Jönköping (stad)

Wikipedia

För andra betydelser, se Jönköping (olika betydelser).

Jönköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Jönköping är en tidigare stad, belägen vid Vätterns södra och sydvästra strand inom tätorten Jönköping. Staden utgör idag en "kommundelsgrupp" bestående av kommundelarna Jönköping Söder, Jönköping Väster och Jönköping Öster. 2004 var folkmängden i kommundelsgruppen 54 565 personer. Staden var redan på 1950-talet geografiskt sammanväxt med Huskvarna och dessa städer lades administrativt samman år 1971, då Jönköpings kommun bildades.

Jönköping har tre församlingar: Sofia, Kristina-Ljungarum och Järstorp.

Jönköping ligger vid motorvägen E4, som går genom delar av bebyggelsen och präglar stadsbilden.

Staden delas i två delar av Munksjön och en kortare kanal, som förenar Munksjön med Vättern. Stadsdelarna är förenade med fem broar, därav en järnvägsbro och en gång- och cykelbro. Under 2006 färdigställs mellan östra och västra stadsdelarna den nya Munksjöbron, som kommer att korsa nämnda sjö. Vid Munksjön ligger legendariska Roddarnas, där man ännu svänger sig i dansen virvlar, på senare tid i salsatakt.

Staden anlades ursprungligen väster om ovannämnda kanal, men flyttades efter att ha blivit nedbränd till grunden 1612 öster om kanalen. Den östra stadsdelen har sålunda ända till mitten av 1890-talet utgjort stadens huvuddel. Den är fortfarande centrum för den huvudsakliga butikshandeln i Jönköpings centrum.

Rocksjön är den något mindre av Jönköpings båda sjöar. Området kring sjön är relativt lite exploaterat, delvis tack vare planer för bevarande, där även Munksjön ingår. De kanaler som förenar de båda sjöarna med Vättern har grävts för att låta vattnet cirkulera.

I Jönköping finns ett stort antal vackra parkanläggningar, där de flesta av stadens offentliga byggnader är belägna.

Jönköping kallas tändsticksstaden, vilket grundar sig på de framgångar som Jönköpings tändsticksfabrik från slutet av 1800-talet hade med sina säkerhetständstickor. Inte mindre än fem tändsticksfabriker var under glansåren verksamma i den dåvarande staden.

Jönköping har även kallats Smålands Jerusalem , vilket grundar sig på att det religösa präglar staden eftersom Pingstkyrkan och andra välkända frikyrkor har starka fästen i Jönköping. Det lär vara så, att man från en viss punkt nära Sofiakyrkan kan se inte mindre än elva gudstjänstlokaler. Många människor som är religösa söker sig till Jönköping och en stor del av stadens invånare är religiösa. I vissa fall kan det handla om familjer som haft frireligiösa kopplingar sedan flera generationer. Pingstförsamlingen i Jönköping har runt 2500 medlemmar. Det är den tredje största i Sverige och den största i förhållande till stadens storlek. Endast Stockholm och Göteborg har större pingstförsamlingar.

[redigera] Stadsdelar

[redigera] Väster

Sofiakyrkan i Jönköping, i nygotisk stil, 1888

Högskolan i Jönköping

I västra stadsdelen vid Rådhusparken (med en fontän av Molin och Börjesons byst av Viktor Rydberg) och Hamnparken, vilka endast skiljs åt utav Västra Storgatan, är Rådhuset (tidigare Allmänna läroverket), Per Brahegymnasiet och landshövdingsresidenset alla belägna. Stadens andra kyrka, Sofiakyrkan, uppförd i gotisk stil och fullbordad 1888, ligger på en öppen, planterad plats i västra stadsdelen. På väster finns också järnvägsstationen (vid Juneporten) och Jönköpings troligen äldsta byggnad, Johan III:s hospital eller det så kallade gamla lasarettet, uppfört 1570 på Själagårdstomten. Lasarettet har senare använts som arbetarbostad, och därefter blev det Viktor Rydbergsmuséet. Vidare finns gamla brandstationen, en byggnad i gotisk stil som tidigare inrymde brand- och poliskår. Numera används byggnaden till kontor och studentbostäder. I närheten av gamla brandstationen ligger också högskolan och resterna av de gamla lasaretts- och kurhusbyggnaderna med parkanläggning.

