Kastrup (flygplats)
Wikipedia
Copenhagen Airport eller Københavns Lufthavn är Köpenhamns internationella flygplats, på svenska bäst känd som Kastrups flygplats, belägen i Tårnby kommun på Amager sydöst om centrala Köpenhamn. Denna flygplats har bra förbindelser med övriga Danmark och med Sydsverige. Flygplatsen har vid minst ett tillfälle utsetts till Airport of the year av IATA.
Innehåll |
[redigera] Historia
Flygplatsen började användas som flygfält under 1920-talet. Fördelarna med läget var att man hade en plan yta och låg nära vatten, vilket var viktigt då sjöflygplan fortfarande användes i stor utsträckning. 1934 invigdes den första terminalen på Kastrup (delvis nuv. Terminal 1 för inrikesflyg) och användes då för danskt inrikesflyg till Bornholm och Ålborg liksom för utlandsflyget som fanns, framförallt linjer till Hamburg och Berlin men även till Stockholm via Malmö. Under andra världskriget besattes flygplatsen den 9 april 1940 av tyska flygplan som inte mötte något motstånd utan kunde landa enkelt. Flygplatsen förblev i tysk besittning till 5 maj 1945 då de tyska styrkorna i Danmark kapitulerade.
Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Kastrup tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma en hub för utlandstrafiken.
1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i en flygolycka på flygplatsen. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det störtade och alla ombord omkom.
Flygplatsen byggdes ut i etapper under 1950-1960talen i samband med att den internationella flygtrafiken ökade. Som en av SAS hubbar kom Kastrup att få flera betydelsefulla långdistanslinjer. Det har framförallt varit den internationella trafiken som varit av betydelse för flygplatsen, då inrikesflygets roll minskat alltmer i samband med brobyggen över bälten, förbättrade väg- och järnvägar m.m. Från 1964 till 2000 körde Flygbåtarna svävare som tog flygpassagerare mellan Svävarterminalen i Malmö (num. center för Swebus ) och en hamn som fanns i utkanten av flygplatsen varifrån man körde passagerarna vidare i bussar. Öresundsbrons öppnande år 2000 betydde slutet för svävartrafiken.
Länge stod en politisk strid om flygplatsens framtida vara eller icke-vara. I Storplanen för Köpenhamn ansåg utredarna på 1960-talet att Kastrup behövde ersättas med en ny flygplats, förslagsvis på det nästintill obebodda Saltholm samtidigt som man då skulle bygga Öresundsbron mot Malmö i form av en sexfilig motorväg. Fördelarna var att man hade närmast obegränsat med landområde att bebygga och att det inte längre skulle bullerstöra invånarna i Köpenhamn och Dragör, vilket var en viktig sybnpunkt då bullernivåerna ökade i samband med jetflygplanens lanserande. 1973 kom förslaget upp i Folketinget men föll då på kostnaderna, som ansågs vara för höga, samtidigt som Danmark vid den tiden genomled en lågkonjuktur. Under 1970-talets slut rasade debattens vågor åter höga vilket slutade med att Saltholm fredades 1980 samtidigt som man tog ett principbeslut samma år om att satsa på en utbyggnad av Kastrup.
Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus och 2000 invigdes Öresundsbron. Hösten 2007 räknar man med att metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen kommer att vara klar. Framtida utbyggnader inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund.
[redigera] Terminaler
Terminal 1 (1969) består av sju sammanbyggda paviljonger og kallas därför också "De syv små hjem". Senaste tillbyggnaden, Hal 6, ritat av KHRAS Arkitekterne, invigdes 1989. Utvidgades senast med en ny passage till terminal 2 vilket invigdes oktober 2006
Terminal 2 1964 fungerade uteslutande som utrikesterminal fram tills 1998, då Terminal 3 invigdes. I förbindelse med byggandet av Terminal 2 fik Københavns Lufthavn också kännetecknet "De fire Vinde".
Terminal 3 (1998) är den nyaste terminal i Københavns Lufthavn. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Från oktober 2007 kommer även metron att köra till Terminal 3, som får sin slutstation i terminalens norra ände.
Terminal 3 används som primärterminal av SAS og deras samarbetspartners i Star Alliance, medan andra utrikesflygningar avgår från Terminal 2.
Både den vingformade ankomsthallen – samt Hotel Hilton Copenhagen Airport (2001) är också ritade av Vilhelm Lauritzen.
Det nya kontrolltornet är byggt för Naviair av ett konsortium bestående av arkitekterna Vilhelm Lauritzen, rådgivande ingenjörerna Moe og Brødsgaard samt entreprenörfirman E. Pihl & Søn. Tornet är ännu inte taget i operationellt bruk.
[redigera] Kommunikationer
Flygplatsen har en järnvägsstation med tät tågtrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn vilket körs av DSB och Skånetrafiken. Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är givetvis av omfattande slag, med många busslinjer mot centrala Köpenhamn i HURs regi men även svenska bussar som Swebus kör till Kastrup. År 2007 kommer metron att förlängas.
Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida får passageraren betala broavgiften.
