Stockholms pendeltåg
Wikipedia
Stockholms pendeltåg är länstågen på Banverkets nät i Stockholms län. AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, är huvudman för trafiken, som utförs på Banverkets spårnät. Trafikoperatör på uppdrag åt SL är sedan den 18 juni 2006 Stockholmståg KB.
Pendeltågen trafikerar till huvudsakligen Stockholms län, men ändstationerna Bålsta och Gnesta ligger i Uppsala respektive Södermanlands län. På sträckorna Kungsängen-Västerhaninge och Märsta-Södertälje går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar, med extra tåg insatta under rusningstid på vardagar. På övriga sträckor är trafiken glesare. Det finns 51 stationer.
Utöver dessa tåg finns lokala tåg för pendlare på Roslagsbanan och Saltsjöbanan som dock inte räknas som pendeltåg eftersom Banverket inte äger dessa banor.
Innehåll |
[redigera] Historik
Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Stockholm har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av SJ och de andra järnvägsbolagen som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter Hörjelöverenskommelsen övertog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom Stockholms län. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typ X1 sattes i trafik i maj 1968. Trafiken benämndes först "SL förortståg, därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen Pendeltåg officiell.
Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s gods- och fjärrtågstrafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen köras på de inre spåren och övrig trafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan Årstabron och Älvsjö 1972. Under perioden 1986-1996 skedde sedan en kraftfull utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på Västra stambanans nordligaste del överfördes under perioden också till Grödingebanan. Sålunda har pendeltågen nu i praktiken egna spår från Södertälje till Stockholms södra samt från Stockholms central till Skavstaby (mellan Upplands Väsby och Rosersberg). I centrala Stockholm finns fortfarande bara två spår. Den så kallade Citybanan är projekterad för att ge pendeltågen egen spårkapacitet genom staden samt två nya underjordiska stationer som skall ersätta Centralstationen och Karlberg. Det finns även långt framskridna planer på att bygga ut till fyrspår mot Bålsta (dock inte hela sträckan) och att bygga dubbelspår och mötesspår på Nynäsbanan söder om Västerhaninge.
Trafikoperatör åt SL var åren 1967-2000 Statens Järnvägar, därefter Citypendeln fram till 2006 och sedan dess Stockholmståg.
[redigera] Linjer
| Linje | Sträcka | Öppnad | Längd | Stationer |
|---|---|---|---|---|
| P35 | Bålsta – Nynäshamn – (Nynäshamns färjeterminal) | Kungsängen–Västerhaninge 1968, Västerhaninge- Nynäshamn 1973, Kungsängen-Bålsta 2001 |
28 | |
| P36 | Märsta – Södertälje | 1968 | 24 | |
| P37 | Södertälje – Gnesta | 6 | ||
| Totalt | ≈ 200 km | 51 | ||
[redigera] Sträckning
|
[redigera] Banan mellan Södertälje och Gnesta |
|
|
Tågen går som ett kryss, dvs Bålsta-Stockholm-Nynäshamn och Märsta-Stockholm-Södertälje.
Banan mellan Södertälje och Gnesta är separat från de övriga, och resenärer från Gnesta till Stockholm och vice versa måste byta tåg i Södertälje Hamn. Motsvarande gäller från 24 juli 2006 även resenärarer till och från Nynäshamn som måste byta tåg i Västerhaninge.
[redigera] Vagntyper
I trafik:
Ej längre i trafik:
[redigera] Depåer
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i Älvsjödepån. 2006 tog ytterligare en anläggning i bruk i Upplands-Bro, den s k Brodepån. Ännu en depå är planerad att byggas vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som Kungsängen, Märsta, Västerhaninge och Flemingsberg
[redigera] Se även
- Nynäsbanan
- Pendeltåg
- Lokaltåg
- Regiontåg
- Stockholms tunnelbana
- Stockholms stad
- Storstockholms Lokaltrafik
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms pendeltåg
- Nordens spårtrafik
- Pendeltågen i Stockholms län Historisk bakgrund och utveckling 1957-2003, regionplanekontoret
- SL.se
- SL:s reseplanerare
- Stockholmståg
- Intresseföreningen Järnväg.net
| Kollektivtrafik i Stockholms län | |
|---|---|
| Tunnelbana, pendeltåg: |
Stockholms tunnelbana | Stockholms pendeltåg |
| Lokaltåg: | |
| Förortsbana: | |
| Spårväg: | |
| Busstrafik: | |
| Flygplatstransport: | |
| Trafikhuvudmän: | |
