Hongkong

Hongkong (香港; på pinyin Xiānggǎng (info); äldre Heunggong) är en Särskild administrativ region (SAR) i södra Kina, söder om provinsen Guangdong. Hongkong delas vanligen in i Hongkongön, Kowloon, Nya territorierna och de utanförliggande öarna. Hongkongs administativa centrum ligger på Hongkongöns nordsida, vid Victoriahamnen.

[redigera] Historia

Området har varit bebott under tusentals år, och varit under kinesisk kontroll åtminstone sedan Handynastin. Det har sedan vanligen administrerats från Bao'an i dagens Shenzhen, norr om Hongkong SAR.

I upptakten till första opiumkriget 1839 ockuperade britterna Hongkongön, och Kina tvingades i fredsfördraget 1842 avträda ön. Den blev därefter en brittisk kronkoloni, men handeln i området skedde fortfarande huvudsakligen i Guangzhou. Genom andra opiumkriget (1856-1860) fick britterna kontroll även över Kowloon, en halvö av det kinesiska fastlandet precis norr om Hongkongön. År 1898 arrenderade britterna de så kallade New Territories på 99 år framåt. Den kinesiska befolkningen, som huvudsakligen bodde i Nya territorierna, uppskattas ha varit c:a 6.000 år 1900.

Under andra världskriget var Hongkong ockuperat av japanerna, men efter deras kapitulation 1945 återvände britterna, och Hongkong blev snabbt ett alternativ för kineser som ville flytta från oroligheter före och efter kommunisternas maktövertagande 1949. Många av dessa migranter/flyktingar kom från Shanghai även om den stora majoriten av Hongkongbor har sina rötter i Guangdongprovinsen.

Från 1960 till 1980-talet växte Hongkongs ekonomi starkt, stödd på industri, rederinäring, börshandel och internationell handel med Kina via Hongkong.

När 1997 närmade sig, slutåret för britternas arrende av Nya territorierna, började Kina och Storbritannien att förhandla om Hongkongs framtid, och år 1984 kom man överens om att hela Hongkongområdet skulle överlåtas till Kina 1 juli 1997 som en Särskild administrativ region (SAR) . Detta skulle ske under parollen ”Ett land – två system” enligt vilken Hongkong skulle få ett stort mått av självstyrande och rätten att behålla sitt kapitalistiska system, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år.

De begränsade reformer i riktning mot demokrati som britterna införde efter 1984 har inte utvecklats efter 1997, och i frågor om hur lagar ska tolkas har regeringen i Peking låtit göra klart att man anser sig ha sista ordet, något som flera gånger lett till omfattande protester såväl mot Peking som mot deras handplockade ledare för Hongkong SAR.

[redigera] Ekonomi

På 1950-talet inleddes i Hongkong en intensiv industrialisering, och staden har länge haft en omfattande tillverkning av bland annat kläder, klockor, elektronik och leksaker. På grund av stigande löner och ett allt mer öppet Kina har en stor del av tillverkningen det senaste decenniet flyttat in till Guangdongprovinsen medan utvecklingen finns kvar i Hongkong.

[redigera] Turism

En spårvagn vid Davis Street

Turism är en annan viktig näring. Den spektakulära hamnen, shoppingmöjligheterna och den säregna brittisk-kinesiska atmosfären drar många besökare. Det senaste nöjesfältet, som lockar till sig många turister från det kinesiska fastlandet, är ett Disneyland som öppnades på Lantauön den 12 september 2005. Men först och främst är den internationella handeln drivkraften i Hongkongs dynamiska ekonomi. Staden är starkt beroende av den internationella handel som betjänas av det enorma hamnområdet. Betydelsen av Hongkong i internationell handel reflekteras också av att staden år 2005 hade hela 107 konsulat och generalkonsulat, mer än någon annan stad i världen. Självaste New York hade färre, med sina 93 konsulat. Hongkong har en av världens minst regulerade ekonomier, är världens tionde största handelsenhet och 11:e största bankcentrum.

Hongkongs monetära politik tar sikte på att hålla valutan stabil. Eftersom värdet av Hongkongdollarn därför sedan 1983 är låst till HK$7,80 till en US$, motsvarar en Hongkongdollar omkring en svensk krona.

Hongkong har nästan ingen jordbruksproduktion; denna sektor utgör under 0,1 % av bruttoinkomsten. Det lilla jordbruket led dessutom starkt under utbrottet av fågelinfluensa på 1990-talet. Fisket har något större betydelse, men utgör också en försvinnande liten andel av bruttoinkomsten.

[redigera] Geografi

Hongkongs hamn sedd från Victoria Peak

Hongkong ligger vid kusten mot Sydkinesiska havet och vid floden Zhu Jiangs mynning. Den tidigare kolonin omfattar en stor och oregelbundet formad halvö, och dessutom 235 öar, varav den viktigaste är Hongkongön. Andra större öar är Lantau, Cheung Chau, Lamma, Peng Chau och Tsing Yi.

