Sankt Peders församling
Wikipedia
| S:t Peders församling | |
| Län: | Västra Götaland |
| Landskap: | Västergötland |
| Kommun: | Lilla Edet |
| Stift: | Göteborg |
| Kontrakt: | Ale och Vättle |
| Pastorat: | Skepplanda |
| Areal: Tätort: |
km² % |
| Folkmängd: I tätort: Folktäthet: |
1.616 inv ca 76 % inv/km² |
| Församlingskod: | 146204 |
|
Källa: SCB 2003
|
|
Sankt Peders församling, före detta Sankt Peter, är en församling i Lilla Edets kommun och Göteborgs stift, ca 4 mil nordost om Göteborg C. Församlingen består av tätorten Lödöse med omgivningar; dalgången kring Gårdaåns mynning mot Göta älv, omgiven av branta bergshöjder. E45 och Lödöse-Lilla Edets järnväg följer älven genom samhället medan Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbanan) tar av åt öster utanför samhället.
Förutom själva Lödöse ingår byarna Heden och Hälltorp, som tillsammans bildat en småort.
Sedan början av 1800-talet då församlingen bara hade drygt 400 invånare, har befolkningstalet ökat regelbundet med endast ett par kortare undantag.
Som namnet antyder är S:t Peder ursprungligen en stadsförsamling. Fram till 1473 var den en av två församlingar i dåvarande Lödöse stad. När Nya Lödöse anlades vid Säveån närmare Göta älvs mynning, och merparten av borgarna flyttade, så slogs S:t Olofs och S:t Peders församlingar i Gamla Lödöse samman.
När Lödöse förlorade sina stadsrättigheter tillfälligt mellan 1526 och 1586 samt varaktigt från 1646, så införlivades S:t Peders församling i Ale härad.
Förutom de utgrävningar av det medeltida Lödöse som redovisas på Lödöse museum, så är ett tjugutal fornlämningar kända i församlingen. Det rör sig dels om stensättningar på bergkrönen, dels om bosättningar från stenåldern.
Innehåll |
[redigera] S:t Peders pastorat
Fram till 1544 utgjorde S:t Peder ett pastorat, i vilket även ingick Tunge och Ale-Skövde socknar. Mellan 1576 och 1600 återupprättades pastoratet, men bestod då enbart av S:t Peders församling och Tunge socken. Med undantag för denna period har S:t Peder sedan 1545 hört till Skepplanda pastorat.
[redigera] Lödöse kommun
1952-70 utgjorde S:t Peder tillsammans med Tunge och Ale-Skövde Lödöse kommun, med Lödöse som centralort.
[redigera] Sankt Peders kyrka
Församlingskyrka är Sankt Peders kyrka, med medeltida anor, men i sitt nuvarande utseende från 1846.
[redigera] S:t Olofs och S:a Maria kyrkor och S:t Jörgens hospital
S:t Olofs kyrka hade också sitt ursprung i 1100-talet och byggdes till under 1400-talet. Det var troligtvis denna kyrka som brändes under Hansans angrepp 1368. Den revs 1528, två år efter att Lödöse förlorade sina stadsprivilegier första gången. När järnvägen till Lilla Edet anlades 1905, sprängdes delar av kyrkogården samt kyrkans kor bort. Numer är kyrkplatsen klassad som fornminne.
Under storhetstiden fanns ytterligare minst två kyrkor och två kapell (S:t Birgitta och Helgekors) i Lödöse. S:a Maria kyrkoruin härrör från Lödöse konvent, tiggarorden dominikanernas kloster, anlagt 1243. Denna kyrka byggdes till 1349 och 1499. Den fjärde kyrkan hörde till S:t Jörgens hospital, omnämnt 1286.
|
Församlingar och tätorter i Lilla Edets kommun i Västra Götalands län |
 |
|
|
Församlingar: Ale-Skövde | Fuxerna-Åsbräcka | Hjärtum | S:t Peder | Tunge | Västerlanda |
||
|
Tätorter (i storleksordning): Lilla Edet | Lödöse | Göta | Nygård | Hjärtum |
|
Pastorat och församlingar i Ale och Vättle kontrakt i Göteborgs stift |
 |
|
Fuxerna-Åsbräcka pastorat: Fuxerna-Åsbräcka församling || Lerums pastorat: Lerums församling || Nödinge pastorat: Nödinge församling || Rommele pastorat: Fors församling | Rommele församling | Upphärads församling || Skallsjö pastorat: Skallsjö församling || Skepplanda pastorat: Ale-Skövde församling | Hålanda församling | Skepplanda församling | S:t Peders församling | Tunge församling || Starrkärrs pastorat: Kilanda församling | Starrkärrs församling || Stora Lundby-Östads pastorat: Stora Lundby församling | Östads församling |
