Geater

Wikipedia

I det anglosaxiska diktverket Beowulf från tidig medeltid skildras en skandinavisk hjältes äventyr och bravader någonstans under 500-talet. I dikten nämns olika nordiska folkstammar, bl a danerna och svearna. Beowulf själv tillhör emellertid ett folkslag nämnt geater (geatas). Ibland har det spekulerats om att de möjligen skulle kunna vara götar och det händer fortfarande att vissa utländska forskare gör den tolkningen. I Sverige är frågan dock mer kontroversiell och deras identitet anses okänd, om de inte anses som helt mytiska.

[redigera] Götar?

Rent språkhistoriskt motsvarar det anglosaxiska folknamnet geatas det fornnordiska ordet gautar vilket på svenska blir götar. Jämför ordet dröm som på anglosaxiska heter dream och på fornnordiska draumr, eller löpa som på anglosaxiska heter leapan och på fornnordiska laupa etc.

Andra saker som talar för götarna är de strider som i dikten skildras mellan geaterna och svearna och den antydan som görs att geaterna omsider skulle bli underkuvade av de förra. Så är ju också både Västergötland och Östergötland en del av Sverige (Svea-rike) än idag. Man har vidare satt samman Beowulf med en annan nordisk sagohjälte, Bodvar Bjarke, en norrman, som via Västergötland tar sig till Danmark och där dräper en drake som härjat vid den danske kungens hov. Detta skulle motsvara den geatiske hjälten Beowulfs färd till Danmark för att där dräpa ett troll som hemsökt danerna.

Ytterligare en omständighet som talar för götarna, är ett slag som enligt Snorre Sturlasson skulle skett på Vänerns is mellan norrmannen Ale den Oppländske och den svenske kungen Adils som utmynnar i den senares seger. I "Beowulf" nämns en strid mellan den svenske kungen Onela och dennes brorson Eadgils. Den senare får hjälp av geaterna och efter ett "frostkallt" härnadståg på havet besegrar han sin rival. De fornengelska namnen Onela och Eadgils motsvarar de nordiska Ale och Adils.

Beowulfkvädet antyder att geaterna efter Beowulfs död underkuvades av svearna. Detta skulle i så fall ha skett i slutet av 500-talet. Enligt de flesta nutida historikers uppfattning finns det dock inget som tyder på att götarna så tidigt blivit underställda svearna. Många hävdar att detta skall ha skett först under tidig medeltid.

[redigera] Jutar?

Geaterna har i dikten nära förknippelse med havet. Alla förbindelser med andra folk som dikten berättar om sker över hav. Geaterna kallas stundom sjö-geater och deras kungaborg sägs ligga vid havet. Både när geaterna tar sig till Danmark, eller strider med svearna, sker det över vatten. Götarna har emellertid huvudsakligen varit ett inlandsbundet folk. Vidare tycks geaterna ha nära förbindelser med danerna.

I en episod i dikten färdas den geatiske kungen Hygelac på härnadståg till Frisland över havet. Detta motsvaras av en historisk händelse som nämns i bland annat Gregorius av Tours "Historia Francorum". Konungen kallas där Chochilaicus och sägs ha varit dan, d v s dansk. I en rad i Beowulfkvädet används också termen östdaner istället för geater. I Snorre Sturlassons Ynglingasaga förekommer det ofta att svearna färdas till Jylland i ledungståg. Vidare nämns även att jutar skall ha härjat i Sverige vid ett flertal tillfällen. Ovanstående omständigheter har lett till att en del forskare istället tolkat geaterna som jutar. Problemet är att jutarna nämns på annat håll i dikten under namnet "eotan". Namnen motsvarar inte heller varandra språkhistoriskt. Folknamnet daner användes dessutom ofta av utländska skribenter på denna tid för att beteckna skandinaver i allmänhet.

[redigera] Gutar?

Ytterligare ett förslag som framkastats är att geaterna skulle motsvara gutarna. Gutarna har ju av naturliga skäl nära förknippelse med havet. Gutarnas och götarnas namn är vidare besläktade. Det ligger nära till hands att en sammanblandning kan ha skett. I Gutasagan som är ett bihang till Gutalagen berättas det om strider som skall ha förekommit mellan svear och gutar vilka omsider ledde till att Gotland blev en del av Sveariket. Detta motsvarar händelseutvecklingen i Beowulfkvädet.

Dikten antyder att geaternas land skall ha legat öster om danernas rike. Vidare måste man ta sig över ett hav för att komma till både Danmark och svearnas land. Samma hav gränsar även till något som kallas finnarnas land, vilket kan betyda antingen Finland eller Lappland. Troligen är det alltså Östersjön man talar om. I en passage i kvädet, i samband med att man kastar liket av en drake i havet, används orden "ealand utan", vilket betyder utanför ön. Detta indikerar att geaternas land av uppfattades som en ö.

En av kenningarna för geaterna är weder-geater eller weder-män. Deras land kallas också stundom Wedermark. Detta har kopplats till "vädur", d v s bagge. Väduren är fortfarande en symbol för Gotland. Möjligen kan man även koppla namnet till "va-goth" som, jämte "gauti-goth" (västgötarna) och "Ostro-goth" (östgötarna), omnämns av Jordanes i dennes gotiska historia och som många historiker anser vara identiska med gutarna.

Svearnas konung Angantyr skall enligt Beowulfkvädet ha stupat på ett härnadståg till Geatland och begravts där med sina krigare på ett gravfält. Denna händelse har förlagts till 500-talet e kr. På Gotland finns ett gravfält från denna tid där man fortfarande kan uppvisa en hög som i folkmun går under namnet "Angantyrs hög".

När Beowulf dör ber han att få bli begravd i Rones näs vid kusten. Denna plats har av arkeologen Gad Rausing (Fornvännen 80) av språkliga och geografiska skäl identifierats som Rone socken på sydöstra Gotland.

Som ovan nämnts gör Beouwulfkvädet i sina slutverser vissa antydningar som pekar mot att geaterna efter Beowulfs död skulle ha underkuvats av svearna. Enligt Gutasagan förekom strider mellan svear och gutar som omsider ledde till att gutarna "frivilligt" underställde sig de förra. När detta skall ha skett är det ingen som vet. Redan på 800-talet räknas dock Gotland som en av svearnas provinser.