Territoriet indelas i enheterna Hongkong Island, Kowloon, New Territories och de omkringliggande öarna (outlying islands).

Av arean på 1 102 km² (en yta något mindre än Ölands)är bara 25 % urbaniserad. Stora delar av ön består av områden av branta och stora bergspartier; bara i norr på New Territories är det ett större slättland. Högsta berget är Tai Mo Shan på sina 958 meter över havet; det mest kända är Victoria Peak på 552 meter över havet.

Klimatet är tropiskt fuktigt med en årlig genomsnittstemperatur på 22,5°C, årlig nederbörd på 2 409 millimeter, och tio fuktiga månader. Vintern från januari till mars är regnig och relativt kylig, sommaren från april till septemberär varm och regnig, och hösten från oktober till december är varm och torr. Sommaren medför tyfonfara; en tyfon 18 september 1906 med samtidig flodvåg kostade omkring tusen människoliv.

[redigera] Kommunikationer med omvärlden

Hongkongs flygplats på Chek Lap Kok är en av de viktigaste luftfartsknytpunkterna i Asien, och har direktförbindelser med en rad europeiska städer. Den är huvudbas för flera flygbolag, varav de viktigaste är Cathay Pacific och Dragonair. Cathay Pacific flög år 2005 direkt till alla kontinenter förutom Sydamerika, och i Europa till Amsterdam, Frankfurt am Main, London, Manchester, Paris, Rom, Belfast, Edinburgh, Glasgow och Teeside.

Chek Lap Kok öppnades år 1998, och avlöste då den berömda Kai Takflygplatsen som låg inne i Hongkongs centrumområde och därför bara hade en kombinerad start- och landningsbana och därtill var i kortaste laget. Flygplatsen inne i centrum var starkt överbelastad och hade osedvanligt krävande inflygning med en knapp marginal ner till hustaken på Kowloons höghus. Byggnaden av Chek Lap Kok betydde att en stor konstgjord ö norr om Lantau skulle anläggas, och en helt ny infrastruktur med motorväg, broar och tåglinjer skulle anläggas. Denna nya infrastruktur gör inresan från flygplatsen till bland annat Victoria ungefär lika snabb som från gamla Kai Tak.

Färjor och snabbåtar knyter Hongkong med ett stort antal sydkinesiska städer längs kusten och på båda sidor av Pärlflodens utlopp. Flera av de konkurrerande rederier som driver förbindelser mellan Hongkong och Macao använder sig av norska snabbåtar.

Järnvägen är knuten direkt till Folkrepubliken Kinas huvudlinjer, med genomgående trafik till Beijing, Shanghai, Guangzhou och en rad andra städer i provinsen Guangdong. Centralstationen ligger i Hung Hom i Kowloon.

[redigera] Kommunikationer i Hongkong

Bussar vid Yuen Long East

Hongkong har en stark infrastruktur som betyder mycket för stadens ekonomiska konkurrensmöjligheter.

Bussnätet är mycket utvecklat, och bussar är invånarnas främsta kommunikationsmedel. Tusentals bussar av samma slag som är kända i London betjänar ett tätt linjenät. Det finns också minibusslinjer vilkas resemål oftast endast anges på kantonesiska.

Den 1 oktober 1979 fick Hongkong tunnelbana. Den har ett nät på 43,2 kilometer spår fördelat på fem linjer genom de tätast befolkade områdena. Island Line löper längs Hongkongöns norra strand från väst till öst. Tsuen Wan Line går från Hongkongön till bostadsområdena inom Kowloon. Kwun Tong Line löper från den södra delen av Kowloon Yau ma Tei över till det östliga Kowloon, och går där över i

Moderna spårvagnar i de Nya territorierna

Tseung Kwan O-line. Vid sidan av tunnelbanan löper Airport Express parallellt med Tung Chung Line från Hongkongön, över till Kowloon och ut till flygplatsen Chek Lap Kok.

Kowloon Canton Railway (kallad KCR East) har en linje från Tsim Sha Tsui på sydspetsen av Kowloon som går upp till en ändstation vid Hongkongs nordgräns strax ovanför Shenzhen. En sidolinje öppnades i december 2004 och denna går till Ma On Shan och viktiga delar av Shatin. En annan KCR-linje, KCR West, sammanbinder Mei Foo och Tuen Mun.

Hong Kong Tramway på den norra delen av Hongkongön är en spårvagnslinje som följer samma spår som från början anlades till öppnandet 30 juli 1904. Spårvagnsnätet är på 23,8 kilometer.

Discovery Bay, Lantau

Av stort intresse för turismen är Peak Tram, en bergbana (ungefär som Fløybanen i Bergen) från stadsdelen Central upp till Victoria Peak.

En snabbare och mer modern spårvagnslinje med luftkonditionerade vagnar öppnades den 17 september 1988 mellan Tuen Mun och Yuen Long i New Territories.

Färjor betjänar öar, och dessutom trafikerar Star Ferry-bolagets gamla passagerarfärjor sundet mellan Hongkongön och fastlandet. Det har emellertid också byggts flera tunnlar under detta sund.

