Diskussion:Versmått
Wikipedia
Ursäkta, men detta är en mycket osmaklig soppa, särskillt kocken Nils borde ha hållit bort sig från grytan. Hans ändring är i sak mycket viktigt men bidrar inte till läsbarheten. Jag kom till artikeln via en länk från Fornyrdislag, och på gammal nordisk diktning, som inte arbetar med 'fötter', passar artikeln synnerligen illa. --Klaus Fuisting 15 september 2004 kl.06.08 (CEST)
- Var inte blyg Klaus! Jag flyttade ned Fornyrdislag till "se även". Om du tycker att artikeln behöver ändras så tveka inte! Wikitekniken bygger på att man ska rätta till varandras misstag. / Mats Halldin 15 september 2004 kl.07.15 (CEST)
Del av ursprunglig text från Mats Halldin: Bör renodlas (klafui) och användas i verdform
- Exempel på olika versmått:
- Hexameter - ett sexfotat versmått med fallande rytm.
- Pentameter - egentligen hexameter där tredje och sjätte foten utgörs av katalexer, och alltså avslutas med en cesur.
- Distikon - ett versmått som växlar mellan hexameter och pentameter.
- Trimeter - en sexfotad och orimmad jambisk vers utan fasta cesurer.
- Alexandrin
- Svensk - stikiskt versmått rimmad utan strofer.
- Fransk - ett sexfotat versmått, med rader med stigande rytm.
- Sapfisk vers - tre elvastaviga rader som avslutas med en adonisk versrad.
- Knittel - stikisk vers med ganska fri rytm.
- Sonett - en femtaktig rimmad jambisk vers.
- Blankvers - en femtaktig orimmad jambisk vers.
- Haiku - treradig, fri, orimmad, japansk diktform som följer mönstret 5-7-5.
- Otave Rime - femtaktig jambisk strof i åtta rader rimställning a b a b a b c c
- Limerick - femradig skämtvers vanligen med rim på ortsnamn.
Innehåll |
[redigera] Se även
- Fornyrdislag - åtta parvis allittererade rader, uppdelade i två halvstrofer
- Stavrim
--Klafui 16 september 2004 kl.14.24 (CEST)
- Borde inte informationen om versfot läggas in i den artikeln istället? / Mats Halldin 16 september 2004 kl.15.13 (CEST)
- Ett altenativ är förstås att dirigera om alla mindre artiklar till Versmått och samla informationen här.
- Vad tror du förresten om att presentera betoningarna så här:
- Fallande peon
| - | U | U | U |
| vi- | king- | ar- | na- |
| sjö- | far- | a- | re |
- / Mats Halldin 16 september 2004 kl.15.54 (CEST)
I så fall hellre något i denna still, fast i en snygg tabell
- Peon - ´ ´ ´ vi- king- ar- na, sjö- far- a- re
Anledning: U är alltför optiskt dominant för att stå för den korta stavelsen.
Om jag inte räknar fel, behöver vid en lista med 29 versfötter, så vi kan inte slösa 4 rader per styck.
Fallande Peon finns ej, peonen är fallande, by definition. Fallande - stigande passar på några enkla entydiga fötter, däför hade man sånt i skolan, men det skall inte in i tabellen (hur bestriver du t ex .--. ?)
Om en tabell om 29 fall passar till artikelformatet, gärna in i artikeln. Jag är alls ingen vän av onödiga länkar.
Jag kan planka av listan på fotnamn någonstans men vill helst inte pyssla med tabellformatering. Vill inte leta efter exempel heller, fast jag anser att de är mycket bra, även nödvändiga.
--Klafui 16 september 2004 kl.18.07 (CEST)
- Peonerna kallades fallande i min gamla gymnasiebok där jag läste om dem men det blir ju lite som att backa bakåt.
- Jag kan fixa till tabellerna, bry dig inte om det. Vad gäller att saker tar plats får du inte glöma att "Wikipedia inte är papper", dvs det finns hur mycket plats som helst. Fyra rader tabell per versfot borde heller inte bli särkilt svårt att överskåda i en artikel.
