1904

Wikipedia

1904 - MCMIV
År: 1901 - 1902 - 1903 1904 1905 - 1906 - 1907
Decennium: 1880-talet - 1890-talet 1900-talet 1910-talet - 1920-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1904
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: E. G. Boström 1902-1905
Finland 1904
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904 I. M. Obolenskij 1904-1905

[redigera] Händelser

29 januari - Västerås SK grundas.
30 januari - Den första fasta biografen i Stockholm öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan.
8 februari - Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottan vid i Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget.
23 februari - USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.
24 februari - På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland.
16 mars - Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk.
25 mars - Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.
4 april - Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige.
8 april - Entente Cordiale - en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika - undertecknas av Storbritannien och Frankrike.
18 april - August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig.
1 maj - Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.
4 maj - Den svenska riksdagen fattar beslut om reform av läroverken med realskola och gymnasium. Kvinnor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.
8 maj - Filmen Det stora tågrånet, världens första västernfilm, har svensk premiär.
28 juni - 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångaren Norge går på grund och sjunker i hårt väder utanför Skottland.
1 juli - Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör.
14 juli - Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien.
16 juli - Sveriges första ubåt, Hajen, sjösätts på Galärvarvet i Stockholm.
6 augusti - Hästspårvagnarna försvinner från Stockholm.
18 augusti - Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning.
19 augusti - Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.
24 augusti - Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel dödförklaras.
7 september - En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.
17 oktober - Allmänna valmansförbundet (AVF) bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper, så att dessa kan organiseras bättre mot arbetarrörelsen. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.
23 oktober - Ett jordskalv inträffar i Bohuslän och södra Norge, vilket är det värsta i Sverige på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.
27 oktober - USA:s och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.
November - Socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer.
Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen.
Anders Österlings första diktsamling utkommer.
Under året postas 48.671.400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per innevånare.
Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna.
Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat.
Stockholms Tjänarinneförening bildas.
Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in.
Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet.
Svenska farmaceutförbundet bildas.
Svenska fotbollförbundet och Svenska gymnastikförbundet bildas.
Skandal utbryter i societeten när två studerande i Göteborg annonserar, att de ingått samvetsäktenskap (samboförhållande).
En biltävling Stockholm-Uppsala anordnas.
En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas.
Världens äldsta inspelade intervju genomförs då den 94-årige skomakaren Peter Wickblom intervjuas om sin utvandring till USA 1846.

[redigera] Födda

8 januari - Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
14 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
18 januari - Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.
22 januari
- Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
- George Balanchine, rysk koreograf.
2 februari - Helen Rose, amerikansk kostymör.
3 februari - Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
6 februari - Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
14 februari - Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
15 februari - Sten Looström, svensk skådespelare.
20 februari
- Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1953-1957.
- Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
29 februari
- Jimmy Dorsey, amerikansk orkesterledare.
- Helmer Grundström, svensk författare.
1 mars - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare och arrangör.
7 mars - Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (SS-Obergruppenführer).
11 mars
- Linnéa Edgren, svensk skådespelare.
- Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.
23 mars - Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
24 mars - Anna Lindahl, svensk skådespelare.
1 april - Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
2 april - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
4 april - Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
6 april - Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
7 april - Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.
8 april - Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
14 april - Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.
19 april - Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
22 april - Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.
24 april
- Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.
- Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
27 april - Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
30 april - Willi Mentz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
6 maj - Harry Martinson, författare, nobelpristagare i litteratur 1974.
11 maj - Salvador Dali, spansk målare.
13 maj - Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
17 maj - Jean Gabin, fransk skådespelare.
21 maj - Fats Waller, amerikansk jazzpianist.
22 maj - Anne de Vries, nederländsk författare.
26 maj - George Formby, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.
2 juni - Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare – Tarzan.
14 juni - Gösta Grip, svensk skådespelare.
15 juni - Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
19 juni - Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
25 juni - Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
26 juni - Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
30 juni - Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.
1 juli - Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945-1957.
10 juli - Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
12 juli - Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare.
14 juli - Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
19 juli - Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
24 juli - Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
27 juli - Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.
28 juli - Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
9 augusti - Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.
14 augusti - Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma.
16 augusti - Wendell M Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.
20 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
21 augusti - Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
22 augusti - Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976-1997.
29 augusti - Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.
2 september - Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
17 september - Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
21 september - Birgit Chenon, svensk skådespelare.
1 oktober - A.K. Gopalan, indisk politiker.
2 oktober - Graham Greene, brittisk författare.
5 oktober - Greta Wassberg, svensk sångare.
6 oktober - Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
16 oktober - Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare.
18 oktober - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
20 oktober - Anna Neagle, brittisk skådespelare.
22 oktober - Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
24 oktober - Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
27 oktober - Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
30 oktober - Neil H. McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957-1959.
12 november - Jacques Tourneur, fransk filmregissör.
13 november - Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.
14 november - Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.
19 november - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
20 november - Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
21 november - Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
22 november - Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.
30 november - Clyfford Still, amerikansk konstnär.
14 december - Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.
15 december - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
19 december - B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.

[redigera] Avlidna

22 januari - Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
24 mars - Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
1 maj - Antonín Dvořák, tjeckisk tonsättare.
10 maj - Henry Morton Stanley, skotsk journalist, fann Livingstone.
11 juni - Claes Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
16 juni - Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
17 juni - Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad).
3 juli - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
5 juli - Abaj Qunanbajuly, kazakisk poet, kompositör och filosof.
15 juli - Anton Tjechov, rysk författare.
24 september - Niels Ryberg Finsen, dansk läkare, nobelpristagare.
4 oktober - Frédéric Bartholdi, fransk skulptör – Frihetsgudinnan.
Antonio Labriola, italiensk marxist.