Svea livgarde

Wikipedia

Svea livgarde, I 1, var svenska arméns första gardesinfanteriregemente.

Innehåll

1 Historia
2 Regementsfärger
3 Segernamn
4 Valspråk
5 Se även
6 Extern länk
7 Källor

[redigera] Historia

Livgardet har sitt ursprung från den livvakt som dalkarlarna avdelade till Gustav Vasa 1521. Från och med 1523 utökades livvaktan och kallades för Kungliga Drabantkåren. Hela eller delar av drabantkåren ingick i Konungens liv- och hovregemente, uppsatt 1613 bestående mest av tyskar, tillsammans med Gula regementet och Gula brigaden, som deltog i Gustaf II Adolfs fälttåg i Tyskland.

Regementets två första kompanier utgjorde konungens livvakt och räknade i sina led till största delen svenskar. Efter slaget vid Lützen följde de 60 överlevande av gardet konungens lik till Sverige, varefter gardets personal utökades till 148 man. 1644 förenades det med ett dels i östersjöprovinserna, dels i Svealand uppsatt regemente till ett stort hovregemente, över vilket Magnus Gabriel De la Gardie blef chef. Större delen av regementet upplöstes efter 1660 förutom den i Sverige lämnade delen som utvecklades till Gardes 1. Hovregemente. Regementet utökades till 24 kompanier och deltog i Karl XII:s krig där det gick förlorat efter slaget vid Poltava men nyuppsattes senare.

Livgardet, som regementet vanligen kallades, fick 1792 namnet Svea livgarde. I början av mars 1808 överfördes en bataljon med bl a 200 man från Svea livgarde, Finska och Svenska gardesregementet till Åland. Bataljonen gjorde i juni 1808 ett misslyckat landstigningsförsök vid Lemo nära Åbo. Efter att truppen förstärkts så att respektive gardesregemente hade en bataljon på Åland gjordes ett nytt misslyckat landstigningsförsök i september 1808 vid Lakolaks och Helsinge. Gustav IV Adolf visade sitt missnöje över gardesregementenas insatser under Finska kriget genom att degradera dem till "vanliga" värvade regementen och Svea livgarde döptes i oktober 1808 efter regementschefen Fleetwood till Fleetwoodska regementet och fick motta fem kompanier ur Svenska gardesregementet. Omedelbart efter Gustav IV Adolfs avsättning i mars 1809 återfick regementet namnet Svea livgarde.

Från att ha delats på 10 kompanier om 80 man sattes regementet 1831 på 8 kompanier med tills. 820 nummer. Genom 1901 års härordning ökades det till 12 kompanier (3 bataljoner) och ett kulsprutekompani men antalet volontärer nedsattes till 555 man (musikpersonal inräknad) och genom 1914 års härordning ytterligare till 540 man.

Fram till 1901 var det ett värvat regemente, ursprungligen inkvarterat hos Stockholms borgerskap. Det var 1803-1946 kasernerat i Stockholm (först i Fredrikshov, från 1888 vid Linnégatan) samt flyttades 1947 till Sörentorp i Solna och 1970 till Kungsängen. Svea livgarde slogs ihop med kavalleriregementet Livgardets dragoner, K1, 2000 och ombildades till Livgardet, LG.