Hopprätvingar
Wikipedia
| ?Hopprätvingar | |
|---|---|
 Gräshoppan Chysochraon dispar
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Underklass: | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning: | Hopprätvingar Orthoptera |
|
|
|
| §Orthoptera | |
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Hopprätvingar (Orthoptera) är en ordning inom insekterna. Den omfattar cirka 20 000 arter, varav 38 i Sverige.
Innehåll |
[redigera] Taxonomi
Hopprätvingar har följande indelning, med överfamiljerna i fetstil och familjerna listade under varje överfamilj.
Ensifera - långhornsrätvingar
-
- Tettigoniidae - vårtbitare
- Rhaphidophoridae - grottvårtbitare
- Gryllidae - syrsor
- Gryllotalpidae - mullvadssyrsor
Caelifera - gräshoppor
-
- Tetrigidae - torngräshoppor
- Acrididae - markgräshoppor
En äldre indelning, som man fortfarande kan få se, är i överfamiljerna Tettigonioidea (vårtbitare och grottvårtbitare), Grylloidea (syrsor och mullvadssyrsor) och Caelifera.
[redigera] Utseende
De är kraftigt byggda djur, som kännetecknas av att bakbenen har omvandlats till hoppredskap med starkt förtjockade lår. De har vanligtvis fullt utvecklade vingar; ett främre par tämligen sklerotiserade täckvingar, och ett bakre par mjuka flygvingar. Antennerna är smala, och kan, speciellt hos vårtbitarna, nå en betydande längd. Huvudet är nedåtriktat, försett med facettögon och kraftiga, bitande mundelar.
[redigera] Vanor
Hopprätvingarna kommunicerar med varandra med hjälp av ljud, och har därför både ljudorgan och öron. Det är dock vanligtvis endast hanarna som spelar. Ljudorganet är ett av tre slag. Antingen en serie tänder på insidan av baklåret, vilka stryks mot täckvingarnas kant. Denna typ av organ återfinns hos gräshopporna, som dessutom har öronen på främre delen av bakkroppen. Det andra slaget består av skrapor och motsvarande ribbor på täckvinganas baser; hos vårtbitarna finns det bara en av varje slag, hos syrsorna finns skrapor och ribbor på båda vingbaserna. Syrsor och vårtbitare har öronen på framskenbenen.
Vårtbitarna och mullvadssyrsorna lever framför allt av rov; de övriga familjerna är växtätare, även om syrsorna kan äta dött animaliskt avfall.
[redigera] Fortplantning
Alla hopprätvingar har ofullständig förvandling, dvs larven (som kallas nymf) ser likadan ut som den vuxna insekten, med undantag för att den är mindre och saknar vingar.
Honan hos vårtbitare och syrsor har ett långt äggläggningsrör med vilket hon lägger äggen i jorden.
En egenhet hos vissa insekter, bl a hos gräshopporna och syrsorna, är att det finns bara en typ av könskromosom X. Honorna har den i dubbel upplaga ("XX"), men hanarna bara i enkel ("X0").
