Palatal konsonant
Wikipedia
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Den här sidan innehåller fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
I svenskan finns tre palatala konsonanter:
- två frikativor: tonlös [ç] (tje-ljudet), tonande [ʝ] (variant av j-ljudet), samt
- en approximant: [j] (variant av j-ljudet).
