Berlin
Wikipedia
Denna artikel handlar om staden Berlin i Tyskland. Se också Berlin (olika betydelser).
| Berlin | |
|---|---|
 |
|
| Flagga | Stadsvapen |
 |
 |
| Kortfakta om Berlin | |
| Delstat: | Berlin (14:e) |
| Yta: | 891,82 km² |
| Folkmängd: | 3.396.990 11/2005 |
| Folktäthet: | 3.812 inv/km² |
| Topografi: | 34 - 115 m |
| Geografiskt läge: | 52° 31' lat. 13° 24' long. |
| Registreringsskyltsbokstav: | B |
| Postnummer: | 10001-14199 |
| Riktnummer: | 030 |
| ISO 3166-2: | DE-BE |
| Webbsida: | www.berlin.de |
| Politik | |
| Nuvarande borgmästare: | Klaus Wowereit (SPD) |
| Styrande partier: | SPD och Die Linkspartei |
| Stadsdelsförvaltningar: | 12 Bezirke (distrikt) |
| Mandatfördelning i delstatsparlamentet deputeradekammaren (149 ledamöter): |
SPD 53 CDU 37 Die Linkspartei 23 FDP 13 B90/Grüne 23 |
| Nästa val: | 2011 |
| Röster i Förbundsrådet: | 4 |
Berlin är huvudstad i Tyskland och dess största stad med 3 396 990 invånare 2005. Stor-Berlin har 4,2 miljoner invånare och en yta av 892 kvadratkilometer. Berlin utgör förbundslandet Berlin och är Tysklands största stad till ytan och den näst största staden i EU sett till befolkning.
Berlin och är genom sitt kulturella och historiska arv en av Europas mest besökte metropoler. Berlin är en betydande trafikknytpunkt och ett viktigt ekonomiskt och kulturellt centrum i Tyskland. Institutioner som universitet, forskningscentrum, teatrar, museer men också festivaler, nattlivet och arkitekturen i Berlin har ett världsrykte. Historiskt har Berlin varit huvudstad i flera tyska stater, som Mark Brandenburg, Preussen, Tyska riket och DDR. Berlin är sedan 1991 det återförenade Tysklands huvudstad. Från krigsslutet hade Bonn fungerat som huvudstad i Västtyskland och Östberlin som huvudstad i DDR.
Berömda stadsdelar inkluderar Mitte, Prenzlauer Berg, Wannsee och Kreuzberg.
Innehåll |
[redigera] Geografiskt läge
Berlin ligger i Tysklands östra del ungefär 70 kilometer väster om gränsen till Polen. Staden är fullständig omsluten av förbundslandet Brandenburg. Landskapet kring Berlin skapades under senaste istiden och staden själv ligger i en sänka mellan platåerna Barnim och Teltow.
Sänkan genomflytes idag av floden Spree och Berlins centrum ligger vid sänkans smalaste ställe. I Berlins västra delar mynnar Spree i floden Havel som genomflyttar där stora sjöar. De flesta stadsdelsområden ligger idag på de nämnda platåerna. Berlins högsta toppar är Teufelsberg (115 meter över havet), som är en ansamling av rasmassor från andra världskriget, och Müggelberg (115 meter över havet) i stadsdelen Köpenick.
Nämnvärt är att Berlin är Europas till ytan största huvudstad.
[redigera] Historia
- Huvudartikel Berlins historia
Berlin växte fram som en dubbelstad med namnet Berlin-Cölln. Staden Cölln som fick stadsprivilegium 1237 fanns på en ö, Spreeinsel, i floden Spree och Berlin på fastlandet. 1307 fick bägge städer ett gemensamt rådhus och senare lades namnet Cölln ner. Namnet Berlin står troligtvis i sammanhang med det slaviska ordet berl som betyder träsk.