[redigera] Distrikt

Hongkongs distrikt

[redigera] Arkitektur

Bank of China Tower

Det finns inte många äldre byggnader i det centrala stadsområdet. Istället präglas staden av modern arkitektur, särskilt i de centrala och västra delarna av Hongkongsöns nordsida. Skyskraporna längs hamnen är en av stadens turistattraktioner. På Kowloonsidan var det restriktioner på skyskrapornas höjd fram till 1998, så länge den den gamla flygplatsen användes. Senare har flera höga skyskrapor blivit byggda eller planerade.

Hongkongs mest kända byggnad är antagligen Ieoh Ming Peis (Bank of China Tower), invigd 1990. Byggnaden var omstridd från första stund; det hävdades att skarpa kanter och andra arkitektoriska delar gav den och hela Hongkongs centrum "negativ feng shui-energi. De två vita antenntornen på toppen ska ha varit särskilt omdiskuterade, efterom det är kinesisk tradition att tända två rökelsepinnar för de döda.

En annan känd byggnad är huvudkontoret för HSBC-banken, från 1985.

Bland Hongkongs största byggnadsprojekt var den nya flygplatsen på Chek Lap Kok, med tillhörande brokomplex.

[redigera] Demografi

Hongkong är Kinas fjärde största storstadsområde. Trots att Hongkongregeringen aktivt uppmanar befolkningen till barnrika familjer (i motsättning till den ettbarnspolitik Beijingregeringen föredrar för de kinesiska stadsområdena), har Hongkongs födelsetal fallit till 0,94 barn per kvinna (extremt lågt i internationella sammanhang, och långt under de 2,1 barn som i utvecklade samhällen ofta anses vara gränsen för att där ge en befolkningstillväxt). Befolkningen är likväl växande, på grund av ökande inflyttning från andra områden. Speciellt efter andra världskriget ökade befolkningen avsevärt.

Officiellt språk i den officiella förvaltningen är kantonesiska, men engelska blir också genomgående förstått och använt. I arbetssammanhang använder sig cirka en tredjedel av arbetsdelen av engelska.

Omkring 95 procent av befolkningen är av övervägande kinesisk nationell bakgrund. Vita (caucasians) utgör 1,5 %, och de största invandrargrupperna är från Filippinerna (132 770), Indonesien (95 460) och USA (31 330). 98 % av befolkningen är kineser.

[redigera] Religion

I motsättning till på fastlandet rådet det faktisk religionsfrihet i Hongkong. De flesta invånarna är antingen buddhister eller daoister, och förfäderkulten är också stark på grund av konfucianismens stora inflytande. Det är också omkring en halv miljon kristna i staden, det vill säga omkring 10 procent av befolkningen. De är ganska jämnt fördelade mellan den katolska kyrkan och de större antalet prostestantiska kyrkor (inklusive anglikanerna). Det finns också omkring 70 000 muslimer, mellan 2 000-3 000 judar och några hinduer och sikher. Trossamfunden har grundlagt skolor och instutitioner för social assistans.

Den katolska biskopen av Hongkong, biskop Joseph Zen Ze-kiun, blev utsedd till kardinal år 2006.

[redigera] Shopping

Wan Chai i Neonbelyst regndis

På grund av den låga skattenivån är Hongkong ett vanligt utflyktsmål för shoppingturer, särskilt från Japan. Under lång tid fungerade Hongkong som det absolut bästa stället att köpa det senaste inom elektronik till låga priser, men detta har nu till en viss del jämnat ut sig i förhållande till många andra städer i Sydostasien och Hongkongborna själva tar sig idag gärna över gränsen till Shenzhen för att konsumera.

[redigera] Mat

Som den internationella storstad Hongkong är kan man hitta snart sagt vilken mat som helst där, men det lokala köket är av naturliga skäl en del av det kantonesiska, med fisk och skaldjur som specialiteter. Se också: dim sum, yuanyang.

[redigera] Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från norskspråkiga Wikipedia (bokmål).

[redigera] Extern länk

Wikimedia Commons har media som rör Hongkong

Hong Kong SAR Government Information Centre

	Administrativa regioner i Kina (exkl. Taiwan)
Provinser: Anhui \| Fujian \| Gansu \| Guangdong \| Guizhou \| Hainan \| Hebei \| Heilongjiang \| Henan \| Hubei \| Hunan \| Jiangsu \| Jiangxi \| Jilin \| Liaoning \| Qinghai \| Shaanxi \| Shandong \| Shanxi \| Sichuan \| Yunnan \| Zhejiang Autonoma områden: Guangxi \| Inre Mongoliet \| Ningxia \| Tibet \| Xinjiang \| Speciella administrativa regioner: Hongkong \| Macao Storstadsområden: Chongqing \| Beijing \| Shanghai \| Tianjin

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../h/o/n/Hongkong.html

Kategorier: Orter i Kina | Kinas provinser | Hongkong