Gripsholmsstenen
Wikipedia
 |
|
 |
|
| Signum:< | SÖ 179 |
| Placering: | Gripsholms slott, Södermanland |
| Tillkomsttid: | 1000-talet e.Kr. |
| Ristad av: | okänt |
| Text: | Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen |
| Se även: | runinskrifter - runor - runristare - runsten |
SÖ 179 Gripsholmsstenen står rest vid Gripsholms slott i Mariefred. Det är en av de mest kända runstenarna och den främsta av de s.k. Ingvarsstenarna. Stenen är rest över Ingvar den vittfarnes bror Harald, som följt med Ingvar på dennes vikingatåg i österled. Att Haralds mor Tola är den som låtit resa stenen har tolkats som att Tola var frilla till Ingvars far, så att Harald och Ingvar var halvbröder. En annan tolkning är att Harald och Ingvar bara var vapenbröder och inte släkt.
× tula : lit : raisa : stain : þinsa| |at : sun : sin : haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari : at : kuli : auk : a:ustarla| |ar:ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti
Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars.
- ÞæiR foru drængila
- fiarri at gulli
- ok austarla
- ærni gafu,
- dou sunnarla
- a Særklandi.
Efter personuppgifterna "Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder" följer en förkortad strof skriven på fornyrdislag:
- De foro manligen
- fjärran efter guld
- och österut
- gåvo örnen föda.
- De dogo söderut
- i Särkland.
Vi får här veta att de for på vikingatåg österut, alltså över Gårdarike, för att ta krigsbyte. Att de "gav örnen föda" är en kenning som innebär att de förde krig och dödade fiender som lämnades på slagfältet för att ätas av örnar. De fortsatte sedan vikingatåget söderut, där en del dog i Särkland, saracenernas land (kalifatet av Bagdad vid Kaspiska havet). Ingvars saga hävdar bestämt, att ett enda skep förde budskapet hem till Sverige år 1042.
Stenen hittades 1827 av runforskaren Johan G. Liljegren, och den var då täckt av tjära och användes som tröskelsten inne i Gripsholms slott. Troligen hade stenen hamnat i slottet på 1500-talet, efter att före det ha funnits i det kartusianerkloster som då fanns i staden, vilket revs under reformationen och användes som byggnadsmaterial vid byggandet av slottet. 1930 beslutade man att runstenen skulle tas fram ur golvet, och ställas upp på sin nuvarande plats.
Materialet är granit. Runslingan består av ett enda djur med ormhuvud, utan riktig bindning. Vikingatida svenska runor används. Stenen är osignerad, som ristare nämns 'Äskil 2'
