahr, flöjtist.
31 december - Sir Alex Ferguson, skotsk fotbollstränare.

[redigera] Avlidna

3 januari - Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
8 januari - Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.
13 januari - James Joyce, irländsk författare.
27 januari - István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.
11 februari - Victoria Strandin, svensk dansare.
7 mars - Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
15 mars - Alexej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
28 mars - Virginia Woolf, brittisk författare.
3 april - Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920-1921 och 1939-1941.
23 eller 24 april - Karin Boye, svensk författare.
8 maj - Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922-1928.
27 maj - Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940, stupad.
2 juni - Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
4 juni - Vilhelm II, tysk kejsare 1888-1918.
6 juni - Louis Chevrolet, schweiz-amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
10 juli - Jelly Roll Morton, amerikansk jazzmusiker.
26 juli - Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
7 augusti - Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
25 september - Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
14 oktober - Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.
22 oktober - Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
25 oktober
- Robert Delaunay, fransk konstnär.
- Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
26 oktober - Masha Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan, avrättad.
2 november - Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
17 november - Ernst Udet, tysk flyggeneral (självmord).
29 november - Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetrysk partisan, mördad.
2 december - Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
3 december - Christian Sinding, norsk tonsättare.
7 december - Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
19 december - Hans Nockemann, tysk SS-officer.
Carl Grimberg, svensk historiker.