Politisk korrekthet
Wikipedia
Politisk korrekthet är en kritisk term som främst används om ett medvetet införande av nya uttryck, vars syfte är att förändra attityder eller vara så neutrala som möjligt. Begreppet används ibland även överfört om nya åsiktsströmningar som av kritiker anses göra anspråk på att vara de enda godkända och rumsrena.
Ibland används begreppet politisk korrekthet något missvisande även om nyinförda termer som snarare bör klassificeras som eufemismer. Ett exmepel är yrkesbeteckningar införda av arbetsgivare som hoppas att anställda skall känna sig mer uppskattade med en mer imponerande titel.
Åsikter eller uppfattningar som ofta påstås vara politiskt korrekta är till exempel mångkultur och feminism. Politisk korrekthet tar sig ofta i uttryck i en strävan att reformera språket, då man byter ut uttryck som uppfattas som diskriminerande eller stereotypa mot andra uttryck, vilket kan uppfattas som social ingenjörskonst.
Politiskt korrekthet är en omstridd term. De som företräder sådana åsikter eller strävanden som beskrivs som politiskt korrekta har förstås en annan uppfattning än de som använder termen. Företrädarna hävdar att de strävanden som beskrivs som politiskt korrekta är legitima strävanden för att synliggöra diskriminering i samhället, och att anklagelser om politiskt korrekthet kommer från sådana grupper som traditionellt haft en privilegerad ställning. De som använder termen menar ofta att politisk korrekthet kännetecknas av en intolerans gentemot oliktänkande.
Innehåll |
[redigera] Historik
Begreppet "politiskt korrekt" föddes i Sovjetunionen under utrensningarna på 1920-talet, då det användes för att klassificera vilka medborgarbeteenden som var "korrekta" eller "inkorrekta" utifrån den officiella partilinjen. Uttrycket togs upp på nytt inom delar av den europeiska och amerikanska vänstern under dess interna strider och splittringar på 1970-talet. Ibland användes det med samma allvar som det använts i det tidiga Sovjetunionen, men oftast användes det skämtsamt om dem som uppfattades som alltför asketiska och nitiska i sin politiska renlevnadsiver.
Via den amerikanska vänstern började begreppet få allmän spridning i USA under 1980-talet och political correctness kom snart att användas av folk på den politiska högerkanten som ett kritiskt uttryck gentemot medvetna strävanden att byta ut uttryck som uppfattas som diskriminerande eller stereotypa. Uttrycket har sedan tidigt 1990-tal lånats av svenskan. Den tydliga kopplingen till högergrupper finns inte riktigt i Sverige, utan begreppet används ibland även av personer på vänsterkanten.
Även om begreppet politisk korrekthet är sentida är fenomenet gammalt. I Gustave Flauberts satiriska skrift Lexikon över vedertagna åsikter (Dictionnaire des idées reçues, postumt 1911) framförs flera åsikter som var politiskt korrekta då, som att konkurrens är näringslivets själ, att jordbruket bör uppmuntras men saknar arbetskraft, och att ordet machiavellism inte kan uttalas utan en rysning.
Den gruppsykologiska dynamik som ligger bakom utvecklandet av ett klimat av politisk korrekthet påmminer enligt kritiker om vad den tyska sociologen Elisabeth Noelle-Neumann beskriver i boken Tystnadens spiral (1984).
[redigera] Termens användning
Att benämna något som politisk korrekt kan anses vara ett retoriskt försvar från någon som anklagats för diskriminering eller fördomsfullhet. Att säga att någon uttrycker politiskt korrekta åsikter innebär då att man menar att han eller hon inte tänker själv eller vågar ta ställning. Å andra sidan kan politisk korrekt retorik användas som en härskarteknik för att tysta kritik eller känsliga debatter. Vad som anses vara politiskt korrekt är relativt och beroende av sammmanhang och umgänge. I invandrarfientliga grupper, och även andra, kan försvar av integrationspolitiken anklagas för att vara politiskt korrekt, och under 1950- och 1960-talet var det inte politiskt korrekt att värna om miljön eller om äldre bebyggelse.
Det är majoriteten av debattörer som i varje given situation avgör vad som är politiskt korrekt, och det kan inte som fenomen sättas in på den politiska höger-vänsterskalan. I regel är det dock regeringsmakten som anger majoritetens åsikter, varför dess politiska färg speglar vad som uppfattas som politiskt korrekt, men i mindre grupper kan andra åsikter vara det korrekta.
I västvärlden finns det ofta ett samband mellan politisk korrekthet och kulturradikalism. I Sverige stämplas till exempel ofta strävanden till att åstadkomma en betygsfri skola som politiskt korrekta. En mycket liberal syn på invandringspolitiken och betoning på mångkultur, samt feministiska åsikter är andra exempel på uppfattningar som i Sverige ibland benämns som politiskt korrekta. Även frihandel och kapitalism kan vara svåra att kritisera, vilket visar att politisk korrekthet inte bara hör hemma på den politiska vänsterkanten. Ett annat exempel kommer från Svenska kyrkan, där det anses politiskt korrekt att bejaka homosexuella pars rätt till välsignelse och vigsel.
Motsatsen till politisk korrekthet är populism.
