Ingvar den vittfarnes saga
Wikipedia
Runt Mälaren finns över 20 runstenar som vittnar om Ingvars tåg öster- och söderut till Särkland och om dess olyckliga utgång - nästan alla dog som 'for med Ingvar'. Inget annat vikingatåg har lämnat så många handfasta vittnesbörd efter sig. Som vanligt är dock runstenarnas berättande text mycket knapphänt: de for, de kämpade, de dog.
Tåget har även fått nedslag i en isländsk saga, Ingvar den vittfarnes saga (Yngvars saga víðförla). Om dess innehåll är trovärdig ger den mycket värdefulla upplysningar, bland annat om runstenarnas ålder. Sagan ger nämligen ett exakt årtal i kristen tideräkning: Ingvar dog i Ryssland 1041 efter 5 års resa, 25 år gammal (hálfþrítugr). Budskapet om hans och de flesta av hans följes död nådde Mälardalen år 1042 med det sista av de trettio skepp som seglat ut.
Problemet med denna datering är att sagan även berättar om Ingvars härkomst och uppväxt. Där nämns ett antal historiska personer, Erik Segersäll, hans son Olof Skötkonung, dess barn Anund Jakob och Ingegärd samt hennes make Jaroslav den vise av Kiev. Dessa personer kan dateras. Om man räknar baklänges från Ingvars död då föddes han omkring 1016, vilket är, enligt sagans övriga uppgifter, minst 5 år innan hans far gifte sig.
[redigera] Handling
Sagan börjar i Erik Segersälls dagar, som var kung i Uppsala och dog omkring 995. Ingvars farmor, vars namn sagoförfattaren inte känner till (ingen annan heller), var dotter till Erik, kanske frillobarn. Hon begärdes i gifte av en svensk hövding Åke (Áki), men giftes bort med en småkung från Gårdarike. Denne överfölls och dödades av Åke. Han tog den svenska kungadottern med sig hem och gifter sig med henne. Deras son var Emund (Eymundr).
Kung Erik låter en tid senare dräpa Åke och konfiskerar hans jord och egendom. Emund växer upp hos kung Erik sedan hos Olof Skötkonung efter Eriks död. När han blir vuxen harmas han över att kungen tagit hans arv. Han dräper konungens skatteindrivare och blir fredlös. Olofs dotter Ingegerd ger honom med ett skepp och han far utomlands. När Ingegerd gifter sig (1018) med kung Jarizleif från Kiev far Edmund dit.