1451 blev Berlin residensstad för Brandenburgs markgreve och kurfurste. Medlemmar av släktet Hohenzollern regerade fram till 1918 i Berlin: först som markgreve av Brandenburg, senare som kung av Preussen och slutligen som tysk kejsare. Den lutherska reformationen genomförs 1539 i Berlin. Under det trettioåriga kriget mellan 1618 och 1648 blev en tredjedel av Berlins bebyggelse förstörd och befolkningen minskade till hälften. Under kurfurste Fredrik Vilhelm av Brandenburg kom många personer från utlandet till Berlin och staden växte fortare.
1701 blev Fredrik I krönt till kung av Preussen i Berlin och staden blev rikets huvudstad. Senare anslöt sig några omliggande orter till Berlin och 1871 blev Berlin även huvudstad för det nya Tyska riket. Vid slutet av första världskriget förklarade man i Berlin det Tyska riket till republik och 1920 utvidgades staden till den nuvarande storleken ("Stor-Berlin").
1933 tog Adolf Hitler över som förbundskansler med högkvarter i Berlin och tre år senare hölls de Olympiska sommarspelen 1936 i staden. Nazisterna utnyttjade såväl olympiaden som Berlins 700-årsfest för sin politiska propaganda. Det fanns även planer för att bygga om Berlin till Welthauptstadt Germania (världshuvudstad Germania) men projektet fullföljdes inte på grund av andra världskriget.
Under kriget förstördes stora delar av staden genom bombningar och slutstriden. 1945 intog röda armén Berlin och Tyskland kapitulerade. Berlin delades administrativt mellan USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen i fyra sektorer. På grund av de uppkomna politiska differenserna genomförde Sovjetunionen 1948-1949 en blockad - Berlinblockaden - av alla transporter genom den sovjetiska ockupationszonen i östra Tyskland, och Västberlin försörjs genom kontinuerliga flygtransporter, den så kallade luftbron.
1949 delas staden slutgiltigt i två delar. De amerikanska, brittiska och franska sektorerna bildade en gemensam del som politiskt knöts till Förbundsrepubliken Tyskland trots att den var avskärmad från övriga delar av Förbundsrepubliken Tyskland och låg isolerad i Östtyskland. 1953 ägde Folkupproret i Östtyskland rum, som kulminerade i Berlin den 17 juni. Många dör i demonstrationerna som kämpas ner med pansarvåld. Flera personer får dödsdomar som verkställs i sviterna efter denna folkresning som ännu inte är helt utforskad. Berlinmuren börjar byggas 1961 av östtyska trupper och polis den 13 augusti. Från denna dag och fram till november 1989 bevakas denna gräns av soldater som från östsidan skjuter skarpt på personer som försöker ta sig över den. Amerikanske presidenten Kennedy besöker 1963 Berlin och utropar "Ich bin ein Berliner".
Den kommunistiska regimen i DDR faller 1989 på grund av kraftigt ökande opposition från folket och muren börjar demonteras. Som följd återförenas 1990 de tyska staterna och de två delarna av Berlin. Tyska parlamentet, förbundsdagen, beslutar 1991 att Berlin skall bli huvudstad i det återförenade Tyskland. Beslutet genomförs 1999 och Förbundsregeringen samt förbundsdagen huserar i Berlin från 1 september.
