Slaget vid Kirkholm

Wikipedia

Slaget vid Kirkholm

Målning av Peter Snayer från 1630.

Datum	27 september 1605
Plats	Kirkholm, ca 25 km s.ö. om Riga
Utfall	Förödande svenskt nederlag

Stridande

Sverige

Polen

Befälhavare

Karl IX

Jan Karol Chodkiewicz

Styrka

11 000 man

3 700 man

Förluster

8 000 stupade

100 stupade och 200 sårade

Andra polska kriget
Kokenhausen – Weissenstein – Kirkholm – Riga – Wallhof – Mewe – Hammerstein – Dirschau – Danzig – Osterode – Gurzno

Slaget vid Kirkholm, (lettiska Salaspils), var ett slag mellan Sverige och Polen under andra polska kriget den 27 september 1605. (17 september enligt den gamla kalendern, som användes i Sverige vid denna tid).

Vid detta slag led den svenska armén ett av sina svåraste nederlag genom tiderna mot en polsk-litauisk ryttarhär om ca 3700 man, vars stomme utgjordes av lansbeväpnade bevingade husarer. Svenskarna hade 11 000 man men led trots tredubbel numerär överlägsenhet ett gruvligt nederlag och förlorade bortåt 8 tusen man i stupade vilket är jämförbart med förlusterna i slaget vid Poltava 1709. Sett till härens totala antal som var lägre än vid Poltava, är förlusterna vid Kirkholm avsevärt större än vid det senare slaget. Nederlaget berodde bland annat på det skickliga, tungt beväpnade polska rytteriet, de sk bevingade husarerna under den stridbare Jan Karol Chodkiewiczs befäl. Sverige förlorade 8 000 man. Förlusten medförde en grundlig omstrukturering av taktiskt uppträdande, samt anammande av det polska rytteriets anfall i sporrsträck med blanka vapen, vilket lade grunden till framgångarna under det senare trettioåriga kriget.

[redigera] Kuriosa

Under stridens hetta räddade ryttmästaren Henrik Wrede (död 1605) konungens Karl IX liv genom att överlämna sin häst till denne, som kunde fly. Själv stupade Wrede när han, utan häst, försökte freda sig mot polackerna. P.g.a. detta hjältedåd förlänade konungen år 1608 Elimä fjärding i Finland till Henrik Wredes änka och barn.