Stockholms centralstation
Wikipedia
Stockholms centralstation (Stockholm C) är Sveriges största järnvägsstation. Den ligger på Norrmalm, på Centralplan/Vasagatan. Den sträcker sig från Vattugatan i söder till Kungsbron i norr.
Stationen invigdes den 18 juli 1871 (Stockholms södra invigdes redan 10 februari 1870). Idag är detta inte bara Sveriges största järnvägsstation utan även Nordens största resecentrum med cirka 250 000 besökare per dag.
Innehåll |
[redigera] Byggnaden
Stationshuset byggdes 1867-1871 och invigdes 15 juli 1871. Arkitekt var Adolf W. Edelsvärd. Fastigheten ägs och förvaltas av Jernhusen AB. Fasaden mot Vasagatan kröntes av statyer av Svea och Göta på varsin sida om det lilla riksvapnet, krönt av en kunglig krona, konstnär Oscar Berg.
Fram till 1925 körde tågen in i stationshuset, där den så kallade banhallen fanns med fem spår. 1925-1927 flyttades dock spårområdet västerut och man byggde om banhallen till en luftig vänthall som är 119 meter lång, 28 meter bred och 13 meter hög.
På den östra sidan av vänthallen finns åtta målningar med olika landskapsmotiv, ritade av John Ericsson (konstnären, inte uppfinnaren med samma namn) och Nils Johansson. De föreställer från norr till söder:
- Saltoluokta mot Stora Sjöfallet, Jokkmokks kommun, Lappland
- Vedasjön i Nordingrå, Kramfors kommun, Ångermanland
- Åreskutan i Jämtland
- Leksands kyrka i Dalarna
- Uddeholms herrgård i Hagfors kommun, Värmland
- Vadstena slott i Östergötland
- Varbergs fästning i Halland
- Dybäcks herrgård, Skurups kommun, Skåne
1927 byggde man även en sidobyggnad i söder, den så kallade södra paviljongen. I mitten av 1990-talet var tanken att där skulle byggas lokaler för polisstyrkan på centralen, men efter att dåvarande generaldirektören på SJ, Stig Larsson hade sett lokalerna beslutade han att bygga en konferensanläggning där. Mellan konferensanläggningen och restaurang Orientexpressen ligger kungliga väntsalen där kungafamiljen väntar när de ska åka tåg i Sverige. Restaurangen har bland annat en exakt kopia av en restaurangvagn från tåglinjen med samma namn.
1951 förenklades fasaden mot Vasagatan. Den 1 december 1958 öppnades gångtunneln till T-Centralen. Denna utvidgades så småningom till en mindre vänthall med affärer och serveringar under den stora hallen. Mellan gången och stora vänthallen finns en öppning med 7 meters diameter, populärt kallad Spottkoppen.
Banverkets stationssignatur för Stockholm C är Cst, vilket skall uttydas som "Centralen, STockholm". Att bokstäverna kommer i fel ordning har med 1800-talets telegrafsystem att göra. Telegrafisten skulle inte behöva vänta på den tredje bokstaven för att veta vilken station det rörde sig om. Samma system gällde för Öst Östra station och Sst Södra station.
[redigera] Trafiken
Stationen är terminalstation för både Norra och Västra stambanan. Dessutom utgår trafiken på Mälarbanan härifrån.
[redigera] Pendeltågsstationen
Stockholm C är den mest belastade stationen på Stockholms pendeltågsnät. Pendeltågen disponerar två plattformar och spåren 13-16. Vardera plattfornen har entrér med spärrlinjer från det nedre planet. Dessutom finns en övre biljetthall med entré från Klarabergsviadukten.
[redigera] Bilder
[redigera] Se även
Stockholms pendeltåg | ||
---|---|---|
Södertälje - Märsta Södertälje C | Södertälje H | Östertälje | Rönninge | Tumba | Tullinge | Flemingsberg | Huddinge | Stuvsta | Älvsjö | Årstaberg | Stockholm S | Stockholm C | Karlberg | Solna | Ulriksdal | Helenelund | Sollentuna | Häggvik | Norrviken | Rotebro | Upplands Väsby | Rosersberg | Märsta |
Nynäshamn - Bålsta |
Södertälje - Gnesta Södertälje - Hölö (Projekteras) |