Samfundet Manhem
Wikipedia
Samfundet Manhem, nazistisk politisk förening och studieorganisation i Sverige. Enligt samfundets emblem bildat 19 september 1934.
Ständig sekreterare i samfundet var ingenjör Carl-Ernfrid Carlberg. Samfundets symbol var solkorset. Sannolikt stod samfundet Manhem bakom utgivningen av tidningarna Dagens Eko, Nationell Krönika och Sverige Fritt.
Namnet kommer av Olof Rudbeck d.ä.s legendariska historieverk Atland Sive Manhem eller vanligare Atlantica, (började publiceras 1679) som delvis blev startskottet till en form av den göticistiska historieskrivningen och mytologin som föreningen grundade sin ideologi på. Carlbergs invigningstal av Manhemssalen 14 december 1935 hänvisade till bland andra Jordanes och göticismen via Ericus Olai och Rudbeck, som föreningens idéarv, där "Götisk betyder nordisk och äkta svensk" och Manhems syfte förklarades vara att främja svenskheten för "tillbakaträngande andligt förfall och nationell förnedring". Vid samma sammankomst höll Gösta Häggqvist ett tal kallat Manhem och rasforskningen där han sa att bevarandet av den svenska rasen är att bibehålla den götiska traditionen.
Till motto valdes "Tro, kraft, heder" vilket de tagit från Götiska Förbundet, och vid sidan av detta den så kallade gymniska treklangen "Hälsa, karaktär, skönhet". Samfundets emblem föreställer en klunga barrträd framför ett hav, och på vardera sida ett vikingaskepp med fören vänd utåt. De uttryckte att de byggde samfundet på "ärftlig egenart (ras) och urgammal svensk, götisk-gymnisk kulturgrund". Folkstamvård var ett av deras främsta syften. De menade sig å ena sidan verka för ökad förståelse av icke-nordiska människor, men av föreläsningarna, främst i Gösta Häggqvists tal, framgår deras rasism och tro på svensk övermänsklighet och deras övertygelse om att nordbor intog en överordnad särställning i förhållande till andra folk. För att bevisa detta hänvisades till antika och medeltida propagandaskrifter som vetenskapen vid det laget redan förklarat vara myter och lögn. Att skyla över nazismen på detta sätt är mycket vanligt i dylika organisationer, och tillika att åberopa en förfalskad historia.
Samfundet var indelat i en styrelse, ett vetenskapligt råd och ett konstnärligt råd. Konstnärerna bidrog med götiska dikter, och Olof Ahlberg (1876- ) med en bronsstaty kallad "Far och son" (1917) som med delvis antik förebild företställer en naken, muskulös man som lyfter upp och kysser sin son på munnen.
Medlemmarna kallade sig nygöter eller manhemare.