[redigera] Administrativ indelning
Huvudartikel: Berlins stadsdelsområden
Efter en reform som beslutades 1998 och som genomfördes den 1 januari 2001 består Berlin av 12 stadsdelsområden. Dessa är:
| Stadsdelsområde | Invånare 30 november 2005 |
Yta in km² |
|---|---|---|
| Charlottenburg-Wilmersdorf | 315.473 | 64,72 |
| Friedrichshain-Kreuzberg | 261.734 | 20,16 |
| Lichtenberg | 258.926 | 52,29 |
| Marzahn-Hellersdorf | 250.547 | 61,74 |
| Bezirk Mitte | 323.187 | 39,47 |
| Bezirk Neukölln | 305.940 | 44,93 |
| Bezirk Pankow | 354.053 | 103,01 |
| Reinickendorf | 244.430 | 89,46 |
| Spandau | 225.097 | 91,91 |
| Steglitz-Zehlendorf | 288.862 | 102,50 |
| Tempelhof-Schöneberg | 333.330 | 53,09 |
| Treptow-Köpenick | 235.411 | 168,42 |
[redigera] Befolkning
Berlin har idag nästan 3,4 miljoner invånare. Fram till 1600-talet var befolkningen i området kring Berlin inte så talrik och under trettioåriga kriget blev Berlins invånarantal halverad. Kurfurste Fredrik Vilhelm av Brandenburg övertalade därför många hugenotter från Frankrike att sysselsätta sig i regionen. Så ökade Berlins befolkning från 1648 med ca 6 000 invånare till 57 000 invånare året 1709. 1740 förklarade man Berlin till storstad och 1875 hade staden över en miljon invånare. På grund av Berlins ställning som administrativt och kulturellt centrum anlände under hela tiden många tyskar till staden. I mitten av 1800-talet kom många personer från Östeuropa, bland annat polacker och ryssar flyttade till staden i samband med den industriella revolutionen.
1920 blev många städer och byar som var förut självständiga en del av Berlin och så hade staden plötsligt över fyra miljoner invånare. På grund av andra världskriget minskade Berlins befolkning och låg därefter konstant mellan 3,1 och 3,5 miljoner invånare. Många valde dessutom att lämna Västberlin då stadens framtid var oviss och låg som en ö i DDR.
Från 1960-talet och framåt var det ett stort antal turkar som fick jobb i Västberlin samt flera personer från Vietnam som kom till Östberlin. Den turkiska befolkningen bor i stor utsträckning i stadsdelen Kreuzberg. Från 1980-talet och framåt har invandrare från Afrika och Mellanöstern kommit till Berlin. Precis som under 1800-talet har en rysk minoritet åter vuxit fram i staden tillsammans med flera andra befolkningsgrupper. Idag har Berlin med förorter 4,2 miljoner invånare.
[redigera] Politik
Berlins parlament heter Abgeordnetenhaus von Berlin och just nu har partierna SPD, CDU, Linkspartei, Bündnis 90/Die Grünen och FDP representanter i parlamentet. Sedan oktober 2001 styrs regeringen av en koalition mellan partierna SPD och Linkspartei. Regeringen, Berlins senat, själv består av den regerande borgmästaren (tyska Regierender Bürgermeister) och upp till åtta senatorer. Dagens borgmästare är Klaus Wowereit.
1996 genomfördes en folkomröstning om en förening med delstaten Brandenburg men på grund av det negativa resultatet i Brandenburg är Berlin fortfarande självständig. Diskussionen kommer ibland tillbaka, inte minst på grund av Berlins prekära ekonomiska situation.
[redigera] Regerande borgmästare
Huvudartikel: Regerande borgmästare i Berlin
- Klaus Wowereit (2001-)
- Walter Momper (1989-1991)
- Eberhard Diepgen (1984-1989, 1991-2001)
- Richard von Weizsäcker (1981-1984)
- Hans-Jochen Vogel (1981)
- Dietrich Stobbe (1977-1981)
- Klaus Schütz (1967-1977)
- Heinrich Albertz (1966-1967)
- Willy Brandt (1957-1966)
- Otto Suhr (1955-1957)
- Walther Schreiber (1953-1955)
- Ernst Reuter (1948-1953)
[redigera] Sevärdheter
[redigera] Klassiska sevärdheter
Brandenburger Tor som byggdes efter teckningar av Carl Gotthard Langhans mellan 1788 och 1791 gäller idag som symbol för staden och är känd i hela världen. Byggnaden är influerad av propyléerna i Aten och högst upp finns en staty av Johann Gottfried Schadow som föreställen en kvadriga med gudinnan Victoria. Fram till återföreningen låg Brandenburger Tor vid gränsen mellan de bägge stadshälfterna. I öster ansluter avenyn Unter den Linden som räcker fram till torget Schloßplatz och Berliner Dom.
