Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Rhoneviner - Wikipedia, den fria encyklopedin

Rhoneviner

Wikipedia

Rhôneviner är viner från områdena runt floden Rhône. Även runt den schweiziska delen av Rhône odlas vin, men oftast avses med Rhôneviner, de viner som odlas runt den franska delen av floden, från staden Vienne i norr ner till staden Avignon i söder. Detta område sammanfaller med appellationen Côtes du Rhône. Området brukar delas in i norra och södra Rhône på grund av den stora skillnaden i klimat, jordmån och druvsorter mellan delarna. I Côtes du Rhône är 21 olika druvor tillåtna, både blå och gröna. Produktionen består till ca 95 % av röda viner.

Innehåll

[redigera] Historia

Möjligen har fenicierna odlat vin här redan 500 år f.kr. Något som tyder på det är namnet på druvan Syrah som kan tänkas härledas från staden Shiraz i Persien. Annars var det Julius Caesars legionärer som planterade vin här på 40- och 50-talen före kristus. Under 1800-talet kom de främsta vinerna i världen från Rhonedalen (Hermitage) och kunde ibland blandas i Bordeauxviner för att höja kvaliteten på dessa. Priserna är numera oftast lägre än i det upphausade Bordeaux men är på väg uppåt, bland annat beroende på vinkritikern Robert Parkers ökade intresse för Rhone.

[redigera] Norra Rhône

Här dominerar kraftiga, syrarika röda viner på druvan Syrah. Vinerna är fruktiga och sträva med en söt ton från solmogna druvor. Doften brukar förknippas med svartpeppar, charkuterier och mörka bär. Vinerna behöver lång tid på sig att mogna. För de vita druvorna i området används druvan Viognier som ger gyllengula viner med aromatisk blommig doft. Vinerna har låg syrahalt och bör inte lagras. I distriktet Hermitage görs de vita vinerna på druvorna Marsanne och Roussanne.

De bästa områdena i norra Rhône är Hermitage och Côte Rôtie ("den rostade sluttningen"). De röda hermitagevinerna är djupa i färgen, med mycket frukt och strävhet. De brukar anses vara maskulina viner som kräver lång lagring. I Côte Rôtie tävlar man med Hermitage om att göra de bästa syrahvinerna. Côte-Rôtie är indelat i Côte Brune och Côte Blonde vilka sägs ha fått sina namn från greve Maugirons två döttrar, en brunett och en blondin. I vissa viner blandas druvorna från de olika sluttningarna.

Odlarna har tillåtelse att blanda in tjugo procent Viognier i vinet, men eftersom druvan ger en oerhört låg avkastning, så innehåller Côte Rôtie-viner oftast mycket mindre Viognier än så.

Övriga områden i Norra Rhône är Condrieu och Château-Grillet, Condrieu och St. Joseph, Saint-Joseph, Crozes-Hermitage, Cornas och Saint-Peray.

Appellationerna Condrieu och Château-Grillet gör endast vita viner på Viognier. Saint-Joseph gör röda viner på Syrah med en tillåten inblandning av 10 procent Rousanne och Marsanne. Cornas gör röda viner på Syrah, där druvorna, på grund av mycket sol, ofta fått väldigt hög mognadsgrad, vilket ger fylliga viner.

[redigera] Södra Rhone

På grund av det mildare medelhavsklimatet i området är karaktären på vinerna helt annorlunda jämfört med den norra delen av Rhône. I söder dominerar druvan Grenache som ger örtkryddiga, mjuka och eldiga viner. Andra vanliga druvor i rödviner från Södra Rhône är den mjuka fruktiga Cinsault och den djupröda Carignan. Gröna druvor i området är Grenache Blanc, Picpoul, Clairette och Bourboulenc. Appellationen Côtes du Rhône-villages har högre krav än den övergripande AC Côtes du Rhône och har därför oftast högre kvalitet. Kvalitetsdistriktet framför andra i södra Rhône är Châteauneuf-du-Pape.

Till skillnad från till exempel bordeauxviner, där de olika druvsorterna blandas efter jäsningen, jäser de olika druvorna tillsammans i Södra Rhône.

[redigera] Appellationshierarki

Räknat nerifrån i kvalitet, finns följande hierarkiska indelning:

  • Côtes-du-Rhône är den övergripande appellationen med minst krav.
  • Côtes-du-Rhône-Villages utan kommunnamnet tillagt på etiketten. Totalt 95 kommuner i Drôme, Gard och Vaucluse.
  • Côtes-du-Rhône-Villages med kommunnamnet tillagt på etiketten. 16 kommuner i departementen Drôme, Gard och Vaucluse.
  • cru-viner där Côtes-du-Rhône inte nämns på etiketten. Istället används cru-appellationens namn. De är i norr: Côte-Rôtie, Condrieu, Château Grillet, Saint-Joseph, Crozes-Hermitage, Hermitage, Cornas och St-Péray. I söder: Châteauneuf-du-Pape, Gigondas, Vacqueyras, Lirac och Tavel.

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../r/h/o/Rhoneviner.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu