Krig
Wikipedia
Krig är ett fientligt förhållande mellan folk eller stater eller mellan parter inom samma stat (inbördeskrig) där användande av dödligt våld förekommer på ett systematiskt sätt.
Definitionen varierar av vad som kvalificerar vissa väpnade konflikter som krig, och vissa inte. Det har bland annat föreslagits att den väpnade konflikt där mer än 1 000 kombattanter under ett år faller i strid ska anses som krig. Något krav på krigsförklaring för att krig ska anses föreligga, finns dock inte.
Innehåll |
[redigera] Nödvärn
Kriget är det yttersta nödvärns- och självhjälpsmedlet för den internationella rättens bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt exekutivförfarande, men inte det enda. Andra rättsmedel är till exempel retorsion, repressalier, embargo och fredsblockad. Kriget framträder antingen som försvarskrig, till avvärjande av framställda anspråk, som ej kan godtas, eller anfallskrig, som avser att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt kan dock även försvarskriget inledas genom angrepp och förutsätter sålunda alls inte, att motparten redan gripit till vapen. I själva verket blir det därför i de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid krigets utbrott avgöra, huruvida detta är att anse som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. Rätten enligt internationell rätt att inleda ett krig begränsades betydligt genom FN:s tillblivelse (se detta avsnitt nedan).
[redigera] Rättsmedel
Som kriget från folkrättslig synpunkt är ett rättsmedel, har man att skilja de våldsamheter, som därvid begås, liksom de, vilka förekommer vid tvångs lagliga användning av statsmaktens organ inom staten, från våldsamheter, som begås av enskilda personer och under namn av mord, dråp, misshandel, rån är i lag belagda med straff. Detta rättsmedels användning bör vara noga bestämd beträffande både dem, som har att uppträda som krigförande parter, d.v.s. använda kriget som rättsmedel, och det förfarande, som därvid bör iakttas.
[redigera] Kombattanter
Ett krigstillstånd ansågs tidigare kunna uppstå endast mellan fullt fria, av varandra faktiskt oavhängiga, ingen gemensam högre myndighet underkastade stater. Kombattanter var då dessa stater och medlemmar i dessa staters väpnade styrkor. Begreppet har vidgats under senare delen av 1900-talet. Även medlemmar i gerillarörelser eller civilbefolkning som spontant gör motstånd mot ockupation räknas i vissa fall som kombattanter. Sällskap eller handelskompani i och för sig kan inte anses som krigförande part. Då det brittiska Ostindiska Kompaniet förde krig, kunde dess rätt därtill betraktas endast som en av den engelska (brittiska) regeringen åt kompaniet delegerad rätt. Strid mellan politiska partier inom samma stat frambringar ett upprorstillstånd, varvid det parti, som inte innehar regeringsmakten, betraktas som upproriskt, men kan inte grundlägga ett egentligt krigstillstånd, så länge inte de mot varandra stridande parterna har tagit samt behåller under sin besittning och organiserade faktiska makthöghet skilda delar av statens geografiska område, i vilka fall vardera parten kan som krigförande göra anspråk på att behandlas efter krigets rätt.
[redigera] Neutralitet
Vardera krigförande parten kan utgöras av en eller flera stater. I senare fallet kan de gemensamt uppträda som huvudparter, eller också kan den ena som bundsförvant, allierad, ha förbundit sig till en viss hjälp, ett visst understöd. I båda fallen kan den stat, mot vilken förbundet är riktat, betrakta inte bara huvudparten, utan även den biträdande parten som krigförande makt, mot vilken den gör krigets rätt gällande. De, vilka varken som huvudparter eller som allierade deltaga i kriget, är att betrakta som neutrala, mot vilka folkrätten inte tillåter någon tvångsåtgärds vidtagande, så länge de avhåller sig från varje försök att ge hjälp eller bereda understöd åt någon av de krigförande.
[redigera] FN
De krigförande parterna är i krigets utförande bundna av vissa allmänt antagna folkrättsliga regler; efter andra världskriget och stiftandet av Förenta Nationerna (FN) är de jämväl bundna av FN-stadgan och av de beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd. I moderna krig tillmäts skyddet av civilbefolkning stor vikt.
[redigera] Citat
För fler citat, se krig på wikiquote.
- "Krig är inte annat än politikens fortsättning med andra medel" (Karl von Clausewitz)
- "Jag vet inte med vad det tredje världskriget kommer att slåss med, men jag vet att det fjärde världskriget kommer att utkämpas med pinnar och sten" (Albert Einstein)
- "En mans död är tragisk, miljoners människors död är statistik" (Josef Stalin)
- "Krigen är slut om ni bara vill det" (John Lennon)
- "Allting är dåligt i krig - förutom slutet" (Abraham Lincoln)
- "Syftet med krig är att inte dö för sitt land, utan låta fienden dö för sitt" (George S. Patton)
- "I krig finns inga segrare, bara förlorare" (Elie Wiesel)
- "En sådan seger till och jag är förlorad" (Pyrrhus)
- "Den som vill ha fred ska rusta för krig" (Vegetius)
- "Det är inte nog för att vinna ett krig, det är mer viktigt att organisera freden" (Aristoteles)
- "Soldater slåss och generalerna får äran" (Napoleon)
[redigera] Krigets flödesschema
Ett exempel på i vilken ordning olika saker inträffar i anslutning till ett krig
- Casus belli (krigsorsak) -> ev. beslut i FN:s säkerhetsråd -> ev. krigsförklaring -> genomförande av kriget -> bestraffning av brott mot krigets lagar -> tagande av krigsfångar -> flyktingar beger sig till tredjeland för att söka skydd -> vapenstillestånd -> kapitulation eller fredsavtal
[redigera] Se även
- Alfabetisk lista över krig
- Fred
- Kronologisk lista över krig
- Lista över krig benämnda efter hur länge de varade
- Lista över krig efter typ
- Lista över svenska krig
- Militär
- Vapen
- Slag
- Genèvekonventionen
- Sjökrig
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