Längs avenyn hittar man operan Deutsche Staatsoper som byggdes 1743 i rokokostil, huvudbyggnaden av Tysklands största bibliotek, den stora vapenkammaren (Zeughaus) som idag inrymmer Deutsches Historisches Museum och kyrkan Hedwigs-Kathedrale som är säte för Berlins katolska kyrka. Här finns även Berlins första universitet, Humboldt-Universität, där världskända tyska vetenskapsmän studerade eller forskade. En bit längre söderut ligger torget Gendarmenmarkt med konserthuset och två liknande kyrkor som var under 1600-talet centrum för stadens hugenotter.
I Berlins västra delar bildar avenyn Kurfürstendamm (Ku'damm) ett kulturellt centrum med talrika hotell, affärer och restaurant. I avenyns östra ände finns Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche som fick stora skador under andra världskriget. I närheten hittar man varuhuset KaDeWe (Kaufhaus des Westens) som är Europas näst största efter Harrod's i London. Området mellan KaDeWe på Wittenbergplatz förbi Breitscheidplatz och ner på Kurfürstendamm är det kommersiella centrat i västra Berlin. Ett besök lönar sig även i djurparken Zoologischer Garten som ligger bredvid järnvägsstationen med samma namn. En bit norr om Brandenburger Tor ligger riksdagshuset och området för Tysklands regering. Den 27 februari 1933 brann riksdagshuset upp och händelsen fick stora politiska efterföljningar. Tysklands förbundspresident har sitt fäste i Schloss Bellevue som finns vid floden Spree.
Runt Oranienburger Straße i stadsdelen Mitte levde före andra världskriget många judar och deras andliga centrum var synagogan från 1866. Byggnaden fick stora skador under Andra världskriget men återuppbyggdes. Norr om synagogan ligger Berlins äldsta judiska kyrkogård. Stadens judiska museum, Jüdisches Museum Berlin, finns däremot i stadsdelen Kreuzberg. I närheten av Oranienburger Straße ligger torget Hackescher Markt med många restauranger, uteserveringar och evenemang.
Öster om floden Spree ligger torget Alexanderplatz (i folkmun "Alex") med många affärer, restauranger samt världstidsklockan (Weltzeituhr) och alldeles i närheten står TV-tornet (Fernsehturm) som är med 368 meter Tysklands högsta byggnad. Alexanderplatz var centrum i Östberlin under DDR-tiden. Även Berlins parlamentsbyggnad (Rotes Rathaus) finns i området och kvarteret Nikolaiviertel tillhör stadens äldsta delar. Sevärd är även stadsdelen Prenzlauer Berg med affärsgatan Schönhauser Allee.
Potsdamer Platz var länge centrum för stadens trafik. Från torget som anlades under Fredrik Vilhelm I av Preussen gick några stora vägar till andra stadsdelar. Efter bombningar under andra världskriget var området en enda ruinhög. Även efter kriget var Potsdamer Platz isolerad på grund av den näraliggande Berlinmuren. Murens lopp ser man idag genom en linje av gatstenar som är inlagd i asfalten. På 90-talet byggdes skyskrapor och höghus i glas och betong på torget, till exempel Sony Center. Området har blivit Berlins eget Manhattan och än idag byggs det nya hus. I närheten ligger Topographie des Terrors som är en utställning om nazismens brott.
I området mellan Potsdamer Platz och Pariser Platz där Brandenburger Tor är beläget ligger Denkmal für die ermordeten Juden Europas , ett minnesmärke över Europas mördade judar, bestående av ett antal rektangulära betongblock.
Av Berlinmuren finns idag bara några korta avsnitt kvar. Mest känd är sträckan mellan Warschauer Strasse och Ostbahnhof som bär namnet East Side Gallery och är utsmyckad med målningar av olika konstnär. Även av kontrollpunkten Checkpoint Charlie finns några detaljer kvar.
I stadsdelen Charlottenburg finns Charlottenburgs slott med en stor park i anslutning och Berlins Olympiastadion från 1936.
Norr om Berlin ligger även Sachsenhausen, ett av de koncentrationsläger som nazisterna upprättade.
