Götar
Wikipedia
 |
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. |
| Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Götarna, en skandinavisk folkstam som levde i Götaland. De har givit namn åt landskapen Västergötland och Östergötland.
Innehåll |
[redigera] Historia
Den som först nämner götarna kan vara Ptolemaios som på 100-talet beskrev ett skandinaviskt folk som han kallade Goutai. På 500-talet nämnde Jordanes tre folk han kallade gautigoter, ostrogoter och vagoter som levde på ön Scandza och som väl motsvarade västgötar, östgötar och gutar. Under samma århundrade nämnde Prokopios ett folk som han kallade gautoi. Gautigoter och gautoi liknar ju mycket det namn som götarna har i de isländska sagorna, gautar. Under 700-talet (tror man), skrevs Beowulfskvädet där geaterna beskrevs ingående med både kungar, drottningar och sagans hjälte Beowulf. I den engelskspråkiga världen där man tar kvädet på mycket stort allvar och varje skolelev ska bekantas med sagan anses den inte vara utan ett visst historiskt källvärde och de flesta forskare anser att geaterna är de samma som götarna. I Beowulfskvädet beskrivs flera krig mot svearna och den slutar med att hjälten förutsåg att geaterna åter igen skulle bli angripna av svearna.
Under medeltiden kom flera av kungaätterna, från och med Stenkil,att härröra från Götaland.
[redigera] Kontroverser kring götarna
Eftersom som få eller inga av källkritiska forskare godtagbara källor har överlevt till våra dagar omges götarna av flera kontroverser, av vilka man kan nämna goternas ursprung, geaternas identitet och västgötaskolan.
[redigera] Goterna och götarna
Jordanes berättade i Getica att goterna hade utvandrat från ön Scandza som låg i havet i norr. Nu är det dock så att denna information endast finns hos Jordanes. De andra skriftliga källorna som beskriver goternas existens (Plinius den äldre och Tacitus) placerar dem vid Weichsels mynning vid tiden för Kristi födelse. Vissa forskare hävdar bestämt att eftersom goternas skandinaviska ursprung endast finns hos Jordanes går detta inte att bevisa och därför drar de slutsatsen att goterna inte kan ha utvandrat från Gotland eller Götaland. Nu finns det dock inte någon konkurrerande teori om varifrån germanerna anlände till norra Polen.
Andra påpekar att goten Jordanes var i en bättre position att känna till sitt folks traditioner och att det inte kan vara en slump att skandinavien uppvisar minst två stamnamn som liknar goternas varav gutarnas är etymologiskt identiskt med got. På grund av språkliga likheter har gotländskan bektraktats som en form av gotiska och den mest kända likheten är användningen av lamb för både vuxna och unga får. Folknamnet götar har emellertid ett delvis annat etymologiskt ursprung. Det bör också nämnas att enligt polska arkeologer har goternas Wielbark/Willenberg-kultur stora likheter med den Skandinaviska [1]. Det är också intressant att många byar övergavs i Östergötland under den tid goterna ska ha dykt upp i Polen, och att det dök upp domarringar i Polen. Arkeologisk forskning stöder alltså att Jordanes beskrivning reflekterar en autentisk tradition[2]. Det verkar sannolikt att en skandinavisk population, troligen huvudsakligen bestående av gutar men kanske också götar, bosatt sig i norra Polen och där bildat den separata aristokrati som Jordanes beskrev och som upprätthöll en germansk mytologi, kultur och språk under goternas vandringar. Se goternas ursprung för mer information.
[redigera] Geaterna
Det är inte helt utan grund som de flesta forskare i den engelskpråkiga världen identifierar geaterna med götarna. Detta bygger på flera indicier varav den mest övertygande anses vara den korrespondens som existerar mellan de två diftongerna au i fornnordiskan, ea i Angelsaxiskan och ö monoftongen i svenskan:
| överensstämmelse | |||
|---|---|---|---|
| Angelsaxiska | Fornnordiska | Modern svenska | |
| bread | brauð | bröd | |
| leaf | lauf | löv | |
| east | austr | öst | |
| dream | draumr | dröm | |
| dead | dauðr | död | |
| read | rauðr | röd | |
| neat | naut | nöt | |
| ceap | kaup | köp | |
| eage | auga | öga | |
| heah | haugr | hög | |
| seam | saumr | söm | |
| team | taum | töm | |
| ead | auð | öd | |
etc.
Därför menar många att geat bör vara den angelsaxiska formen av fornnordiskans gaut den moderna svenskans göt.
Identifieringen bygger även på beskrivningar i Beowulfskvädet där geaterna bor öster om danerna och har tätast kontakt med svearna, vilket stämmer med götarnas historiska position. Dessutom finns historien med Beowulfs resa from Geatland till danerna med i Rolf Krakes saga i vilken Beowulfs motsvarighet Bödvar Bjarke lämnar Götaland och anländer i Danmark där han liksom Beowulf dödar ett odjur som terroriserar danerna.
Nu har dock flera andra stammar också ansetts vara identiska med geaterna, såsom danerna (Curt Weibull), jutarna (Pontus Fahlbeck 1884), Goterna och gutarna. Man har pekat på att Hygelac framställs som dansk i en frankisk krönika (Historiae Francorum) och att det i en rad i Beowulfskvädet står östdaner som är en kenning istället för geat. Dessa teorier stämmer dock inte så väl med att Beowulfskvädet tydligt skiljer mellan geater (Geatas) å ena sidan och jutar (Éotenas) och daner (Dene) å andra sidan. Även om det är sant att en frankisk krönika anger Hygelac som dansk finns det också en annan frankisk krönika (Liber Monstrorum) där Hygelac kallas rex getarum vilket ju mer liknar göt än dan. Dessutom kunde anglosaxarna och andra folk använda daner som en generell term för skandinaver, till exempel dansk tunga, och dessutom är en kenning en bildlig omskrivning, och inte en synonym. Utöver detta har inte gut och got samma etymologi som göt och geat, ty de förra anses gå tillbaka till formen *gut medan de senare lär gå tillbaka till ett protogermansk *gaut.
Ett argument som har åberopats av den följande skolan för att det skulle ha varit fråga om jutar eller gutar är att Beowulfskvädet beskriver att vägen mellan geaterna och svearna gick till sjöss. Detta argument fungerar endast om man bortser från att Tiveden och Kolmården inte bara var betydligt större under 500-talet, de var också betydligt mer svårpasserade. Fram till ganska sent använde man främst sjövägen Mälaren-Östersjön-Bråviken för att färdas mellan Mälardalen och Götaland och placeringen av Göta kanal var ingen slump ty den följde de vattenvägar som redan fanns. När götarna byggde Götavirke för att skydda sig mot invasioner var det inte mot vare sig Tiveden eller Kolmården utan mot Östersjön.
[redigera] Västgötaskolan
- Huvudartikel: västgötaskolan
Den kanske intressantaste teorin har varit en variant av västgötaskolan där inte bara götarnas medeltida roll har framhållits utan man har också menat att svearna levde i Götaland och inte i Svealand. Man har också menat att svearna var samma folk som götarna.
Även om förespråkarna för teorin framfört en del åsikter som bör ses som exempel på önsketänkande, finns det dock troligen ett visst mått av sanning. Det är knappast troligt att det vikingatida Sveariket hade sitt centrum i Götaland; däremot tyder mycket på att den svenska kungamakten hade sin tyngdpunkt i Götaland under tidig medeltid, även om maktcentrat återigen förskjöts till mälarlandskapen under slutet av 1200-talet.
