Mjöldryga
Wikipedia
Mjöldryga (Secale cornutum) kallas vitkroppen av sporsäcksvamparna Claviceps purpurea, som fått sitt svenska namn av att de under fuktiga somrar förekommer på säd, särskilt råg, och därmed "drygar ut" mjölet. De innehåller flera starkt giftiga alkaloider, bland annat ergotamin. Det finns omkring 50 andra svampar i familjen Claviceps som lever på andra växter.
[redigera] Historia
Ända sedan antiken har man känt till att mjöldryga i bröd kunde förorsaka svåra epidemiliknande förgiftningar (mjöldrygeförgiftning, ergotism, dragsjuka, antoniuseld).
Bruket av mjöldryga (som den är) i folkmedicinen har praktiskt taget upphört på grund av de livshotande förgiftningarna, vilka ger kramper, mentala störningar och i vissa fall leder till döden. Då alkaloiderna i mjöldryga verkar cirkulationshämmande kan man drabbas av kallbrand och därmed förlust av kroppsdelar. De mentala störningarna uppstår då blodflödet till hjärnan minskas. I gamla tider använde man mjöldryga för att framkalla aborter och för att stoppa blödningar efter förlossningar. Alkaloiden ergotamin används dock i vissa moderna mediciner, bland annat i medel mot migrän.
Det var under studier av mjöldrygorna och en av dess organiska syror, lysergsyra, som det syntetiska LSD upptäcktes år 1938. Sjukdomsförloppet vid mjöldrygeförgiftning beskrevs vetenskapligt först på 1800-talet men kopplingen mellan mjöldryga och epidemier hos människor och djur var känd flera hundra år innan dess. Förgiftning till följd att man ätit rågbröd gjort på mjöldrygeinfekterad säd var vanligt under medeltiden. Munkar av Antonitorden specialiserade sig på att behandla offer för mjöldryga med salvor innehållande lugnande cirkulationsstimulerande växter och blev också skickliga på att amputera kroppsdelar. Hela byar har under historiens gång drabbats av mjöldrygeförgiftning efter att byns bageri använt infekterat mjöl.
1951 förekom en berömd mjöldrygeepidemi i det franska samhället Pont-Saint-Esprit då man registrerade 250 fall av förgiftning. Den sista svenska epidemin inträffade på 1800-talet.
[redigera] Växtcykel
Claviceps purpurea har sporer som är trådlika och 100 x 1 µm stora. Dessa fastnar på värdväxtens blommor där de gror och infekterar blommans fruktämne. En klibbig vätska bildas som lockar till sig flugor vilket gör att svampen kan snabbt kan sprida sig till andra blommor. På sensommaren ombildas angripna fruktämnen till 0,5 - 2 cm långa svarta och cylindriska så kallade sklerotier. Det är dessa man kallar för mjöldryga. Om sklerotierna får övervintra växer ett skaftat, 1-3 cm långt så kallat stroma med rödaktig topp ut från sklerotiet. Ofta kommer flera stroman ut från samma sklerotium. Det är i denna svampens sporer bildas.
