Gustaf Filip Creutz
Wikipedia
Gustaf Filip Creutz (officiell stavning: Gustav Philip Creutz), född i maj 1731 på Anjala gård i Finland, död 30 oktober 1785 i Stockholm, var en svensk-finsk greve, skald, diplomat och kanslipresident 1783. Han var son till majoren greve Carl Creutz på Malmgård i Finland och friherrinnan Barbro Helena Wrede af Elimä (faster till Fabian Casimir Wrede af Elimä).
Han var kavaljer åt den svenske prinsen Fredrik Adolf. Han var svensk minister i Madrid 1763-1766 och i Paris 1766-1783 med rang av ambassadör fr.o.m. 1772. Vid sin återkomst till Sverige år 1783 blev han kansler för Uppsala universitet och rikets kanslipresident, d.v.s. regeringschef. Han räknas även som personlig vän till Gustav III.
Under tre år (1748-1751) studerade Gustav Filip Creutz vid kungliga akademien i Åbo (nuv. Helsingfors universitet), där han förvärvade sig en grundlig bildning särskilt i de klassiska språken, så att han ännu på gamla dagar kunde författa ett tal på grekiska. Han var en av medlemmarna i Tankebyggarorden kring fru Nordenflycht. Han översatte Fontenelle och skaldade herdedikter, så kallade pastoraler. Han var influerad av fransk stilriktning och upplysningens idéer. Han slog igenom med dikten Sommarqväde 1756, men är mest känd för Atis och Camilla.
Gustaf Filip Creutz är begravd i Sätuna gravkor i Björklinge kyrka. Han vilar i sarkofag nummer 24.
[redigera] Se även
- Gunnar Castrén Gustav Philip Creutz, Stockholm/Borgå, 1917.
- Arvid Hultin Gustaf Filip Creutz. Hans lefnad och vittra skrifter, Helsingfors, 1913.
- Olle Sirén Malmgård , grevliga ätten Creutz's stamgods.
- Elgenstierna Svenska Adelns Ättartaflor.
- Henrik Lovén "Något om Gustaf Philip Creutz" i Björklinge Förr och Nu 1989 s. 33-38.
