Trosa
Wikipedia
- För damunderbyxor, se Trosor
| Trosa Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 4 201 |
| Area(2000) | 332 hektar |
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Trosa kommun |
| Församling | Trosa stadsförsamling i Södertälje kontrakt |
| Läge | 58° 54' N 17° 33' Ö
|
Trosa är en tätort (stad) i Södermanland och centralort i Trosa kommun, Södermanlands län.
Staden är belägen mellan Södertälje och Nyköping där Trosaån mynnar ut i Östersjön. Trosa kallas ofta för ”världens ände”. Ursprunget till detta namn är omdiskuterat.
Innehåll |
[redigera] Historia
Området kring Trosa är rikt på fornlämningar i form av runstenar. Berömd är också en guldskatt som grävdes upp ur jorden vid Tuna by i Västerljung år 1774. Guldskatten, som brukar kallas Tureholmsskatten, vägde hela 12 kg och är den största skatt som hittats i landet. Guldskattens främsta föremål är en halsring och beslag. De förvaras numer i "guldrummet" på Historiska museet i Stockholm. Guldskatten är från folkvandringstiden, alltså 400 - 550 e Kr.
Trosa är känt som stad sedan 1300-talet och är därmed en av Sveriges äldsta städer. Redan i början av 1400-talet var Trosa en betydande handelsplats och stadsprivilegium erhölls av kung Karl Knutsson Bonde år 1454. Eftersom landskapet runt ån är flackt, har landhöjningen resulterat i att havet dragit sig tillbaka och landarealen ökat. Vid 1600-talets början flyttades staden från Trosa lands kyrka till den nuvarande åmynningen.
Liksom många andra städer längs Östersjökusten blev Trosa utsatt för rysshärjningarna. Staden brändes ner i grunden av den ryska vedergällningsflottan 1719. Dock skonades Trosa stads kyrka. Den uppfördes i början av 1700-talet i karolinerstil och är en av de få 1700-talskyrkorna i Strängnäs stift. Trosa tillhör Södertälje kontrakt. Staden ingår i Trosa stadsförsamling, medan kommunen i övrigt är uppdelad i Trosa-Vagnhärads församling och Västerljungs församling.
Trosa stads kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat korparti i öster och en sakristia vidbyggd i norr. Kyrkan har haft flera föregångare. Ett kapell fanns förmodligen i den medeltida staden, belägen längre uppåt Trosaån. Sedermera flyttades staden till den nuvarande platsen, och ett kapell uppfördes omkring år 1600. 1614 ersattes detta av en timmerkyrka med långhus och ett lägre smalare kor, som möjligen var identiskt med det äldre kapellet. Vapenhuset låg i söder, sakristian i norr. Senare byggdes en korsarm till i norr. Inte långt från den gamla kyrkan uppfördes den nuvarande, mellan åren 1694-1710. Sedan byggnadstiden har inte kyrkan genomgått några större förändringar. På 1750-talet tillkom dock sakristian, och 1895 byttes takets spån ut mot plåt. Långhuset täcks av ett valmat sadeltak. Stickbågiga fönsteröppningar genombryter de rosafärgade murarna. Takkupor ger ljus åt läktaren. Entrén är en portal som konstruerades i väster år 1837. Av de två ursprungliga ingångarna i söder och norr är den södra bevarad. Interiören är mycket bevarad i sin 1700-talsprägel, med det vitkalkade tunnvalvet, predikstol och altaruppsats från 1711.
[redigera] Kultur
Staden har genom åren attraherat konstnärer och författare. Mest kända av dessa är konstnären Reinhold Ljunggren, som bodde och verkade i Trosa under drygt trettio års tid. Författaren och stockholmsskildraren Erik Asklund hade sin sommarbostad på en av öarna i Trosa skärgård och Gunnar Ekelöf tillbringade en tid i Trosa.
Sven Delblanc är uppvuxen i Trosa. Delblanc blev känd för en bredare publik genom TV-serien Hedebyborna, som är baserad på några av hans romaner. Albert Engströms historier från Trosa stadshotell är också välkända. Skalden Vitalis, som egentligen hette Erik Sjöberg (1794-1828), är född i Trosa.
[redigera] Näringsliv
Under århundraden var fisket huvudnäringen för Trosas invånare. Skärborgare kallades de fiskare som under sommarfisket levde i små byar ute på skären. Vintrarna tillbringades i staden. I slutet av 1800-talet började skärborgarlivet upphöra och staden började få ett gediget rykte som sommarstad och badort. Den nya tiden manifesterades genom bygget av ett Societetshus. Här samlades sommargästerna och här hölls fester, baler och maskerader. Ett varmbadhus för bastubad och medicinska bad uppfördes även vid denna tid. I Trosa kommun finns idag ett antal industrier etablerade. De största är Camfil (utvecklar och tillverkar luft- och filtreringsutrustningar), Bosch Rexroth (tillverkningen består till största delen av olika typer av cylindrar och ventiler) och Trosa Tryckeri.
Medelinkomsten 2001 var 259 555 kr för män och 172 945 kr för kvinnor (medelvärde 216 267 kr). Kommunens totala skatteintäkter för år 2003 var 343 miljoner kronor. Skattesatsen var 2003 30,4%. Trosa tillhör de kommuner i Sverige med störst andel arbetande bland befolkningen i åldern 16 - 65 år (78%). Många av Trosas invånare arbetar dock i Nyköping eller Södertälje.
Trosa är ett populärt turistmål, speciellt på sommaren. Till detta bidrar det pittoreska läget längs Trosaån med dess åpromenad samt den låga trähusbebyggelsen. Trafiken i Trosa hamn är livlig. Trosa skärgård besöks i stor omfattning av båtfolket. Runt Trosa har många fritidsområden vuxit upp. Fritidshusen omvandlas ofta successivt till hus för permanentboende.
Kommunen äger även en semesterö, Kråmö, där allmänheten har möjlighet att hyra en stuga. Ön var ursprunligen en del av Tureholm. Den äldre lantmiljön finns bevarad och öns bebyggelse består både av hus från tiden som skärgårdshemman, samt modernare semesterhus. Ön ligger mitt i ett naturreservat.
[redigera] Skolor
Vitalisskolan är en 1-6 skola med 6-årsverksamhet i Trosa. Den består av en stor tegelbyggnad och flera baracker. Till skolan hör en gymnastikhall. Skolan ligger alldeles vid skogen och det finns mycket utrymme för barnen att leka på. Skärlagsskolan är också en 1-6 skola. Skolbyggnaden är låg, med större ihopbyggd gymnastiksal. Även denna ligger nära skogen. Sedan finns även en högstadieskola som heter Tomtaklintskolan, som precis har blivit helt nyrenoverad från grunden.
[redigera] Kommunikationer
Trosa saknar järnväg. Den närmsta stationen finns i Vagnhärad, norr om staden. Därifrån finns det förbindelser med Nyköping och Norrköping söderut, samt Södertälje och Stockholm norrut. Bussförbindelser finns med Nyköping och Södertälje.
Motorvägen E4 passerar även strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km.
[redigera] Extern länk
| Kommuner i Södermanlands län |  |
|
| Eskilstuna | Flen | Gnesta | Katrineholm | Nyköping | Oxelösund | Strängnäs | Trosa | Vingåker | ||
| Sveriges län | Sverige |
