Julia Kristeva
Wikipedia
Julia Kristeva, född 24 juni 1941 i Sliven, Bulgarien. Lingvist, filosof, psykoanalytiker, feminist.
1966 doktorerade Kristeva vid universitetet i Sofia, och emigrerade därefter till Frankrike. Julia Kristeva blev tidigt bekant med ledande franska intellektuella såsom Barthes, Foucault, Derrida. Hon innehar för närvarande en professur i lingvistik vid Paris sjätte universitet.
Kristeva har förutom inom lingvistik verkat inom litteraturteori och genusteori. Hennes författarskap är starkt påverkat av Jacques Lacan, Ferdinand de Saussure, John Searle och Sigmund Freud, och hon har sysslat strukturalism, semiotik, feminism. En av Kristevas insatser är att ha introducerat Mikhail Bakhtin för västvärlden.
Kristeva ser födelsen som den största separationen i en människas liv eftersom människan i den skiljs från sin egen kropp, vilket är en fas som föregår och ger en grogrund till inlemmandet i den manliga ordningen. Enligt Kristeva skapas språkförmågan i samspelet mellan separationsprocessen med modern och den manliga ordningen; språket består av både tecken och psyke.
Som litteraturteoretiker står hon för teorin att tolkningsprocessen består av semiotik och psykoanalys. Hon sammanför således strukturalismens syn på tecken och referens med psykoanalysens teori om en symbolisk undertext skapad av inre processer hos såväl talare som lyssnare. Förhållandet mellan semiotik och symbolik beskriver Kristeva som dialektiskt där det bör råda en jämvikt.
