Kurilerna
Wikipedia
Kurilerna är en över 1 000 km lång rad av öar som går från Kamtjatkas södra spets i sydvästlig riktning till nordöstra delen av Hokkaido. Ögruppen har omväxlande tillhört Ryssland (Sovjetunionen) och Japan. Nu (2005) ingår de i Ryssland. Antalet öar är mellan 50 och 60 och deras sammanlagda yta är knappt 16'000 kvadratkilometer. Öarna vilar på en bergsrygg under vattnet. Formationen liknar kvarstående pålar till en brygga, som en gång förenat Kamtjatka med Hokkaido. De flesta "pålarna" består av lavaformationer (andesit och basalt). Vulkanisk aska ingår också som en viktig beståndsdel. Flera av öarna har troligtvis uppstått genom anhopning as aska som förts dit av havsströmmar. Det finns 23 vulkaner i området. 13 av dem är ännu verksamma. Heta källor och jordbävningar förekommer rikligt. De flesta öarna i Kurilerna är höga. De sydligare är täckta ända till toppen av en rik vegetation som får sin karktär av mörka barrträd, särskilt dvärgtall (Pinus pumila). Det finns också popplar, björkar, viden och dvärgek. De nordligaste öarna är till stor del täckta av snö och har tunn växtlighet endast vid stränderna. Djurvärlden representeras av varg, sobel, röd och svart räv, bäver samt suttrar. De mineraler som förekommer är järn och koppar. Befolkningen utgjordes tidigt av aino. Många av öarna är dock obebodda. Störst befolkning har öarna Paramushir och Iturup.
De norra öarna ockuperades av Ryssland, de södra av Japan. När Japan tvingades att avträda sin del av Sachalin, 1875, fick Japan de norra Kurilerna som en sorts ersättning. Ryssland återtog hela ögruppen efter Andra Världskriget.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