- Iofs är "U" iögonfallande men vad jag vet är det vedertaget. NE använder den t.ex. i sina artiklar. Vi kan förstås utveckla ett eget system, bara det blir lättbegripligt. Med din variant fast uppförstorat får man: - ´ ´ ´. Det finns också en mängd specialtecken man kan använda. Om du vill kollar jag några alternativ.
- De flesta länkar är bra länkar, även om inte de inte duger till egna artiklar. När någon i framtiden skriver en artikel och länkar till jamb hittar länken idag till en kort artikel. Om vi omdirigerar "hela" artikeln till Versmått hittar morgondagens artikelförfattare hit istället. Länkar gör med andra ord att det blir lättare för alla att hitta till befintlig information. Så länge länkarna inte är direkt felstavade e.dyl. är de bra länkar. Det finns nästan lika många omdirigeringar som "riktiga artiklar".
- / Mats Halldin 16 september 2004 kl.19.12 (CEST)
Mats, det bästa och mest vedertagna är att du hittar en liten böj, som en liten skål mitt på raden, bland specialtecknen, som då skal var den korta, obetonade stavelsen, + ett långt sträck i samma högt för motsatsen, jag skall snart leta fram ett exemple men tyvärr får jag inte upp några specialtecken äns i Word, vete fan vad som är på tok.
Och visst är peonen en fallende versfot, där är just därför man bör skriva fallande peon eftersom det är den ända sorten som finns. Det är även värre än flygande flygplan för ett flygplan kan står på marken eller störta medan peonen befinner sig i fritt fall för resten av evigheten. Andra fyrstaviga versfötter är stigande, lite vilanden, åter fallande (U - - U) eller dubbelt berg - och dalande (- U - U) och sexton sådana besrivningar i rad är mera skrattretande än informativ.
Att ha 4 pyttesmå informationsbitar under varandra på fyra rader när de passar bredvid varandra på samma rad är extremt osnyggt, hur mycket plats det än finns. --Klafui 16 september 2004 kl.21.55 (CEST)
- Jag hittar inga användbara tecken. Tyvärr. Men när jag kollade runt hittade jag förmodligen det mest desperata försöket att hitta en grafisk form för att uttrycka rytm på w:en:Iambic pentameter. På w:en:Dactylic hexameter hittade jag "U" igen. Annars verkar ängländarna föredra "X" och "/".
- / Mats Halldin 16 september 2004 kl.22.45 (CEST)
Andra tankar
En fallande peon
föll tyst i en eon
men sen blev han klok:
'Det här är på tok,
nu säjer jag ifron'.
--Klafui 16 september 2004 kl.22.42 (CEST)
Examen
Utvilade plutoner,
osockrade citroner
de är, kandidat,
exempel för vad?
Nedfallende peoner!
--Klafui 16 september 2004 kl.23.24 (CEST)
Jag har lagt min text i artikel --Klafui 19 september 2004 kl.17.39 (CEST)
- OK det är en bra början, men jag tycker fortfarande att här behövs mer struktur! Det inledande avsnittet borde handla om versmått och förklara verfötter etc som avhandlas i mer detalj längre ned i artikeln. Därefter borde rubriker och under rubriker ta upp (1) versfötter; (1a) klassisk diktning; (1b) haiku etc (även om informationen är att versmått inte är tillämligt i något av fallen). Även om vi inte har all information redan nu blir det en tydligare struktur där informationen lätt "hittar hem".
- Jag kollade just in NE:s artikel och om vi bara putsar lite till kommer vi att ha en säker kandidat till Wikipedia är bättre än Nationalencyklopedin!
- / Mats Halldin 19 september 2004 kl.21.20 (CEST)
[redigera] Versform
En gammal viking skulle rimma till gröten, dvs poetisk text utmärktes av rim (det som skall samljuda) och inte endast av metric (det som skall räknas).
