Harald Wieselgren
Wikipedia
Harald Ossian Wieselgren, född 2 november 1835 i Västerstads församling i Skåne, död 17 mars 1906 i Stockholm. Biblioteksman, biografisk skriftställare och publicist. Son till Peter Wieselgren och Mathilda Catharina Rosenqvist. Denna släkt Wieselgren kommer från Erengislegården (Gunnarås) i Västra Torsås socken i Kronobergs län där stamfadern Måns Olufsson levde under 1600-talet.
Harald Wieselgren blev student i Lund 1852 och ingick efter avlagd kansliexamen 1854 som e.o. amanuens vid Kungliga biblioteket i Stockholm, men återvände till Lund och promoverades där till fil.dr. 1856.
Detta och följande år tjänstgjorde han vid läroverk i Helsingborg och Stockholm samt under några månader som t.f. konsistorienotarie under biskopsvisitationer i Lunds stift och som t.f. kanslerssekreterare för Lunds universitet. Under ett halvt års vistelse i Paris (1856-1857) ägnade han arbete åt arkivforskning och åt franska tidningspressen i skandinavistisk rikning. Efter återtagen tjänstgöring vid Kungliga biblioteket förordnades han till andre amanuens 1858, utnämndes till andre amanuens 1861 och till förste s.å. samt var bibliotekarie där 1877-1900. Under 13 år (1857-1870) var han dessutom bibliotekarie hos hertig August av Dalarna. 1864 företog Wieselgren en utländsk resa med offentligt uppdrag beträffande den blivande nybyggnaden för Kungliga biblioteket. Han redigerade 1857-1865 "Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd" (bokstäverna A--K) och 1866-1879 "Ny illustrerad tidning", om vars utveckling han inlade stor förtjänst.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
