Livregementets grenadjärer

Wikipedia

**Livregementets grenadjärer**

Beteckning	I 3
Typ	Infanteriregemente
Ort	Örebro
Existens	1812–2000
Färger	Ljusblått och vitt
Motto
Artibus et armis recuperatur gloria ("Vetande och vapen skänker ära")
Segernamn
Lützen 1632 Oldendorf 1633 Wittstock 1636 Leipzig 1642 Warszawa 1656 Fredriksodde 1657 Tåget över Bält 1658 Lund 1676 Landskrona 1677	Narva 1700 Düna 1701 Kliszów 1702 Fraustadt 1706 Holovczyn 1708 Malatitze 1708 Hälsingborg 1710 Gadebusch 1712 Svensksund 1790

Livregementets grenadjärer, I 3, bildades 1904 efter att tidigare hetat Livregementet till fot, I 3. Regementet leder sitt ursprung till de ryttarfanor som sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Upplandsfanan bildades efter Arboga möte 1536. Dessa sammanfördes till två regementen vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare. Dess förste chef var Isak Axelsson Silversparre. Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X:s fälttåg och fick namnet Livregementet till häst. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmark till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "näst Gud hade jag att tacka den tappre Nils Bielke och sitt Livregemente". 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente. 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, Livregementsbrigadens lätta dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon omorganiserades 1796 till Livregementets grenadjärkår. Grenadjärkåren sammanslogs med Närkes regemente 1893 och bildade Livregementet till fot, I 3, varvid Livregementets grenadjärkår bildade det nya regementets första bataljon och Närkes regemente dess andra. Regementet vapenövades på Sannahed som var Närkes regementes gamla övningsplats. Livregementet till fot namnändrades 1904 till Livregementets grenadjärer, I 3. 1912 flyttade regementet till kaserner i Örebro. 1975 sammanslogs regementet med Örebro försvarsområde 1939 till försvarsområdesregemente I3/Fo51. År 1992 upphörde regementets grundutbildning och reducerades då till att omfatta endast en försvarsområdesstab. Livregementets grenadjärer avvecklades som regemente 2000 för att ersättas av Livregementets grenadjärgrupp. Efter FB04 uppgick Värmlandsgruppen i Livregementets grenadjärsgrupp, med det så namnändrades gruppen till Örebro-Värmlandsgruppen och ligger idag som en utbildningsenhet inom Livregementets husarer, K3:s organsation.

Där genom kan sägas att cirkeln är halvtsluten genom att Örebro och Värmland är åter förenat efter delningen av det stora Närke-Värmlands regemente 1812 och även genom att 2/3 av Livregementet åter är förenat.