Sametinget

Wikipedia

Sametinget är en särskild förvaltningsmyndighet i Sverige med 31 ledamöter i ett folkvalt parlament, med uppgift att bejaka samiska närings-, kultur- och språkfrågor. Samernas politiska kamp började för några decennier sedan och resulterade att regeringen tillsatte en offentlig utredning 1982 (se Samerättsutredningen). I början av 1990-talet början var regeringen inte beredd att gå längre än till ett samiskt organ med begränsat inflytande, men efter ett tag inrättades år 1993 Sametinget som en myndighet och folkvalt organ. Men som statlig myndighet är Sametinget tvunget att verkställa den politik och följa de beslut som Sveriges riksdag och regering fattar, vilket ibland går stick i stäv med de folkvalda ledamöternas partiprogram.

Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen – trots benämningen ting är det inget organ för självstyre, eller som ska verka istället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ. Myndigheten har bland annat ansvar för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar.

En av Sametingets viktigaste arbetsuppgifter är att informera om samerna och samiska förhållanden. Samerna är urbefolkning i sitt eget land med rötter som sträcker sig tillbaka till de första spåren av människor i norra Skandinavien. Syftet med institutionen är att

värna samernas minoritet som urinnevånare då den särskiljs från andra etniska minoriteter i Norden,
som minoritet nå fram i demokratiska församlingar som är baserade på majoritetsdemokrati.

Liknande sameting i Norden finns också i Norge (Sametinget, startades 9 oktober 1989) samt i Finland (Sámi párlameanta, startades 1 januari 1996). År 2001 fanns 6701 anmälda röstlängder i Sverige, 9923 stycken i Norge. Motsvarande siffra för 1999 års sametingsval i Finland var 5121 stycken.

Efter sametingsvalet 2005 finns sex partier representerade i tinget: