Volvo Personvagnar

Wikipedia

Denna artikel handlar om bilmärket Volvo Personvagnar. För tillverkaren av kommersiella fordon, se Volvo.

**Volvo Personvagnar AB**

Typ	Aktiebolag
Grundat	1927
Huvudkontor	Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner	Fredrik Arp, koncernchef och VD
Bransch	Bilar
Omsättning	116 miljarder kronor
Antal anställda	27 339 personer (2005)
Webbplats	www.volvocars.se

Volvo Personvagnar/Volvo Car Corporation är en personbilstillverkare ägd av Ford.

Volvo grundades 1927 och ingick i den svenska Volvokoncernen fram till 1999, då Ford köpte personbilstillverkningen.

Volvo har sitt huvudkontor och en stor monteringsfabrik i Torslanda, Torslandaverken, i Göteborg. Tillverkningen av de mindre bilmodellerna är förlagd till Gent i Belgien.

[redigera] Historia

Volvo PV 363

Volvo bildades 1926 som en avknoppning från SKF av Assar Gabrielsson och Gustaf Larson. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvo-bilen och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 och som nu dammades av för att användas till den planerade biltillverkningen. Volvo betyder "Jag rullar" på latin. Bolaget flyttade i augusti 1926 in i tomma frabrikslokaler på Hisingen som ägdes av SKF och som stått oanvända ett tag, och Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927. Den första serietillverkade bilen rullade ut ur fabriken den 14 april 1927.

De första biltyperna fick beteckningen ÖV 4, 4-cylindrig öppen vagn, och PV 4, 4-cylindrig personvagn. Dessa båda typer tillverkades mellan åren 1927 och 1929. Totalt tillverkades strax under 1 000 exemplar i olika varianter av dessa typer. Personbilstillverkningen blev dock inte den succé man hoppats på och istället blev lastbils- och busstillverkningen företagets viktigaste delar fram till 1950-talet.

Volvo PV, en av företagets klassiska bilmodeller

[redigera] Utbyggnad av koncernen

Under hela 1930-talet byggdes Volvo-koncernen ut då man köpte upp de stora underleverantörerna: Penta-verken i Skövde och Köpings Mekaniska var exempel och snart hade man fabriker över stora delar av Sverige. Sammansättningen av bilarna ägde fortfarande rum i Lundby på Hisingen vilket den skulle komma att göra fram tills att Torslandaverken invigdes 1964. Här tillverkades inte bara personbilar utan även lastbilar, bussar och traktorer.

[redigera] Krigsåren

Under andra världskriget producerade Volvo mycket militär materiel, men rustade samtidigt för tiden efter kriget. 1944 presenterades Volvo PV 444 i Kungliga Tennishallen. Intresset var stort och många skrev upp sig för vad som kallades "den svenska folkbilen". PV 444 blev företagets första verkliga storsäljare efter att den kommit i produktion 1946.

[redigera] Volvos uppgång till världsföretag

Den första riktigt stora framgången fick Volvo i slutet av 1940-talet och under 1950-talet med Volvo PV 444, som totalt såldes i nästan 200 000 exemplar. Den modifierade versionen 544 som tillverkades fram till 1965 höjde antalet tillverkade till 440 000 exemplar under 21 tillverkningsår. En annan försäljningssucce fick man under 1950- och 1960-talen med modellen Volvo Amazon, som i olika varianter såldes i ca 667 000 exemplar 1956-1970.

Under 1950-talet fick man fart på USA-exporten som varit avgörande för företagets tillväxt och idag (2005) exporteras varje år över 100 000 bilar till USA. 1956 tog Gunnar Engellau över som Volvo-chef efter Assar Gabrielsson som blev styrelseordförande. Engellau var med under tiden fram till 1970 då företaget växte som allra mest. Under Engellaus ledning fyrdubblades Volvos storlek och personbilstillverkningen blev den dominerade delen av företaget. Volvo fick även exportframgångar i Europa i samband med att exporttullar togs bort.

1961 lanserades den i Italien ritade sportbilen Volvo P1800 som fick extra stjärnglans av att Helgonet Roger Moore körde den i TV-serien med samma namn. Långt senare framkom det dock att det i själva verket var formgivaren och seglaren Pelle Petterson som ritat bilen under praktiktjänstgöring på Frua i Turin.

1964 invigdes Torslandaverken och vid samma tid etablerade Volvo sin fabrik i Gent. Torslanda och Gent är idag Volvos två huvudfabriker.

[redigera] 1966: Den moderna Volvon presenteras

1966 kom 140-serien som markerade ett stort steg för Volvo som länge litat till 1950-talets Amazon och den ännu äldre PV 444/544 som slutat att tillverkas först 1965. 140:an hade en för tiden modern och för Volvo typisk kantig design som företaget sedan använt under lång tid. 140:ans design fick en fortsättning i den 1974 lanserade Volvo 240. 240 var en vidareutveckling av 140:an. Volvo 240 var hur som helst mycket framgångsrik under de 19 år som den tillverkades, 3,5 miljoner exemplar. Med 140- och 240-serierna fick Volvo också sina första och för företaget lyckosamma framgångar med kombibilar.

[redigera] 70-talet: Oljekris och negativ trend för Volvo

En typisk Volvokombi är Volvo 245. Volvo 245 är enligt många urtypen för en Volvo.

1970-talet dominerades av oljekriserna och bristen på nya modeller från Volvo. Man kom förvisso med Volvo 240 men detta var en vidareutveckling av 140:n. Man fick dessutom svåra kvalitetsproblem med lackeringen under en period. Under VD:n Pehr G Gyllenhammar lanserades idén om ett samgående med Saabs personbilsdivision - men detta blev aldrig av. Man började också rikta in sig mot diversifiering, där man ville få in företaget på andra marknader då man trodde att bilrörelsen skulle gå allt sämre (bl.a. Procordia, Volvo Fritid). Fokus saknades alltså under en längre tid - men det var bildelen som senare skulle bli avgörande framgångarna och de övriga delarna såldes senare av.

DAF blir den del av Volvo
Under 70-talet köpte Volvo den holländska fordonstillverkaren DAF:s personbilsdivision. Den första bilen blev DAF 66 som förvandlades till Volvo 66. Den första riktiga Volvon var också den tänkt som en DAF, DAF 77, och lanserades som Volvo 343 1976. Volvos köp av DAF var tänkt att fylla ut den lucka som Volvo haft i småbilsklassen och för den delen mellanbilsklassen. I köpet ingick fabriken i Born.

Volvo 50 år
1977 ägde ett stort 50-årsjubileum rum vilket bl.a. visades i skapande av den originella coupé-modellen Volvo 262 C. 70-talet var också årtiondet då man tog fram flera konceptbilar där Volvo VESC var den som fick störst inflytande över kommande produktioner.

[redigera] 1982: Nysatsning

1982 lanserade man den lyxiga 760-serien, som 1984 följdes av 740-serien som var en enklare version av 760-serien. Kombimodellen av 740/760-serien kom 1986. 740-serien blev en stor framgång för Volvo, som även fortsatte att tillverka 240-serien. Efter ett problemfyllt 1970-tal (oljekris, få bilmodeller, problem med kvalitén under en period) fick Volvo stora framgångar under 1980-talet. Man uppgraderade Volvo 240 och lanserade turbo- och GLT-modeller.

I slutet av 80-talet lanserade man 400-serien som ersatte den på 1970-talet lanserade 300-serien. 400-serien var framhjulsdriven och gav en första hint om nya tankar hos Volvo. Man skapade även en sportbil - Volvo 480. Volvo fick dock varken med 440/460 eller sportbilen 480 någon större succé och de förde en tämligen anonym tillvaro under de år de tillverkades.

[redigera] 90-talet: Ny inriktning

Volvo 850.

1991 lanserades 850-serien som var Volvos andra framhjulsdriva bil (480 var först) och som dessutom hade en femcylindrig, tvärställd motor - helt nytt för en Volvo. Den stod i stor kontrast till den föråldrade Volvo 240 som hölls i produktion fram till 1993 då en epok gick i graven i och med att den sista 245:an lämnade bandet. En annan epok fick sitt slut samma år då Pehr G Gyllenhammar lämnade Volvo efter över 20 år som ledare för företaget.

Under 90-talet har Volvo genomgått stora förändringar, inte minst 1999 när Volvo Personvagnar köptes upp av Ford Motor Company. Volvo har satsat alltmer på att få en image med både säkerhet men även en sportigare sida av märket. 1995 kom Volvo S40 som visade på ny Volvo-design som utvecklades kraftigt i efterföljande modeller med start i och med Volvo S80 introduktion 1998 som tydligt angav ett nytt formspråk.

[redigera] 00-talet: Volvo som en del i Ford

Volvo har som en del i Ford fått andra förutsättningar. Man är idag en del i Ford Premium Automotive Group (PAG) tillsammans med bl.a. Jaguar. Man har fått fram flera nya modeller som sålt mycket bra - till exempel Volvo XC90. De senaste åren har produktionen stadigt ökat och företaget och gått fortsatt bra - i motsats till Ford i sin helhet. Man har ett långsikt mål på 600 000 tillverkade bilar per år. Under den senaste tiden har tillverkningstalen stagnerat.

[redigera] Produktionsorter

Volvo XC90 har varit Volvos största försäljningssuccé på senare år.

Göteborg (Torslanda, Torslandaverken) 1964-
- Volvo XC90, Volvo S80, Volvo V70, Volvo XC70
Uddevalla, fabriken ägs sedan 2005 av Pininfarina Sverige AB
- Volvo C70
Gent, Belgien 1965-
- Volvo S60, Volvo V70, Volvo S40, Volvo V50, Volvo C30
Skövde (motorer till fordonen)
- Volvo Personvagnar samt
- Volvo Lastvagnar

Volvo Floby

(bromsar, avgas- och andra system)

Olofström.
- Volvo Car Body Components (VCBC), (karosseridelar: dörrar, huvar, bakluckor, balkar mm)

Hopsättningsfabriker runtom i världen:

Malaysia
Thailand
Kina (Volvo startar produktionen av Volvo S40 i Fords fabrik i Kina)

Volvo Personvagnar har tidigare haft tillverkning eller sammansättning på dessa orter:

Pretoria, Sydafrika (Tillverkningen avslutas år 2006 på grund av tvister i hadelsavtal mellan EU och Sydafrika och minskad efterfrågan).
Born, Nederländerna (1972-2004)
Halifax, Kanada
Kalmar (1972-1994)

[redigera] Aktuellt modellprogram

Volvo C30.

C = coupé- och cabriolet

S = sedan

V = versatility (versatil) herrgårdsvagn d.v.s. kombi

XC = Cross Country - fyrhjulsdrift, AWD.

Volvo använder sig av engelska termer, till exempel versatility, för sina modellbeteckningar.

Volvo 340/360/440/460/480/V40 ersätts av C30/S40/V50
Volvo Amazon/140/160/240/260/740/760/780/850 ersätts av S60/V70/XC70/C70
Volvo 940/960/S90/V90 ersätts av S80/V90/XC90

Mellanklassen (Volvo P1-plattform)
- Volvo S40
- Volvo V50
- Volvo C70
- Volvo C30 (kommer ut på svenskamarknaden vintern 06/07)

 Mellanklassen planerade modeller/ kommande modeller (Volvo P1-plattform)
   inga för tillfället

Storbilsklassen utgående modeller (Volvo P2-plattform)

Storbilsklassen, med start våren 2006 (nya Y28 Plattformen)
- Volvo S80 (andra generationen)

 Storbilsklassen, Planerade fordon (nya Y28 plattformen)
  Volvo S60 (planerad, förekommer rykten om en Volvo C60 istället)
  Volvo V70    Volvo V90 (planerad, kombi av S80)

Cross Country
- Volvo XC70 (Volvo P2-plattform)
- Volvo XC90 (Volvo P2-plattform)

 Cross Country, planerade framtida modeller
  Volvo XC70 (planerad)
  Volvo XC50 (Volvo P1-plattform) (planerad)
  Volvo XC60 (Volvo P1-plattform) (planerad, concept visas i januari 06)

Observera att bilar som det står (planerad) kanske ej kommer i produktion, angivna bilar är förslag på bilar som antagligen kommer i framtiden.

[redigera] Historiska modeller

Volvo ÖV 4, Jakob (1927)
Volvo PV651 (1929)
Volvo TR671 (1930)
Volvo PV36 (1935)
Volvo PV51 (1936)
Volvo Sugga (1938)
Volvo PV60 (1946)
Volvo PV 444 (1946)
Volvo Duett (Volvo PV445, P210) (1949)
Volvo P1900 (1956)
Volvo Amazon/Volvo 121/Volvo 122/Volvo 123 GT (1956)
Volvo PV 544 (1958)
Volvo P1800 (1961)
Volvo 140 (Volvo 142, Volvo 144, Volvo 145) (1966)
Volvo 164 (1968)
Volvo 240 (Volvo 242, 244, 245) (1974)
Volvo 260 (Volvo 262C, 264, 265) (1975)
Volvo 66 (1975)
Volvo 340 (Volvo 343, 345) (1976)
Volvo 360 (1982)
Volvo 440 (1987)
Volvo 460 (1987)
Volvo 480 (1986)
Volvo 740 (1984)
Volvo 760 (1982)
Volvo 780 (1987)
Volvo 850 (1991)
Volvo 940 (1990)
Volvo 960 (1990)
Volvo S40 (1996)
Volvo V40 (1996)
Volvo V90 (1996)
S/V70
S/V90
Volvo V70 (1997/2000)
Volvo C70 (1997)
Volvo S80 (1998)

[redigera] Framtida modeller

[redigera] Konceptbilar

2006: Volvo C30DC (C30 Design concept)
2004: Volvo YCC (Your Concept Car)
2003: Volvo VCC (Versatility Concept Car)
2002(?): Volvo SCC (Safety Concept Car)
1992: Volvo ECC (Enivronmental Concept Car)
1983: Volvo LCP 2000 (Light Component Project)
1980: Volvo VCC (Volvo Concept Car)
1972: Volvo VESC (Volvo Experimental Safety Car)

Volvo Concept Lab: http://www.conceptlabvolvo.com

[redigera] Personligheter

[redigera] Formgivare

[redigera] Företagsledare

[redigera] Konstruktörer

Peter Augustsson

[redigera] Museum

Volvo Museum finns i Arendal på Hisingen i Göteborg och visar upp företagets alla bilmodeller genom historien samt delar ur lastvagnstillverkningen, Volvo Penta och Volvo BM.