Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Stockholm - Wikipedia, den fria encyklopedin

Stockholm

Wikipedia

För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholm
Stockholms läge
59°19′ N 18°4′ E
Grundad 1200-talet
Kommun Stockholms kommun, samt andra i tätorten Stockholm
Län Stockholms län
Landskap Södermanland och Uppland
Befolkning Kommunen: 776,545 
(30 juni, 2006)

Tätorten: 1,212,196 
(31 december, 2000)

Storstockholm: 1,912,787 
(30 september, 2006)

Stockholm är Sveriges huvudstad och har varit landets politiska och ekonomiska centrum sedan 1200-talet[1] och omnämndes skriftligt för första gången 1252. Stockholm är dessutom residensstad i Stockholms län och stiftstad i Stockholms stift.

Stockholms kommun är den folkrikaste kommunen i Sverige med 781 000 invånare. Tätorten Stockholm omfattar den sammanhängande bebyggelsen i och runt staden och har cirka 1,25 miljoner invånare. Storstockholm har cirka 1,75 miljoner.

Stockholm ligger på Sveriges östkust vid Mälarens mynning och Stockholms skärgård och är berömd för sin skönhet. Stockholm kallas ofta Nordens Venedig på grund av dess närhet till vatten. En av anledningarna till att Stockholm ligger just det gör är att det är en av få platser där Mälaren och Östersjön möts. Den har därmed haft vattenförbindelse med både andra nationer runt Östersjön, svenska kuststäder och med andra orter inåt landet. Dessutom har staden fungerat som ett försvar mot främmande flottor som velat ta sig in i Mälaren.

Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa[2]. Stockholm har på grund av detta marknadsfört sig som The Capital of Scandinavia, vilket har retat upp vissa invånare i andra nordiska städer.

Det finns olika geografiska och administrativa enheter som har namnet Stockholm. Se vidare:

  • Stockholms kommun är en av Sveriges 290 kommuner.
  • Tätorten Stockholm består av den sammanhängande bebyggelsen i kommunen och 10 angränsande kommuner
  • Storstockholm är ett område, som omfattar hela länet utom de yttersta kommnerna
  • Stockholms län.
  • Stockholms innerstad, lokalt Innerstan är det område som ligger inom innerstadsförsamlingarna. Området innefattar det som i dagligt tal kallas "innanför tullarna" (de stadstullar som tidigare fanns i innerstadens utkanter) samt några stadsdelar utanför dessa.
  • Stockholms city, som är den administrativa och ekonomiska stadskärnan

Innehåll

[redigera] Stockholms historia

Huvudartikel: Stockholms historia
Vädersolstavlan från 1533 är den äldsta bilden av Stockholm.
Vädersolstavlan från 1533 är den äldsta bilden av Stockholm.

De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet Stockholm förekommer i på två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm var en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jfr stäk, ledet "holm" syftar på Stadsholmen som i århundraden i huvudsak utgjorde Stockholm. Staden ska ha grundats av Birger Jarl för att skydda Sverige mot angrepp från havs från främmande flottor, och för att stoppa plundring av städer som Sigtuna då Mälaren blivit en insjö genom landhöjningen och Stockholm blev därmed "Mälarens lås".

I mitten av 1400-talet hade Stockholm, som då vuxit till en betydande handelsstad, mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad 8 november 1520 är två betydande historiska händelser i staden.

Staden började växa vid Gustav Vasas trontillträde och var kring 1600 omkring 10 000. Under 1600-talet växte Sverige till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad, även om den i officiella dokument omnämnts som huvudstad redan 1436.

[redigera] Stockholms namn

Stockholm omnämns första gången på 1200-talet. De äldsta kända säkert daterade beläggen för namnet Stockholm förekommer i på två på latin skrivna diplom, det ena från juli 1252, det andra är ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Namnet förmodas komma från de försvarsanordningar, skapade av trästockar, som fanns vid övergången mellan Mälaren och Saltsjön; jfr stäk.

[redigera] Stockholms namn på andra språk

Stockholm heter Holmialatin, Stockholbmasamiska, Stokholmalettiska, Estocolmoportugisiska, Stokholmas, på litauiska, Tukholmafinska, Stokholmimeänkieli, Estocolmospanska, Stokkhólmurisländska, Stoccolmaitalienska, Sztokholmpolska, Stockgol'm (Стокгольм) på ryska, Sutokkuhorumu (ストックホルム) på japanska, Sídégēěrmó (斯德哥尔摩) på kinesiska. På franska, engelska och tyska stavas stadens namn som på svenska, även om det uttalas något annorlunda.

[redigera] Smeknamn och öknamn

Stockholm har många smeknamn, till exempel "Eken", "Europas Pärla", "Fjollträsk", "Kungsbudane", "Mälardrottningen", "Noll-åtta", "Nordens Venedig", "Tjockhult", "Sveriges framsida" (i Göteborg "Sveriges baksida"), "Söderbotten" och "Tokholm".

[redigera] Stockholms kommun

Huvudartikel: Stockholms kommun

Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.

Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståhållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen namnet Stockholms stad, men det juridiskt korrekta namnet är dock Stockholms kommun. Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden, som i sin tur är uppdelad i en eller flera stadsdelar (vissa stadsdelar är uppdelade på olika stadsdelsområden).

