Slaget vid Stäket

Wikipedia

Slaget vid Stäket

Datum	13 augusti 1719
Plats	Baggensstäket i Saltsjöbaden, nära Stockholm
Utfall	Svensk seger

Stridande

Sverige

Ryssland

Befälhavare

Carl Gustaf Dücker
Fredrik I
Rutger Fuchs

Feodor Apraxin

Styrka

Olika källor.

6000 man på land

Förluster

30 man döda och 71 sårade.

ca 500 man.

Stora nordiska kriget
Livland – Riga – Reinbeck – Pühhajoggi pass – Narva – Düna – Rauge – Errafster – Kliszów – Peipus I – Hummelshof – Krakow – Nöteborg – Saladen – Pułtusk – Nyenskans – Systerbäck – Poznan – Danzig och Torún – Peipus II – Wesenberg – Jakobstadt - Posen - Narva – Lwów – Punitz – Oderbeltsch – Gemäuerthof – Rakowitz – Freden vid Warszawa – Fraustadt – Kleczk – Kalisch – Viborg – Grodno – Holowczyn – Rajovka – Malatitze – Lesna – Borgå – Veprik – Poltava – Helsingborg – Viborgs fästning – Riga II – Köge bukt – Reval – Gadebusch – Kalabaliken i Bender – Helsingfors – Pälkäne – Storkyro – Rilax – Femer bält – Rügen – Stresow – Kristiania – Strömstad – Fredrikshald – Slaget vid Stäket – Freden i Frederiksborg – Ledsund – Selånger – Freden i Nystad

Slaget vid Baggenstäket var ett slag under det Stora nordiska kriget, under vilket ryska galärer härjade svenska östersjökusten. På hösten 1719 hotade de ryska galärerna Stockholm. Svenskarna vann slaget efter djärvt kämpande vid de två skansar man hade. Södermanlands regemente hade också stor inverkan på slagets utgång.

[redigera] Förlopp

I juli 1719 inkom en rysk flottavdelning på Baggensfjärden, men sedan ryssarna bränt Boo, seglade de åter ut. Därefter vidtogs försvarsåtgärder under fortifikationsöversten von Dahlheim . Vid Knapens hål sänktes några stenlastade skutor, och vid Stäkets krog anordnades inre försänkningar, bakom vilka grova bommar lades tvärs över sundet; vidare utfördes förhuggningar och ett retranchemang vid Knapens hål samt en skans med ett mindre batteri vid krogen.

13 augusti 1719 nalkades en rysk galärflotta, och kl. 1 e.m. började fienden landstiga vid Boo och vid stärkelsebruket öster om Skogsö. Mot de hastigt tillväxande ryska skarorna hade von Dahlheim att ställa endast två bataljoner Östgöta tremänningar och några 24-pundiga kanoner, vartill kom kommendör von Groths i Lännerstasundet förlagda tre galärer och en styckepråm. Första anfallet, som gällde Stäkesundsskansen, blev dock tillbakaslaget framgångsrikt ; men mellan kl. 4 och 5 framryckte en större rysk styrka mot retranchemanget, och samtidigt framfördes såväl flera fartyg som trupper på Botandet mot den främsta försänkningen. Dahlheim, som under striden sårades svårt i huvudet, avslog emellertid den ena stormningen efter den andra. Först mot aftonen, just när en ny rysk styrka försökte kringgå befästningarna, började den av Dahlheim begärda hjälpen anlända, först den ena och så den andra Södermanlandsbataljonen under överste Fuchs samt slutligen Västmanlands- och Dalregementena; och då Dahlheim trors sin svåra blessyr samtidigt ryckte ut ur förskansningarna med sina tremänningar, blev ryssarna snart tillbakadrivna och inskeppade sig i skydd av mörkret.