Versform anger alla regler, utöver språkets syntax, som en text skall följa för att kunna anses vara en vers och användas som byggsten i ett bestämt poetisk stycke (dikt, sång, skådespel). Versens former kan vara mycket olika.
- En metrisk vers kan vara enradig och bestäms av använt versmått. Exempel: modern orimmad jambisk pentameter heter blankvers (eng. blank verse), användes av Shakespeare till skådespel.
- För formen fri vers finns endast en regel: texten måste vara radbruten.
Exempel: Om du skriver ”Jag är en dålig poet, min vän” gör du ett påstående i prosa. Genom att formatera texten så här:
Jag är en dålig poet,
min vän.
bevisar du, på fri vers, att detta påstående är sant. Som all annan poesi är fri vers en bunden form: versen består av minst två rader fri text. Fri vers kan och bör innehålla poetiska stilelement, med diktaren lovar inte att använda dessa på ett regelbundet sätt.
- Rimmade vers består av minst två rader, och detta är även dess typiska form. Raderna måste innehålla en grupp av minst två sammanhörande ljud, ett i vardera rad.
I några fall kan versen vara längre:
- En vers bestående av sju ändrimmade jambiska pentameter med rimschema ababbcc heter kungligt rim (eng. rhyme royal). Den användes först av Chaucer i längre dikter.
- En japansk Haiku måste ha tre rader med fast antal stavelser (5-7-5).
- En Limmerik måste ha fem rader med ändrim aabba.
- En sonett måste ha 14 rader, som indelas i strofer med fast antal rader och rimschema.
Här blir versform likbetydig med diktform, för i de tre nämnda exemplen är versen en färdig, fristående dikt.
Den gemensamma regeln för fornnordisk vers är att stavrim (alliteration) används.
- Fornyrdislag är enkel: versen har två rader, en stark betonad stavelse per rad bär staven. Antalet rader i en strof (som kan utgöra en fristående dikt) är normalt 8, delade på två halvstrofer med två verser var.
- För hovskaldernas drottkväde krävs 4 tvåradiga verser som, förutom 3 stavrim (2 stavar i versens första, en i dess andra rad), innehåller en fullgod inrim (adalhending) i andra och en minst halvgod inrim (skothending) i första raden. Användning av kenning är ett måste, ändrim ett extra stilmedel.
Versformen drottkväde är nästan omöjlig att tillämpa i språk med fast ordföljd. Fornnordiskan uttryckte relationer mellan satsdelar genom böjningsformer, så en skald kunde placera ord med rätt ljud nästan helt fritt inom 8 rader, och dessutom hitta på omskrivningar som passande till rimschemat.
--Klafui 16 september 2004 kl.14.24 (CEST)
[redigera] Lite pet
- Varit in och petat lite... tycker det är lite mycket dubblering av info från versform till versmått och vice verca...
- Har lite svårt för siffror under talet 13 som skrivs med siffror, men har inte ändrat det...--Damast 27 september 2004 kl.15.19 (CEST)
[redigera] Ljódaháttr
Jag tycker det isländska versmåttet ljódaháttr borde omnämnas någonstans i artikeln. Mnemo 13 oktober 2005 kl.01.55 (CEST)
[redigera] Nominering till utvald artikel
- Artiklen har blivit utsedd till läsvärd.
---
[redigera] Versmått
Nominerad av:Hannibal 9 februari 2006 kl.19.16 (CET)
Motivering: Tidigare Utvald artikel. Är trots avnomineringen läsvärd.
Stödjer för utmärkt
Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt
- sanna 9 februari 2006 kl.19.35 (CET)
- twincinema 9 februari 2006 kl.21.00 (CET)
- Mats Halldin 10 februari 2006 kl.00.36 (CET) (saknar fortfarande struktur men är absolut läsvärd)
- —Ekoman 24 februari 2006 kl.05.21 (CET)
- Insulto 25 februari 2006 kl.10.14 (CET)
Stödjer inte
- Pralin 23 februari 2006 kl.09.46 (CET)
Diskussion:
