Carl Mörner (1755-1821)

Wikipedia

Carl Mörner, Carl Carlsson Mörner af Tuna, född 1 december 1755 på Rödjenäs i Jönköping, död 24 juni 1821 i Stockholm, var en svensk greve och militär. Han blev guvernör i Pommern 1811, general 1812, fältmarskalk 1816, överståthållare i Stockholm 1812 samt riksståthållare i Norge 1816-1818. Han var son till hovjägmästare Carl Gustaf Mörner och Margareta Fredrika Duse, och han var sonsons sonsons son till Otto Helmer Mörner.

Antagen som kadett 1771,
underlöjtnant 1772,
riddare av Svärdsorden samma år, tack vare sin insats vid statskuppen.
löjtnant 1782
kammarjunkare hos Gustav III 1785.
Efter sin kaptensutnämning blev han kavaljer hos kronprins Gustav Adolf 1787.
Han passerade i graderna och utnämndes till överste 1794.
Han utnämndes till vice guvernör hos konungen 1794.
1800 greve Mörner till Tuna, nr 109 på Svenska Riddarhuset.
Gift 1810 med Charlotta Arfvedson.
utnämnd av konungen till en av rikets herrar 1814
Lantmarskalk vid riksdagen i Stockholm 1815
Fältmarskalk 1816.
1818 förordnad till riksståthållare i Norge
När han efter olika befattningar begärde avsked hade han avancerat till riksståthållare i Norge 1818.
Han hann bli general av infanteriet.
Mörner, som i grunden var artillerist, blev chef för Kalmar regemente 1795 genom byte med generalmajor, friherre Abraham Daniel Schönström.
Under Mörners chefstid flyttades regementets mötesplats till Hultsfred. Man medförde bl.a. chefsbyggningen.
1802 bytte han till sig Svea livgarde.
År 1807 står han inte längre som ägare till Rödjenäs, förmodligen såld till Isac Lars Silfversparre?

Om Mörner skrev Hampus Mörner 1848: "Han var ej utmärkt av ovanligt lysande gåvor, varken såsom talare, skriftställare eller fin politikus, eller för djupare kunskaper; men han var redlig, ordhållig, uppriktig, vänfast, pålitlig och allvarlig mitt i hela hovcirkeln, uti vilken han tillbringat större delen av sin levnad, utan att det ädla i hans karaktär därav lidit någon förändring."

Vad gäller grevliga ätten nr 109, Mörner af Tuna, slutade den för Carl Mörner barnlös. Detta innebar att ätten upphörde i och med hans frånfälle, och han slöt själv sin grevliga ätt.

Hans vapensköld krossades av generallöjtnanten greve Jacob De la Gardie vid jordfästningen i Jakobs kyrka juli 1821.

Gravsättningen skedde senare i det Bunge-Mörnerska gravkoret i Huddinge kyrka.