Klarabohemerna
Wikipedia
Klarabohemerna eller ”Bröderna i Klara” brukar man kalla de författare och poeter, som rörde sig i Stockholms Klarakvarter under några årtionden under 1900-talets första hälft.
Här låg vid denna tid de stora tidningsofficinerna och journalisterna höll till på närliggande restauranger och kaféer. Genom den nära kontakten med tidningsredaktionerna kunde de skrivande bohemerna få en och annan dikt eller berättelse publicerad, oftast till ett blygsamt honorar.
Bland dem som längre eller kortare tid drog sig fram i denna, senare romantiserade, miljö kan nämnas Nils Ferlin, Helmer Grundström och Harald Forss. Men namnen kan mångfaldigas, då författarstipendier var sällsynta och begreppet ”konstnärslön” okänt vid denna tid.
[redigera] Klara
"En viloplats ock för de levande
är denna kyrkogård.
En okänd Lidner vakar
- av brist på mynt till något ölkafé,
i detta vakuum mellan tidningsdrakar.
Så beskriver Nils Ferlin Klara kyrkogård. Den mångskiftande stadsdel som omgav kyrkan var fylld av tidningsredaktioner, små caféer och billiga hotell. Till denna miljö sökte sig många frilansande pennor och hankade sig fram på sporadiska honorar. Det var en brokig skara som försiktigt har beräknats omfatta runt 200 individer under en tidsrymd av 40 år. Men det är svårt att ringa in bohemerna. Författare som Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Erik Asklund och Per Anders Fogelström rörde sig bekvämt bland Klarabröderna, men var trots allt bara på besök.
Schablonen för en Klarabohem var en man med arbetarbakgrund, född på landsbygden (gärna Norrland), med en rastlös själ och en stor portion självförtroende. De infödda stockholmarna kunde räknas på den ena handens fingrar."
Källa: www.bokmasarna.se
