Medborgarlön
Wikipedia
Medborgarlön är ett brett begrepp, och innebörden skiftar något beroende på om man diskuterar utifrån ett höger- eller vänsterperspektiv.
I sin enklaste form är det bara en förenkling av dagens olika bidragssystem, där det då bara finns ett bidrag, nämligen medborgarlönen. Detta skulle bland annat kunna förenkla statens administrativa system och minska dess kostnader.
Vissa ser dock att medborgarlönen inte ska vara inkomstprövad och bara delas ut till alla som är medborgare, detta för att både ta bort det förnedrande som finns i att söka bidrag samt dels att förenkla administationen ytterligare.
Innehåll |
[redigera] Finansieringsmodell
Hur medborgarlönen finansieras finns det olika förslag på, men vanligt är att de pengar som idag går till de myndigheter som administerar dagens bidrag istället ska användas till medborgarlönen. På detta vis kan den utbetalade summan bli hög utan att statens kostnader ökar.
En trovärdig finansieringsmodell är den självreglerande medborgarlönen som går ut på att staten har en viss summa, storleken beror på hur mycket skatt som kommit in, som delas upp på antalet medborgare utan någon behovsprövning. Om då väldigt många väljer att enbart leva på medborgarlönen och slutar att arbeta, kommer statens intäkter att minska vilket leder till att medborgarlönen sjunker, och omvänt så ökar medborgarlönen om fler arbetar och betalar skatt. Nivån kommer att skifta från år till år, men aldrig bli så hög att statens finanser riskeras.
En variant finns i Alaska där alla invånare får ett belopp varje år beroende på överskottet i delstatens finanser.
[redigera] Historia
Grundtanken med en basinkomst till samtliga medborgare är inte ny. Idén har anor ända tillbaka till Aristoteles, och hans kritik av arbetet och i stället förespråkandet av det arbetsbefriade goda livet. Den kan även härledas till 1500-talet, se till exempel Thomas More och Juan Luis Vives. I modern tid bör man nämna den franske socialisten Paul Lafargue - och hans rungande kritik av löneslaveriet i "Rätten till lättja" (1880) - som en av inspiratörerna. Efter två världskrig har idén fått stöd - utifrån skilda tankestrukturer och genom ett flertal utformningar - av sju mottagare av nobelpriset i ekonomi, såsom Milton Friedman; James Meade; Paul Samuelson; Herbert Simon; Robert Solow; Jan Tinbergen och James Tobin.
[redigera] Nätverk
År 1986 skapades ett internationellt forsknings- och intressenätverk kring medborgarlön BIEN - Basic Income European Network, år 2004 ändrades namnet till Basic Income Earth Network. Två tidiga svenska förespråkare av medborgarlön är Gunnar Adler-Karlsson och Lars, alias Lasse Ekstrand. Just det svenska samlingsbegreppet "medborgarlön" myntades av den sistnämnde i och med böckerna Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlön (1995); Arbetets död och medborgarlön (1997)Dessförinnan användes bland annat uttrycket medborgarinkomst. Den svenska Folkrörelsen För Medborgarlön FFM grundades år 1999.
[redigera] Källor
- Adler-Karlsson, G. (1977) Tankar om den fulla sysselsättningen
- Christensen, E. (2000) Borgerløn – fortællinger om en politisk ide
- Ekstrand, L. (1995) Den befriade tiden
- Ekstrand, L. (1996) Arbetets död och medborgarlön
- Ekstrand, L. (2004) Social konst! När fabrikerna tystnar
- Fitzpatrick, T. (1999) Freedom and security: An introduction to the basic income debate
- Gorz, A. (2001) Arbete Mellan Misär Och Utopi
- Offe, C. (2002) Citizenship Rights: Why Basic Income Security is Fundamental
- Van Parijs, P. (1995) Real freedom for all
- Rifken J. (1995) The End of Work