Stockholms kommunfullmäktige sammanträder i Stockholms stadshus.

[redigera] Storstockholm

Huvudartikel: Storstockholm

Karta över Storstockholm. Stockholm i orange, övriga kommuner i Storstockholm i gult och kommuner i Stockholms län som inte hör till Storstockholm i vitt.
Karta över Storstockholm. Stockholm i orange, övriga kommuner i Storstockholm i gult och kommuner i Stockholms län som inte hör till Storstockholm i vitt.

Storstadsregionen Storstockholm omfattar Stockholm med omgivande kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet AB Storstockholms Lokaltrafik). Ibland används ordet Storstockholm beteckning för tätorten Stockholm. I Storstockholm bor det ungefär 1,9 miljoner invånare.

[redigera] Tätorten Stockholm

Huvudartikel: Stockholm (tätort)

Stockholm är Sveriges största tätort, med ett invånarantal på cirka 1,2 miljoner. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.

[redigera] Kultur

Huvudartikel: Kultur i Stockholm

Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner. Två av UNESCO:s världsarv; Drottningholms slott ( i Ekerö kommun) och Skogskyrkogården, ligger i Stockholmsområdet.

Gamla stan
Gamla stan

Den äldsta delen av Stockholm är Gamla stan, som ligger på ön Stadsholmen. Där finns ett medeltida gatunät, med två huvudgator (Österlånggatan och Västerlånggatan)) och många små gränder som löper ned mot vattnet. I Gamla stan ligger bland annat Tyska kyrkan, Storkyrkan] och Riddarhuset.

1998 var Stockholm europeisk kulturhuvudstad.

[redigera] Litteratur

Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849 - 1912), författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren, som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig i staden. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

Några välkända litterära figurer som verkar i Stockholm är bland andra Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.

I Stockholm finns skyltar utplacerade på platser som skildrats i litteraturen [3]

[redigera] Arkitektur

Riddarholmskyrkan, den äldsta byggnaden i centrala  Stockholm.
Riddarholmskyrkan, den äldsta byggnaden i centrala Stockholm.

Den äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[4] Den äldsta byggnaden i kommunen är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697 och nuvarande Stockholms slott uppfördes i barockstil. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.

Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser. Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Berlin och Wien. Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården

Under 1930-talets modernistiska utveckling växte staden och stadsdelar som Gärdet växte fram. På 950-talet stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Modernistiska projekt som Vällingby och Farsta uppmärksammades internationellt. Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala.

Även innerstaden omformades, Sergels Torg och Hötorgsskraporna skapades under 1960-talet och stora områden i Klarakvarteren revs. Kulturhuset ritat av Peter Celsing byggdes under denna tid.

[redigera] Museum

På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling.
Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling.

Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museum, som besöks av mer än 9 miljoner personer årligen.

Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Samlingen har sitt ursprung i Gustav Vasas tid och har sedan dess utvidgats med verk av konstnärer som Rembrandt och Antoine Watteau, såväl som stor del av svenskt konstarv med verk av Alexander Roslin, Anders Zorn, Johan Tobias Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. Den fria entrén som de flesta av Stockholms statliga museum haft kommer att avskaffas 2007, då inträdesavgifter kommer att tas ut. Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet förblir dock avgiftsfria.

Världens första friluftsmuseum, Skansen invigdes 1891. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa.

[redigera] Teatrar

Dramaten är en av Stockholms många teatrar.
Dramaten är en av Stockholms många teatrar.

Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Vasateatern och Oscarsteatern.

[redigera] Årliga evenemang

  • Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i augusti varje år. [5]
  • Stockholm Pride är det största pride-evenemanget i de nordiska länderna och äger rum sista veckan i juli varje år. Stockholm Pride avslutas alltid med parad och 2006 gick 30 000 i festivaltåget och omkring 350 000 tittade på . [6]

[redigera] Media

Stockholm är Sveriges huvudsakliga mediacentrum. Där finns de fyra dags- och kvällstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. Aftonbladet och Expressen och public servicekanalerna Sveriges Radio) och television SVT; även andra stora tv-kanaler har sin bas Stockholm (TV4 TV3, TV6 och Kanal 5). De större tidskrifterna är också lokaliserade i Stockholm, såväl som den största litteraturutgivaren Bonniergruppen.

[redigera] Sport

Globen.
Globen.

De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största fotbollslagen i Stockholmsregionen är AIK, Hammarby IF och Djurgårdens IF. I ishockey är Djurgårdens IF Stockholms högst rankade lag.

Stockholm var värd för Olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sportävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott och är hemmaarena för Djurgårdens IF. Ishockeylaget har Globen, en av världens största sfäriska byggnader, som sin hemmaarena, men även konserter och andra evenemang hålls där.

Alla, utom ett, av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls i Stockholm.

[redigera] Källa

  1. ^ Se exempelvis artikeln Stockholm i Encyclopedica Brittanica från 1911 online link
  2. ^ en:Largest urban areas of the European Union#Five fastest growing urban areas of the European Union
  3. ^ Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
  4. ^ Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.
  5. ^ Stockholm Jazz Festival
  6. ^ Stockholm Pride
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/t/o/Stockholm.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu