Haiti

Wikipedia

**République d'Haïti**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: L'Union Fait La Force (Franska: Enighet ger styrka)
Nationalsång: 'La Dessalinienne'

Huvudstad	Port-au-Prince 18° 32' N, 72° 20' V
Största stad	Port-au-Prince
Officiella språk	Franska, haitisk kreolska
Statsskick President Premiärminister	Republik René Préval Gérard Latortue
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Frankrike 1 januari 1804 1825 (Frankrike), 1863 (USA)
Yta • Totalt • Vatten	27 750 km² (143:e) 0,7%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	8 308 504 (89:e) 294,7 inv/km² (28:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$2 745 milj (135:e) $419 (2004)
Valuta	Gourde (`HTG`)
Tidszon	UTC-5
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Chaine de la Selle 2 680 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 januari
Landskod	HT, HTI
Landsnummer	`+509`

Haiti är en stat i Västindien som upptar den västra delen av ön Hispaniola (den östra upptas av Dominikanska republiken). Haiti har omkring 7,5 milj invånare (2003).

[redigera] Historia

Ön Hispaniola hade när Christofer Columbus anlände till ön 1492 en befolkning av Arawak-indianer, som inom 25 år praktiskt taget utplånades av spanjorerna. 1697 överlät Spanien den västra tredjedelen av ön till Frankrike, som med hjälp av afrikanska slavar och en mycket allvarlig miljöförstöring, gjorde sig stora inkomster på skogsbruk och sockerbaserade industrier.

På den senare delen av 1700-talet gjorde huvuddelen av Haitis 500 000 slavar uppror under ledning av François Toussaint l'Ouverture och den första svarta republiken förklarade sig oavhängig 1804.

Efterkrigstiden dominerades av diktatorn François Duvalier, allmänt känd som Papa Doc 1957-1971. Från 1971 till 1986 var det hans son Jean-Claude Duvalier, även kallad Baby Doc som styrde landet med diktatorisk makt.

[redigera] Oroligheterna 2004

Sedan den tidigare presidenten Jean-Bertrand Aristide avsatts leds landet av en konstitutionell interimsregering ledd av före detta ordföranden i Högsta domstolen, president Boniface Alexandre, och före detta finansministern och affärsmannen premiärminister Gerard Latortue. Under deras tid vid makten har säkerhetsläget i Haiti kraftigt försämrats och många regeringar har valt att minimera sin diplomatiska närvaro i Port-au-Prince.

De stora städerna översköljdes av en våldsvåg som av många skylls på Aristide-anhängare. Ett flertal gäng i de fattigaste områdena var tungt beväpnade och ägnade sig åt organiserad brottslighet som till exempel kidnappningar av utlänningar eller mer burgna haitier. Under sommaren och hösten 2005 skedde registrering på nationell skala av röstberättigade till de allmänna val som hölls i februari 2006

[redigera] Samhälle

Haiti har sedan dess i stor utsträckning plågats av politiskt våld och är nu en av västra halvklotets fattigaste stater.

[redigera] Demografi

Även om landet har en befolkningstäthet på 293 invånare per km² bor majoriteten av befolkningen i städer, kustslätter och i dalar. Omkring 95% av haitierna är av afrikansk börd, resten av befolkningen är främst mulatter, eller av kaukasiskt-afrikanskt ursprung. Ett fåtal är européer eller levantiner. Haitis officiella språk är franska och haitisk kreol.

Medan tainokulturen utrotades totalt i Haiti tros vissa haitibor ha arawakblod i ådrorna, då lokalbefolkningen på ön ska ha haft relationer med spanjorer och assimilerats med de första skeppslasterna afrikanska slavar, innan de dog ut.

Haiti är känt för den voodookult som är allmän på ön, och för att en stor andel av de smittade under början av AIDS-epidemin på 1980-talet var haitier.

[redigera] Geografi

Haiti

Haitis terräng består främst av berg med små kustslätter och floddalar. Östra och centrala delen av landet är en stor upphöjd platå. Den högsta punkten i Haiti är Chaine de la Selle, som når 2 680 meter över havet. Landet har en 360 kilometer lång landgräns med Dominikanska republiken.

1925 var Haiti ett tropiskt paradis, och 60% av skogen täckte landet. Sedan dess har befolkningen huggit ner allt förutom 2% av skogen, och samtidigt indirekt förstört bördig åkermark och bidragit till att landet omvandlats till öken. Erosion har drabbat bergen hårt. Bilder från rymden visar en stor skillnad i skogsmängd mellan Haiti och angränsande Dominikanska republiken. Majoriteten av vedhuggandet har skett för att producera träkol, landets huvudsakliga energikälla. Haitis skogsavverkning har lett till internationell uppmärksamhet och lett till många försök att återplantera skog. Dessa har dock inte lett till någon större förändring.

Utöver erosion har avskogningen också lett till översvämningar, exempelvis den 17 september 2004, då en orkan översvämmade norra kusten i landet, vilket ledde till 3006 dödsfall, främst i staden Gonaïves.

Det pågår en dispyt mellan USA och Haiti angående ön Navassa, vilken båda länderna yrkar anspråk för. Haitierna hävdar att Navassa blev haitiskt efter en överenskommelse mellan Frankrike och Spanien 1697, i vilken Frankrike fick den västra delen av Hispaniola, plus närliggande öar, inklusive Navassa. USA hävdar att ön tillhör dem enligt ett eget dokument från 1856.