Ortodoxi
Wikipedia
Ortodoxi (renlärighet, grekiska orthodoxos, av orthos ’rätt’, ’sann’, och doxa, ’mening’) innebär strikt överensstämmelse i tro och lära med ett kyrkosamfunds troslära. Motsatser är heterodoxi, heresi eller kätteri.
Idag talar man framför allt om ortodox judendom och den kristna ortodoxa kyrkan.
I överförd betydelse används ordet ortodoxi även om politisk, social eller ekonomisk trosbekännelse. En person som håller mycket hårt på en viss politisk ideologi och inte accepterar någon kompromiss kan alltså kallas för ortodox. Termen ”rådande ortodoxi” syftar på förhärskande åsikter som få vill eller kan ifrågasätta.
[redigera] Kristen ortodoxi
Enligt kyrkomötena i Nicaea (325), i Konstantinopel (381) och i Kalcedon (451) var ortodoxi detsamma som sträng anslutning till den av kyrkan på dessa kyrkomöten formulerade läran om Treenigheten och Kristi person.
Under bildstriden i den österländska kyrkan (726-842) kallades åsikten att bilderna borde vördas för ortodoxi; denna åsikts seger firades 842 med ”ortodoxins fest”. Efter schismen mellan den romerska och den grekiska kyrkan (1054) kallar sig den senare ”den ortodoxa kyrkan”.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
