Mauritius
Wikipedia
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: Stella Clavisque Maris Indici (Latin: "Indiska oceanens stjärna och nyckel") |
|
Nationalsång: 'Motherland' | |
Huvudstad | Port Louis 20,17°S, 57,50°Ö
|
Största stad | Port Louis |
Officiella språk | engelska |
Statsskick President Premiärminister |
republik Sir Anerood Jugnauth N Ramgoolam |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 12 mars 1968 |
Yta • Totalt • Vatten |
1 860 km² (168:e) 0,05% |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
1 240 827 (149:e) 606,2 inv/km² (11:e) |
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita |
$5 225 milj (117:e) |
Valuta | Mauritisk rupie (MUR ) |
Tidszon | UTC+4 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Mont Piton 828 m ö.h. km² km |
Nationaldag | 12 mars |
Landskod | MU, MUS |
Landsnummer | +230 |
Mauritius är en stat i Indiska oceanen, öster om den afrikanska kontinenten och Madagaskar. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega Islands, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon) och Rodrigues. Mauritius gör anspråk på den brittiska Chagos-arkipelagen (British Indian Ocean Territory) och den fransk-administrerade Tromelin-ön.
Innehåll |
[redigera] Historia
Mauritius upptäcktes av portugiserna 1505, och lydde därefter under, i tur och ordning, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien tills landet blev självständigt 1968. Republik 12 mars 1992. Landet var obebott vid upptäckten, befolkningen nu domineras av indier och en mindre del afrikaner. Mauritius är en stabil demokrati och har en av Afrikas högsta inkomster per capita.
[redigera] Geografi
- Naturtillgångar: odlingsbar mark, fisk
[redigera] Klimat och miljö
På Mauritius råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindarna. Sommaren, som varar mellan november och maj är het med mycket regn. Vintern (resten av året) är varm och torr. Under vintern förekommer cykloner.
Några av landets stora miljöproblem är vattenföroreningar och nedbrytning av korallreven.
Huvudön är bildad av sedan länge utslocknade vulkaner, och har endemiska djur- och växtarter. Den mest kända, som har blivit en symbol för landet, är dronten, som utrotades snart efter människans bosättning på ön. Landskapet domineras av sockerrörsplantager, av den ursprungliga vegetationen finns inte mycket kvar.
[redigera] Administrativ indelning
Mauritius är indelat i nio distrikt och tre besittningar.
- Distrikt: Black River, Flacq, Grand Port, Moka, Pamplemousses, Plaines Wilhems, Port Louis, Riviere du Rempart och Savanne.
- Besittningar: Agalega Islands, Cargados Carajos Shoals och Rodrigues.
[redigera] Ekonomi
Sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats från en jordbruksbaserad ekonomi med låga inkomster till en mer varierad ekonomi (mer industri, finansiella branscher och turism) med medelhöga inkomster. Utvecklingen märks genom bättre fördelade inkomster, lägre spädbarnsdödlighet och en väl utvecklad infrastruktur.
Den senaste tiden har dåligt väder och fallande sockerpriser inverkat negativt på den ekonomiska utvecklingen.
90% av landets elektricitet framställs av fossila bränslen, såsom olja, resterande 10% av vattenkraft.
[redigera] Infrastruktur
Ett väl utbyggt vägnät, inklusive motorvägar, förbinder alla delar av landet. Tidigare fanns ett järnvägsnät som är nedlagt, men planer finns att bygga upp en del av det för förortstrafik runt huvudstaden.
[redigera] Demografi
- Befolkningens medelålder: 29,8 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 71,8 år (2003)
- Etniska grupper: indo-mauritier 68%, kreoler 27%, sino-mauritier 3%, fransk-mauritier 2%
- Religiös tillhörighet: hinduer 52%, kristna 28%, muslimer 17%, annan 3%
- Språk: engelska, franska, kreol, hindi, urdu, hakka, bhojpuri
- Analfabetism: ca 15% av befolkningen är analfabeter (2003)
[redigera] Skolsystem
Utbildningen på Mauritius är av ganska hög standard fast det är frivilligt. 91% av barnen går i grundskola, 61% är skrivkunniga.
[redigera] Kuriosa
Mauritius är berömt för sina första frimärken.
Algeriet | Angola | Benin | Botswana | Burkina Faso | Burundi | Centralafrikanska republiken | Djibouti | Egypten | Ekvatorialguinea | Elfenbenskusten | Eritrea | Etiopien | Gabon | Gambia | Ghana | Guinea | Guinea-Bissau | Kamerun | Kap Verde | Kenya | Komorerna | Republiken Kongo (Brazzaville) | Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa) | Lesotho | Liberia | Libyen | Madagaskar | Malawi | Mali | Marocko | Mauretanien | Mauritius | Moçambique | Namibia | Niger | Nigeria | Rwanda | São Tomé och Príncipe | Senegal | Seychellerna | Sierra Leone | Somalia | Sudan | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tchad | Togo | Tunisien | Uganda | Västsahara (ockuperat av Marocko) | Zambia | Zimbabwe
Autonoma områden och övriga territorier: Mayotte, Réunion (Frankrike) | Kanarieöarna, Plazas de soberanía (Spanien) | Madeira (Portugal) | Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Sankt Helena (Storbritannien)
Algeriet | Angola | Benin | Botswana | Burkina Faso | Burundi | Centralafrikanska republiken | Djibouti | Egypten | Ekvatorialguinea | Elfenbenskusten | Eritrea | Etiopien | Gabon | Gambia | Ghana | Guinea | Guinea-Bissau | Kamerun | Kap Verde | Kenya | Komorerna | Republiken Kongo (Brazzaville) | Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa) | Lesotho | Liberia | Libyen | Madagaskar | Malawi | Mali | Mauretanien | Mauritius | Moçambique | Namibia | Niger | Nigeria | Rwanda | São Tomé och Príncipe | Senegal | Seychellerna | Sierra Leone | Somalia | Sudan | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tchad | Togo | Tunisien | Uganda | Zambia | Zimbabwe
Antigua och Barbuda | Australien | Bahamas | Bangladesh | Barbados | Belize | Botswana | Brunei | Cypern | Dominica | Gambia | Ghana | Grenada | Guyana | Indien | Jamaica | Kamerun | Kanada | Kenya | Kiribati | Lesotho | Malawi | Malaysia | Maldiverna | Malta | Mauritius | Moçambique | Namibia | Nauru | Nigeria | Nya Zeeland | Pakistan | Papua Nya Guinea | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Salomonöarna | Samoa | Seychellerna | Sierra Leone | Singapore | Sri Lanka | Storbritannien | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tonga | Trinidad och Tobago | Tuvalu | Uganda