Söder om Berlin finns Europas största äventyrsbad och nöjeskomplex Tropical Islands i orten Brand.
[redigera] Parker
I Berlins östra och västra stadsdelar finns stora skogsområden och i stadens centrum förekommer stora parkanläggningar. Vid de flesta gator finns träd längs vägkanten och på så sätt är Berlin en förvånansvärd grön stad.
Tiergarten är med 210 hektar Berlins största park och ligger väster om Brandenburger Tor. Parken var tidigare en skog där preussiska adelsmän red eller jagade. Under Fredrik II av Preussen blev området omgestaltad och liknar idag mer en trädgård. Parken genomskärs från öst till väst av en stor väg, Straße des 17. Juni, som korsar vid rondellen Großer Stern några mindre vägar. I rondellens mitt står minnesmärket Siegessäule som restes efter Tysklands enande och de tre krig som fördes 1864-1871. Straße des 17. Juni var under många år platsen där technofestivalen Love Parade ägde rum.
En annan betydande parkanläggning är Treptower Park i Berlins sydöstra delar. I denna park ligger ett stort sovjetiskt monument över stupade soldater i röda armén under andra världskriget.
Ett viktigt rekreationsområde är Berlins botaniska trädgård i stadsdelen Dahlem. Med en yta av över 43 hektar och ungefär 22 000 olika växter är denna park Europas största botaniska trädgård. Här finns även världens största växthus. Byggnaden är 60 meter lång, 30 meter bred och 25 meter hög.
[redigera] Kommunikationer
Berlin har ett av världens mest utbyggda kollektivtrafiksystem med pendeltåg, tunnelbana, spårvagnar och bussar. Hela systemet liknar ett spindelnät med många knutpunkter mellan de olika linjerna.
Några år testades i Berlin den så kallade M-Bahn (Magnetbahn).
[redigera] Pendeltåg
Huvudartikel: Berlins pendeltåg
Berlins pendeltåg kallas för S-Bahn (Stadtbahn). Stora stationer är bland annat Zoologischer Garten, Berlin Hauptbahnhof (Europas största centralstation och tillika världens modernaste centralstation), Alexanderplatz, Potsdamer Platz, Ostbahnhof samt Nordbahnhof. I nord-syd riktning går flera pendeltågslinjer i en lång tunnel genom centrala staden. Runt innerstaden går pendeltåglinjer i en ringbana som kallas Ringbahn. Berlins pendeltågsnät är ett av världens största med sina 16 linjer.
[redigera] Tunnelbana
Huvudartikel: Berlins tunnelbana
Berlins tunnelbana kallas för U-Bahn (Untergrundbahn) och är också den en av världens största med sina 10 tunnelbanelinjer. Stora knutpunkter är Zoologischer Garten, Alexanderplatz, Nollendorfplatz och Wittenbergplatz. Den senaste linjen - under byggnation - går mellan Berlin Hauptbahnhof till Brandenburger Tor.
[redigera] Spårvagn
Huvudartikel: Berlins spårvagnar
Berlins spårvagnar går främst i östra Berlin men det finns några få linjer som går in i västra delen av Berlin. Stora knutpunker är Hackescher Markt och Alexanderplatz. Berlin har 21 spårvagnslinjer.
[redigera] Tåg
Berlins nya centralstation Berlin Hauptbahnhof är en stor knutpunkt för tåg till olika destinationer runt om i Europa. Centralstationen stod klar våren 2006 och är den största i Europa. Vad som kännetecknar den nya stationen är att den är väldigt stor och till stor del täckt av glas.
[redigera] Motorvägar
I Berlins västra delar finns en halvcirkelformad motorväg som ligger fullständig i tätt bebyggda områden. Utanför staden ligger Berliner Ring som går i en ring runt Berlin. Mellan dessa motorvägar finns olika förbindelser.
