Oskarshamn

Wikipedia

Oskarshamn Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁰⁾	17 058
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	1 275 hektar
Landskap	Småland
Län	Kalmar län
Kommun	Oskarshamns kommun
Församling	Oskarshamns församling
Läge	57° 16´ N, 16° 27´ Ö

Oskarshamn är en kuststad i östra Småland och centralort i Oskarshamns kommun, beläget vid Döderhultsviken i norra Kalmarsund.

[redigera] Historia

År 1646 blir fiskeläget Döderhultsvik (det ursprungliga namnet är Duderhultevik) upphöjt till köping genom resolution av drottning Kristina. Döderhultsvik fick stadsrättigheter 1856 och bytte då namn till det nuvarande Oskarshamn. 1856 hade Oskarshamn ca 2 200 invånare. Namnet Oskarshamn kommer från kung Oscar I som var kung då staden fick stadsrättigheterna. Det som framförallt fick staden att blomstra var järnvägen Nässjö-Oskarshamn som invigdes 1874 och ledde till ett uppsving för hamnen.

Oskarshamn har tidigare varit en stor varvsstad med flera olika varv men idag finns endast en mindre del av den verksamheten kvar. Kustområdena både norr och söder om Oskarshamn har tidigare haft betydande stenhuggarverksamhet och än idag bryts det sten på några få platser i norra delen av kommunen. Staden är en industristad som kännetecknas av ett fåtal väldigt stora arbetsplatser.

I Oskarshamn finns en kolerakyrkogård, den kom 1834.

[redigera] Näringsliv

Oskarshamn är en viktig hamnstad med bland annat färjetrafik till Gotland och omfattande godstrafik både nationellt och internationellt. Staden har även stor mekanisk industri. Bland de större industrierna kan nämnas Scania, Kärnkraftverket OKG, SAFT AB (batteritillverkning) och Liljeholmens Stearinfabriks AB. Företaget, som grundats i Stockholm på 1830-talet etablerades i Oskarshamn 1970. Idag är Oskarshamnfabriken världens största fabrik specialiserad på tillverkning av stearinljus och det produceras idag mer än 6.000 ton ljus per år. Vidare finns en omfattande verkstadsindustri i såväl Oskarshamn som i tätorterna i omnejden.

[redigera] Kultur

Från Oskarshamn kommer konstnären Döderhultarn och här finns hans museum Döderhultarmuseet, med över 200 av hans träskulpturer. I samma byggnad finns även Sjöfartsmuseet i Oskarshamn. Döderhultarns ateljé finns fortfarande kvar några hundra meter norr om centrum och ägs av Hembygdsföreningen som håller den öppen för visning under sommarmånaderna. Även Axel Munthe kommer från Oskarshamn.

[redigera] Stadsbild

Besvärsgatan

Så gott som hela stadskärnans område byggdes under 1800-talet efter att järnvägen till Hultsfred och Nässjö byggts till staden 1874. Därefter inleddes en stark tillväxtperiod när hamnen fick en viktig betydelse för att föra ut varor från inlandet. Staden byggdes på en klippa med hamnen långt nedanför staden vilket gjort att kvarteren närmast hamnen, det s.k. Fnyket, bebyggdes med små trähus som idag är kulturminnesmärkta och populära med sina smala gator som ibland slutar i trappor som på Besvärsgatan. 1867 tillkom Långa soffan som är en utsiktspunkt över hamnen och som är Sveriges längsta parkbänk.

Annars märks inte hamnen av så mycket i stadslivet som det kunde göra. Stadens kommersiella centrum ligger i en rektangel kring Stora torget, Lilla Torget, Köpmangatan och Flanaden som är en inglasad galleria. Här finns en mängd typiska 60-talshus som brukar flankera svenska innerstadstorg och gator men den gamla bebyggelsen är något sånär välbevarad jämfört med många andra städer.

De flesta turister som åker till Oskarshamn gör det dock inte för att se på staden utan för att ta färjan till Gotland. P.g.a. höjdskillnaderna mellan övriga centrum och hamnen ligger hamnen för sig själv i förhållande till övriga staden vilket ger staden ett ganska tråkigt intryck för den som åker med Gotlandsfärjorna. På somrarna går även båtar till den från Oskarshamns hamn synliga ön och nationalparken Blå Jungfrun.