Gallring (skogsbruk)

Wikipedia

Skötselåtgärder i trakthyggesbruk

Slutavverkning

Föryngring

Röjning

Gallring

Gallring i skogsbruk innebär att man avverkar vissa träd i ett bestånd men låter majoriteten stå kvar. Gallring är i princip samma sak som röjning, skillnaden består i att beståndet nu vuxit sig så högt att gagnvirke kan tillvaratas. Gallring ger en mängd fördelar:

• Beståndets tillväxt överförs till ett färre antal stammar som därigenom blir grövre genom minskad konkurrens och därmed mer värdefulla. Detta leder också till lägre framtida avverkningskostnader eftersom det blir färre stammar som ska hanteras vid slutavverkningen.
• Träd som på grund av skador, röta eller andra problem aldrig skulle kunna utvecklas till värdefullt timmer kan avvecklas.
• Minskade virkesförluster genom självgallring.

I Sverige gallrar man ett barrskogsbestånd ett 2-3 gånger innan det slutavverkas. Hur hårt (gallringsstyrkan) och hur ofta (gallringsintervallet) man ska gallra är frågor som det finns olika uppfattningar om. Hög gallringsstyrka och långa intervall ger bättre lönsamhet i gallringarna men samtidigt stora produktionsbortfall och ett sämre netto vid slutavverkningen. Korta intervall mellan måttliga gallringar ger dålig lönsamhet på kort sikt med maximerar såväl beståndets produktion som kvalitet på längre sikt.

Innan man gallrar för första gången väntar man under alla omständigheter så länge att beståndet hinner sluta sig så att den naturliga kvistrensningen påbörjas.

Lönsamheten i gallringar är inte längre vad det en gång var. Tidigare var gallring nästan lika mycket en skogsvårdsåtgärd som ett sätt att få "snabba pengar" från beståndet. I en förstagallring består virkesfångsten mest av relativt dåligt betald massaved och kanske brännved för småskalig vedeldning, medan det i sistagallringar även kan bli en del timmer. Vid mekaniserad gallring är det idag möjligt att få ett litet netto redan i förstagallringar om gallringsstyrkan inte är alltför låg och beståndet tidigare har röjts.

[redigera] Urval

Utöver gallringsstyrkan och intervallet mellan gallringarna är den metod som används för urvalet av de stammar som ska avvecklas respektive sparas av avgörande betydelse för ett bestånds utveckling. Det finns i huvudsak tre olika typer av urval som praktiskt används:

• Höggallring innebär att de högre och grövre träden avverkas medan de lägre sparas. Denna metod ger ett högt gallringsnetto och jämförelsevis stora produktionsförluster under beståndets omloppstid.
• Låggallring innebär att lägre, undertryckta träden avvecklas medan de högre, dominerande sparas.
• Kvalitetsgallring är ett kompromissval där trädens kvalité snarare än höjd står i fokus. Träd av låg kvalité avverkas, medan stammar med bättre förutsättningar sparas.

I sammanhang används begreppet gallringskvot. Med denna kvot avses relationen mellan de avverkade och sparade trädens medeldiametrar. För kvalitetsgallring gäller att kvoten är cirka 1, medan den för höggallring och låggallring är större respektive mindre än 1.

[redigera] Teknik

Gallringen mekaniserades senare än slutavverkningen eftersom gallring ställer betydligt hårdare krav på de maskiner som använts. Det är av yttersta vikt att de träd som lämnas, de framtida huvudstammarna, inte skadas under avverkningen, varför de stora och tunga skördare som går i slutavverkning är mindre lämpliga för uppgiften.

De mindre gallringsskördarna finns i två huvudtyper: beståndsgående respektive stickvägsgående. De sistnämnda går bara på de upphuggna stickvägar som används för utskotningen av virket. Stickvägsgående skördare utnyttjar långa kranar (ofta > 10 m) för att komma åt träd inne i beståndet. De mindre beståndsgående skördarna går, som beteckningen antyder, även inne i beståndet mellan stickvägarna, vilket gör det möjligt att ha större stickvägsavstånd vilket är positivt då det minskar den areal som går till spillo bara för att maskinerna ska komma fram. Deras belackare menar å andra sidan att det är mer skonsamt och ger färre trädskador att sticka in en lång kran i ett bestånd än att köra omkring inne i det. För att minska markskadorna risar beståndsgående skördare sin färdväg genom att upparbeta fällda träd omedelbart framför maskinen.

Vid gallring förekommer fortfarande motormanuell avverkning med motorsåg. Vanligen är det självverksamma skogsägare som idag sysselsätter sig med detta.

Gallringar som genomförs när medeltemperaturen är över 5 grader Celsius kan i granskog leda till spridning av rotröta om inte särskilda bekämpningsmedel appliceras på stubbarna medan de fortfarande är färska.