[redigera] Bymarken

Bymarken är en stadsdel i västra Jönköping. Stadsdelen kallas gräddhyllan.

[redigera] Öster

Vid Hovrättstorget i östra stadsdelen märks Göta hovrätts hus, en tung renässansbyggnad helt av sandsten. Bygget påbörjades under drottning Kristinas regering efter ritning av Heinrich Gottwalt, men färdigställdes först 1665, sedan tredje våningen av brist på medel måst slopas. Gamla rådhuset, färdigbyggt i början av 1700-talet efter ritningar av Erik Dahlbergh härjades 1785 av eldsvåda. Flyglarna och det kopparklädda taket med sin takryttare brann ner. I östra stadsdelen ligger Kristine kyrka omgiven av en vacker park, uppförd 1649-1673 i romansk stil efter ritningar av Heinrich Gottwalt; senare uppfördes kyrkans torn av huggen sandsten efter ritningar av Erik Dahlbergh (den nuvarande låga tornhuven tillkom efter branden 1790). Österut dominerar det från 1898 i Jönköping förlagda Smålands artilleriregemente, A6:s kaserner. Strax sydöst om dem byggdes, enligt beslut 1909, kaserner för Jönköpings regemente på det gamla landshövdingebostället Ryhovs ägor. Numera inrymmer kasernbyggnaderna A6 köpcentrum, ett försvarsmuseum samt John Bauergymnasiet, en friskola med IT-inriktning. På Ryhov byggdes också länssjukhuset. Stadens huvudgata, Östra Storgatan, går genom hela östra stadsdelen. I närheten av hamnen ligger Stora hotellet.

[redigera] Stadsparken

På Dunkehallarplatån, 30-50 m över den egentliga stadens nivå, ligger stadsparken, vars anläggning började 1896 och som har en areal av omkring 37 hektar. I egenskap av ett speciellt småländskt friluftsmuseum intar den ett framstående rum. Bland mera intressanta, i parken befintliga fornminnen (som sedan 1902 samlats i synnerhet genom ingenjör Algot Fribergs försorg) kan nämnas:

Bäckaby kyrka från 1400-talet, som brändes ned den 28 april år 2000, fullt inredd och prydd med målningar.
Solberga utomordentligt vackra klockstapel (från 1600-talet)
en ryggåsstuga från Markaryds socken, till största delen uppförd i början av 1600-talet, fullt möblerad
ett tråddrageri från Gnosjö socken med tillbehör (från 1700-talet)
en spannmålsbod från Flisby socken

Vidare märks där prov på berg- och malmarter inom Småland, en imponerande minnessten över bemärkta Smålandssöner samt Stadsparksvallen. Den 27 april 1902 öppnades i Stadsparken 'Jönköpings Turisthotell' som senare kommer att bli mer känt som 'Restaurang Alphyddan'. Alphyddan revs efter en brand 1965. Den praktfulla byggnaden är numera ett eftertraktat objekt för vykortssamlare.

[redigera] Torpa

Populärt bostadsområde i södra Jönköping.

[redigera] Ekhagen

Bostadsområde med drygt 4000 invånare. Området präglas av dels villaområden, dels trevåningshus i tegel från slutet av 1960-talet. Förutom en förtjänstfullt belägen idrottsplats med omkringliggande naturreservat finns även bostadskomplexet tillika landmärket "hästskon" att beskåda. Ekhagen ligger vackert beläget vid foten till naturreservatet Bondberget. Från delar av Ekhagen har man en hänförande utsikt över Vättern. Området ligger till stora delar naturskönt med Ekhagsravinen som delar villaområdena och flerbostadsområdena. Vid Ekhagens centrum finns en liten livsmedelsaffär, en kiosk, en pizzeria, ett konditori (Konditoriet, Pizzan och livsmedelsaffären kommer under 2007 att rivas) och en kyrka. Ekhagens hyreshusområde är ett exempel på svenska miljonprogrammet.