[redigera] Flygplatser
Berlin har tre flygplatser: Berlin-Tegel (TXL), Berlin-Tempelhof (THF) och Schönefeld (SXF). Man håller just nu på att bygga samt planera för Berlins nya internationella storflygplats Berlin Brandenburg International. Denna flygplats kommer att bli en av Europas största och är tänkt att ersätta några av de nuvarande tre flygplatserna. En ny pendeltågslinje samt en ny tunnelbanelinje planeras dras fram till flygplatsen. I Berlins stadsdel Johannisthal fanns en numera nedlagt flygplats som var Tysklands första.
[redigera] Kultur
Berlin av idag är Europas mest vitala storstad, som trots stora ekonomiska problem, hela tiden förnyar sig och skapar utrymme för innovativ kultur och kreativa samspel mellan konst- och kulturformer. Berlins stora fördel gentemot många andra städer är att kulturen i Berlin växer underifrån - de folkliga och de kommersiella kulturformerna är vitalare än någonsin samtidigt som de offentliga kulturinstitutionerna är traditionellare än någonsin och brottas med många problem, flera av ekonomisk art.
[redigera] Teater, film, musik
Berlin är känt för sina talrika teaterhus och mindre scener. Bland de mest kända finns Berliner Ensemble, Volksbühne am Rosa-Luxemburg-Platz och Deutsches Theater Berlin. Det finns dessutom tre operahus, Staatsoper, Deutsche Oper och Komische Oper. Varje år äger i Berlin de internationella filmfestspelen, Berlinale rum, där guldbjörnen delas ut. Utöver de världsberömda Berlinfilharmonikerna och Berlins symfoniorkester finns flera orkestrar och körer i staden. Dessa orkestrar och körer uppträder ofta tillsammans i konserhuset, i Filharmonin eller i andra byggnader i Tyskland eller på turnéer runt om i världen. I Berlins sångarförbund finns 236 amatörkörer med tillsammans 10 000 medlemmar.
[redigera] Museer
Det finns ett stort antal museer i Berlin. Redan 1841 bestämdes att den såkallade museumsön (Museumsinsel) som omges av Spree och Kupfergraben skulle vigas åt konst och filologi. Ett flertal museer uppstod där med åren av vilka Pergamonmuseet hör till de mest kända. Dessa museer ställer framför allt ut exponat från antiken. Andra museer på museumsön är Altes Museum, Neues Museum, Alte Nationalgalerie och Bodemuseum.
Även utanför museumsön finns talrika övriga museer. Det är konstmuseer som Neue Nationalgalerie och Gemäldegalerie och arkitekturmuseet Bauhaus-Archiv. Judiska museet visar en stående utställning om 2000 år av judisk-tysk historia och i stadsdelen Dahlem finns talrika etnologiska museer. I stadsdelen Lichtenberg har ett Stasi-museum upprättats. Museet vid Checkpoint Charlie är även känt som "murmuseum" och dokumenterar den tyska delningens historia.
[redigera] Sport
I Berlin finns ett stort antal idrottsföreningar. De flesta är avsätt för den allmänna befolkningen men det finns även professionella föreningar. Här kan nämnas de fotbollsföreningar Hertha BSC och 1. FC Union Berlin, ishockeyföreningen Eisbären Berlin, basketföreningen Alba Berlin och föreningen Berlin Thunder för amerikansk fotboll. I Tysklands högsta volleybollserie finns till och med tre föreningar från Berlin.
Stora årliga evenemang är Berlin-Marathon, finalen av tyska fotbollscupen (DFB-Pokal) och idrottsgalan ISTAF. Berlin var arrangörsort vid de olympiska sommarspelen 1936 och 1974 var Berlin en av värdorterna under VM i fotboll. Fotbolls-VM 2006 spelas på Olympiastadion i Berlin, vilket är den största idrottsarenan i hela Tyskland. Arenan har genomgått omfattande restaureringar lagom til VM 2006. Kommande evenemang är VM i friidrott 2009.
[redigera] Nattlivet
Berlin är känt för sitt intensiva nattliv med klubbar som är öppna fram till 7.00 på morgonen. Över en miljon människor, främst ungdomar, från hela Europa samlas varje år på världens största techno/rave/house festival - Love Parade. Det finns mängder med klubbar med varierande utbud, stil och musik. Östra distrikten Prenzlauer Berg, Friedrichshain och Mitte har sedan 1989 genomgått en omfattande gentrifiering och är ett av stadens främsta nöjescentra.
