Gestilren

Wikipedia

	Denna artikels neutralitet är omstridd.
	Se diskussionssidan för mer information.

Gestilren, en icke slutgiltigt lokaliserad plats, troligen i gränstrakterna mellan Uppland och Västmanland, där slaget mellan Erik Knutssons och Sverker II:s trupper stod år 1210, vilket innebar den senares död och därmed den sverkerska ättens nederlag i kampen om den svenska kronan.

[redigera] Bakgrund

Slaget vid Gestilren 1210 hade föregåtts av en flera generationer lång maktkamp mellan de erikska och sverkerska ätterna.

Under 1130-talet hade den östgötske stormannen Sverker d.ä. erkänts som kung också av uppsvearna och i Västergötland. Sverker förlorade dock med tiden sin position i Uppsala, där istället Erik Jedvardsson (sedermera Erik den helige) valdes till kung 1150. Efter att Sverker lönnmördats 1156 blev Erik även härskare bland dennes besittningar. Erik Jedvarsson mötte dock själv döden 1160, då han mördades av den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson. 1161 utropades Sverker d.ä.:s son Karl till kung, och han antog kungatiteln Rex Svecorum et Gothorum ('Svearnas och götarnas konung').

Karl Sverkersson mördades även han 1167, av Erik den heliges son, Knut Eriksson, som då vann regeringsmakten. Åren som följde präglades av politiskt samförstånd, och vid hans naturliga bortgång 1195 överfördes kronan till Sverker II. Men sedan denne utsett sin minderårige son till jarl orsakade Knut Erikssons fyra söner 1205 ett uppror, då slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.

1208 utmanade han ånyo kung Sverker, då slaget vid Lena (alias Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren, i närheten av Lena, triumferade så Erik Knutsson på nytt, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik.

Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan de båda erikska och sverkerska kungaätterna. Efter nära ett sekel av konflikter stabiliserades det politiska läget i Sverige, och en konsolidering av riket tog fart.

Slaget vid Gestilren har bl.a. av journalisten och författaren Jan Guillou, i böckerna om riddaren Arn, setts som startpunkten för den svenska enhetsstatens uppkomst. En process som senare under 1200-talet kom att fullbordas av Birger jarl.

Den enda kända by i Sverige som enligt en kyrkoräkenskapsbok under en period av 50 år kallats Gestilren låg i Frösthults socken i Uppland och skall enligt en teori sedermera ha uppgått i grannbyn Gästre (källa: Lars Otto Berg - Namn och bygd 1999). Att andra samtida källor som behandlar trakten kring Frösthult aldrig nämner ett Gestilren, gör att frågan om var slaget stod fortfarande är obesvarad.