[redigera] Trafikerande bolag
[redigera] Terminal 1
Inrikesterminal:
- Cimber Air (Aalborg, Billund, Karup, Bornholm, Sønderborg – se Terminal 2, Terminal 3 för utrikesavgångar)
- Danish Air Transport (Bornholm)
- Scandinavian Airlines System (Aalborg, Århus – se Terminal 3 för utrikesavgångar)
- Flying.dk (Thisted)
[redigera] Terminal 2
- Adria Airways (Ljubljana)
- Aeroflot (Moskva-Sheremetyevo)
- Air Berlin (Berlin-Tegel, Düsseldorf, Palma de Mallorca)
- Air France (Lyon, Paris-Charles de Gaulle, Strasbourg)
- Air Greenland (Kangerlussuaq, Narsarsuaq)
- Alitalia (Milano-Malpensa)
- Arkia Israel Airlines (Tel Aviv)
- Atlantic Airways (Färöarna, Tórshavn)
- British Airways (London-Heathrow)
- Bulgaria Air (Sofia)
- Cimber Air (Bukarest-Otopeni, Basel, Palanga, Wroclaw – se Terminal 1 för inrikesavgångar)
- Continental Airlines (Newark)
- Czech Airlines (Prag)
- Delta Air Lines (Atlanta)
- easyJet (Berlin-Schönefeld, London-Stansted)
- FaroeJet (Färöarna, Tórshavn)
- Finnair (Helsingfors)
- Flynordic (Stockholm-Arlanda)
- Iberia Airlines (Madrid)
- Iceland Express (Reykjavik)
- Iran Air (Tehran-Mehrabad)
- Jat Airways (Belgrad)
- Kish Air (Tehran-Mehrabad)
- KLM Royal Dutch Airlines (Amsterdam)
- LOT Polish Airlines (Warszawa)
- Luxair (Luxemburg)
- Malév Hungarian Airlines (Budapest, Balaton)
- Middle East Airlines (Beirut)
- MyTravel Airways
- Norwegian Air Shuttle (Oslo, Warszawa)
- Novair
- Ostfriesische Lufttransport (Bremen)
- Pakistan International Airlines (Islamabad, Karachi, Lahore)
- Pulkovo Aviation Enterprise (St. Petersburg)
- SkyEurope (Bratislava, Budapest)
- Smart Wings (Prag)
- SN Brussels Airlines (Bryssel)
- Sterling Airlines (Aalborg, Alicante, Amsterdam, Athen, Barcelona, Berlin-Tempelhof, Billund, Budapest, Burgas [från 25 mars, 2007], Kairo, Chania, Edinburgh, Faro, Genéve, Gran Canaria, Kraków, Lanzorate, London-Gatwick, Malaga, Montpellier, Nice, Oslo, Palma de Mallorca, Paris-Charles de Gaulle, Prag, Rome-Ciampino, Salzburg, Teneriffa-Syd, Venedig)
- Swiss International Air Lines (Zürich)
- Syrian Arab Airlines (Damascus)
- TAP Portugal (Lissabon, Stockholm-Arlanda)
- Thomsonfly.com
- transavia.com (Amsterdam)
- Tunisair (Tunis)
- Turkish Airlines (Ankara, Istanbul-Atatürk, Kayseri, Konya)
[redigera] Terminal 3
- Air Baltic (Kaliningrad, Riga, Vilnius)
- Air One (Rome-Fiumicino)
- Austrian Airlines (Wien)
- Blue1 (Helsingfors)
- bmi (Edinburgh, Glasgow)
- Cimber Air (se Terminal 2)
- Estonian Air (Tallinn)
- Icelandair (Reykjavik)
- Lufthansa (Frankfurt, München)
- Scandinavian Airlines System (Aberdeen, Amsterdam, Arvidsjaur (säsongsrutt), Athen, Bangkok, Beijing, Bergen, Berlin-Tegel, Birmingham, Bryssel, Budapest, Chicago-O'Hare, Dublin, Düsseldorf, Frankfurt, Gdansk, Genéve, Göteborg, Hamburg, Hannover, Helsinki, Joenkoeping, Krakow, Kristiansand, Köln/Bonn, London-City, London-Heathrow, Luxembourg, Lyon, Madrid, Manchester, Milano-Linate, Milano-Malpensa, Moskva-Sheremetyevo, München, Newark, Nice, Nürnberg, Oslo, Palanga, Palma de Mallorca, Paris-Charles de Gaulle, Poznan, Prag, Rome-Fiumicino, St. Petersburg, Seattle/Tacoma, Shanghai-Pudong, Stavanger, Stockholm-Arlanda, Stuttgart, Tammerfors, Tokyo-Narita, Venedig, Västerås, Warszawa, Washington-Dulles, Wien, Zürich, Åbo – se Terminal 1 för inrikesavgångar)
- Singapore Airlines (Singapore)
- Skyways Express (Karlstad, Linköping, Örebro, Norrköping)
- Spanair (Alicante, Barcelona, Madrid, Malaga, Palma de Mallorca)
- Thai Airways International (Bangkok)
- Widerøe (Sandefjord, Stavanger, Trondheim)
Flygplatsen har förbindelser med samtliga bebodda världsdelar förutom Oceanien.