Berlin anses vara något av en huvudstad för homo/bi/transkretsen. Enligt Spartacusguiden 2005 har Berlin flest antal gayställen av alla världens städer. Berlins största gaykvarter ligger vid tunnelbanestationen Nollendorfplatz i västra Berlin. I östra Berlin finns det flest gayställen vid tunnelbana/pendeltåg Schönhauser Allee.
Berlin är även ett Mekka för alla som gillar olika typer av fetischer. Få städer i världen har lika många fetischklubbar med så många olika inriktningar. Redan på 1920-taler blev Berlin känt för sitt dekadenta nattliv.
[redigera] Utbildning och forskning
Universitet
- Freie Universität Berlin
- Humboldt-Universität zu Berlin
- Technische Universität Berlin
- Charité, inkl. Europas största universitetssjukhus
- Universität der Künste
Högskolor
- Fachhochschule für Technik und Wirtschaft Berlin
[redigera] Näringsliv
Ett stort problem för Berlin under senare år har varit bristen på stora industrier och staden har en hög arbetslöshet. Många av de industrier som tidigare fanns i Östberlin har försvunnit. Det som tidigare var Västberlin hade efter Andra världskriget svårt att attrahera stora företag att etablera sig på grund av det geografiska läget. Ett undantag är den stora läkemedelskoncernen Schering som varit kvar i Berlin genom alla år. Andra företag lämnade delvis Berlin, bland annat Siemens som grundades här flyttade huvudkontoret till München. Siemens har dock kvar stora delar i Siemensstadt. En tidigare storindustri var Borsig som idag förlorat sin roll. Sedan 1969 tillverkar BMW sina motorcyklar i Berlin.
Sedan Berlin återförenats och blivit huvudstad har flera storkoncerner flyttat sina huvudkontor hit. Statliga departement har flyttat från Bonn.
[redigera] Kända personer från Berlin
Bland de personer som har levt och verkat i Berlin finns politker som förbundspresidenten Theodor Heuss, Willi Stoph som var en av Östtysklands statsöverhuvuden, rikskanslern och mottagaren av Nobels fredspris Gustav Stresemann. Konstnärer som Martin Gropius, Bauhausskaparen Walter Gropius, impressionisten Max Liebermann och Berlinkarikatyristen Heinrich Zille, Adolph Menzel som skapade många historiska målningar verkade i staden. Författare som Anna Seghers och Nelly Sachs, skådespelaren Marlene Dietrich, dirigenten Herbert von Karajan, sångaren Dietrich Fischer-Dieskau och vetenskapsmän som Alexander von Humboldt och Rudolf Virchow.
Se även Lista över kända personer från Berlin.
[redigera] Se även
- Berlins pendeltåg
- Berlins tunnelbana
- Berlins spårvagnar
- Berlinmuren
- Berlins Olympiastadion
- Berlin Love Parade
- Berlins gayliv
- Filmpark Babelsberg - Tysklands egna Hollywood i Potsdam, sydväst om Berlin
- Berlinerbroderi
[redigera] Externa länkar
- Berlin-Life: Berlin's independent internet guide
- Berlin Gay Guide
- Berlin Hauptbahnhof
- Berlin Brandenburg International
- Berlins kommunikationer
- sida om Östberlin (tyska/engelska)
- EXBERLINER – Monthly magazine for English speakers
- Fotoshow: Berlin i det 20. århundrade (tyska)
 |
Tysklands förbundsländer |  |
| Baden-Württemberg | Bayern | Berlin | Brandenburg | Bremen | Hamburg | Hessen | Mecklenburg-Vorpommern | Niedersachsen | Nordrhein-Westfalen | Rheinland-Pfalz | Saarland | Sachsen | Sachsen-Anhalt | Schleswig-Holstein | Thüringen |
