Skara
Wikipedia
| Skara Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 10 703 |
| Area(2000) | 749 hektar |
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Skara kommun |
| Läge | 58° 23´ N, 13° 26´ Ö
|
Skara är en tätort (stad) i Västergötland samt centralort i Skara kommun och biskopssäte för Skara stift.
Innehåll |
[redigera] Stadsbild
Centrala Skara har kvar sitt medeltida oregelbundna gatunät. Där ligger det gamla torget, domkyrkan och rådhuset. Andra kulturhistoriskt intressanta byggnader är biblioteket och det gamla läroverket från slutet av 1800-talet. Där finns också äldre träbyggnader från 1800-talet. Norr om centrum ligger Västergötlands museum och ett friluftsmuseum med gamla hus.
[redigera] Historia
Skara är en av Sveriges äldsta städer. Redan under förkristen tid var det Västergötlands viktigaste plats där tinget hölls, enligt uppgift vid Götala ca 3 km öster om staden, där det senare anlades en kungsgård. Västergötlands jarl bodde även där. Under kristen tid fick staden ännu större betydelse, som biskopssäte och medelpunkt för kyrkan i området. Flera viktiga möten hölls i Skara, t ex det stora svenska rådsmötet i juli 1326 och det svensk-dansk-norska rådsmötet i januari 1458. Svenska kungar vistades i staden tidvis, och söder om staden låg ett befäst slott, Gälakvist.
Domkyrkan anlades troligen runt år 1000. Det nuvarande utseendet, inspirerat av gotiken, fick kyrkan under 1800-talet. Förutom domkyrkan uppfördes under medeltiden tre andra kyrkor, ett hospital, ett härbärge för gamla präster, ett helgekorskapell samt två kloster. Det ena av dessa, för dominikaner, kallades S:t Olofs och grundades 1234. Det andra, för franciskaner, kallades S:t Katarinas och omnämnes första gången 1259. Några få testamentshandlingar utfärdade till förmån för dessa kloster finns ännu kvar; av hertigarna Erik och Valdemar erhöll exempelvis klostren vardera 20 mark.
1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, men detta kanske bara var ett namn för prästhärbärget. Det förstnämnda ådrog sig Gustav Vasa:s vrede, då det där bodde en honom förhatlig munk. Kungen befallde att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till sina bröder i Sigtuna.
Reformationen berövade kyrkorna deras rikedomar. Av alla de nämnda kyrkliga byggnaderna utom domkyrkan syns nu inte en sten ovan jord. Skara förblev även efter reformationen säte för styrelsen i ett stift, vars omfång dock minskades. Under en del av 1500- och 1600-talen var Skara säte för en kunglig ståthållare. Till residens för denne uppförde Johan III slottet Skaraborg omedelbart söder om staden, varifrån Skaraborgs län har fått sitt namn. Det förstördes vid danskarnas härjningståg 1612 och är nu försvunnet. Skara har flera gånger härjats av brand, den sista av större omfattning 1719.
[redigera] Skolor
Friskolan Metis är en friskola i Skara.
Dessutom finns ett universitet i staden. Universitetet är en del av SLU och ett av fyra huvudsäten för SLU. På skolan finns tre program: Djursjukvårdarprogrammet, som är en av Sveriges populäraste utbildningar, Etologi och djurskyddsprogrammet och Mat och teknologiprogrammet. Etologi och djurskyddsprogrammet startade 2005 och har nu totalt ca 100 studenter.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
Djäkneskolan är ett av 2 högstadium (7-9) och ligger centralt bredvid Domkyrkan.
